|
|
|
Diskussionens rubrik var tidigare "Hans Wettlesson, Hornlycke (1700-talet)", men ändrades då den kom att också handla om många tidigare generationer.
|
|
Av Paul Neptune - Lördag den 13 oktober 2012 kl. 17.45
|
Hej,
Det är kanske dags att öppna en särskild diskussion om Ingeborg Hansdotter under KVILLE. Jag har i mantalslängderna följt hennes far Hans Wettlesson/Wättlesson bakåt från 1763. Det året står Johannes Hansson utan hustru som brukare i Hornalycke, Kville. Fadern Hans Wättlesson står raden nedanför. Därefter vet jag inte om han dött eller flyttat.
Åren 1730-1760 är Hans Wettlesson skriven under Hornalycke. Samma period är hans bror Angrim Wettlesson skriven under Bräcke, Kville.
År 1725 finns såväl Angrim som Hans skrivna under Bräcke. Men även en Nils har med en klammer sammankopplats med Angrim och Hans. Denne Nils står dock på en rad nedanför under "Widinge..". Hans och Angrim finns även med 1720. Namnet Angrim finns under Bräcke även 1708.
Jag har dock inte funnit någon Wettle tillsammans med sönerna Angrim och Hans.
Kan Hans Wettlesson flyttat till Svenneby 1763? Eller till någon av sina barn i annan socken?
/Paul
|
|
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Lördag den 13 oktober 2012 kl. 18.23
|
I mantalslängden 1763 (sid. 420, SVAR-bild 223) står den ogifte Johannes Hansson som ende brukare av Hornlycke.
På raden under finns Hans Wätlesson, och i marginalen står "utg. och under S:n Johannes näst förut". Han är alltså "utgammal" (för gammal för att betala mantalspenning), och upptas därför inte längre i längden (precis som underåriga barn).
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Lördag den 13 oktober 2012 kl. 18.42
|
Det som står efter klammern vid Arngrim och Hans (och Nils i Vidingen Christensgård) i mantalslängden 1725 är "dito", vilket syftar på "utf." högre upp.
Förmodligen är det därför båda saknar hustru i längden, bara en av makarna behövde betala mantalspenning p.g.a. fattigdom. Hade de varit ogifta eller änklingar, så borde det särskilt ha noteras i marginalen; det görs på andra.
Detta var efter Karl XII:s krig, och många gårdar låg öde eller hade utfattiga brukare.
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Lördag den 13 oktober 2012 kl. 18.47
|
Jag kan tillägga att Hornlycke står som "obes." (obesuttet, utan brukare) 1725.
Övre Bräcke och Hornlycke är f.ö. granngårdar och utgör ett gemensamt rusthåll (n:r 39 vid Sotenäs kompani).
|
|
|
|
Av Paul Neptune - Lördag den 13 oktober 2012 kl. 22.16
|
Tack för tolkningshjälpen.
Nu har jag kollat jordeböckerna för Bräcke. Finns en Wätle inskriven som brukare åren 1660, 1669, 1675, 1680 och 1685. Ser ut som fadern till Angrim och Hans.
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Söndag den 14 oktober 2012 kl. 01.36
|
Wettle i Bräcke heter Arngrimsson, enligt generalmönsterrullan 1689 (sid. 220) och 1694 (sid. 233), där rusthållet har nummer 46 (fr.o.m. 1708 nummer 39). 1708 (sid. 115) är rusthållaren Anders Larsson. Och från 1712 (sid. 61) har rusthållet övertagits av Arngrim och Hans Wettlessöner.
Anders Larsson lär vara den Anders som finns på Bräcke i mantalslängden från år 1700. Han har en son Arngrim 1708-1710. Och 1716 har gården övertagits av den gifte Arngrim och den ogifte Hans. Wettle är sängliggande 1697. 1698 står gården fortfarande på Wettle, men det finns ingen notering i mannens spalt, och ingen noterad som befriad. Det ser m.a.o. ut som att Wettle har dött, och änkan gift om sig med Anders. (1699 och 1711-1715 saknas mantalslängder.)
|
|
|
|
Av Birgitta d'Aubigné - Onsdag den 17 oktober 2012 kl. 10.53
|
Hej! Mycket kortfattad resumé av vad jag hittat.
I mål nr 24 i Tanums, Bullarens, Kville och Vette häradsrätt AIa:13 (1711-1714) Bild 470 / sid 91, kärar Anders Gullbrandsson i Torpane till Enkan hust. Sidzla Olufsdotter i Bräcke om en skuld. Hustru Sidzla infant sigh och på Anders Larssons enkas? wägnar uti Bräcke instälte sig Angrim Wättlesson upwijsandes de ett inventarium Ao 1710 d. 19 sept författat öfwer sahl Anders Larssons uti Bräckes qwarlåtenskap. ....först bör avdragas Angrim och Hans Wättlessöners sahl Anders Larssons stiufsönners möderne arf..... Anders Gullbrandsson föredrogh att sahl. Anders Larsson låfwat honom wång? och hwante när arfsskiftet stodh uti Brandstads by...
|
|
|
|
Av Paul Neptune - Onsdag den 17 oktober 2012 kl. 13.18
|
Tack Birgitta och Jörgen,
Här faller ju flera bitar på plats.
Wettle var son till en Arngrim. Denne Arngrim kan kanske hittas i något dokument...
Wettle Arngrimsson har sönerna Arngrim och Hans med en kvinna vi inte vet namnet på. Modern till Arngrim och Hans gifter om sig med Anders Larsson. När det i mantalslängderna runt 1708 anges att Anders Larsson har en son Arngrim är det i själva verket en styvson.
Därefter tycks Arngrims och Hans Wettlessöners mor ha avlidit och Anders Larsson gift om sig. I den tvist du Birgitta funnit verkar det som om de olika ingifta delarna av folket på gården i Bräcke slåss om vad de anser vara deras arv.
Frågan är vad "wång och hwante" kan ha inneburit vid arvsskiftet i Brandstads by? I Skåne , Halland betyder ju wång ängsmark/inhägnad äng. Var det samma i Bohuslän?
Härligt med alla dessa gamla förnamn som dyker upp i den bohusländska släkten. Känns som rena vikingatiden.
Mvh/Paul
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Onsdag den 17 oktober 2012 kl. 14.25
|
Målet är från Kville och Bullarens vinterting i februari 1712.
Anders Larsson hade lovat Anders Gullbrandsson "roug och hweete" som betalning, alltså råg och vete (råg heter rug på norska än i dag). Och den ort där detta utlovats vid arvskiftet för två år sedan är "Branstadh by", vilket är gården Bransteby (Branstaby) i Kville socken.
Anders Gullbrandsson säger att denna skuld har han ärvt efter sin far, och han talar också för sin avlidne bror Olofs barn.
Det framgår inte efter vem som arvet skiftades i Bransteby. Kanske Anders Gullbrandssons far eller bror, eftersom skulden kom upp då?
|
|
|
|
Av Paul Neptune - Onsdag den 17 oktober 2012 kl. 16.49
|
Man får lära så länge man lever. Och jag som är inflyttad stockholmare i Skåne trodde att jag kunde bidra med något från den gamla danska tiden här. Då gjorde Anders Gullbrandsson i alla fall inte anspråk på mark i Bräcke. Tack!
/Paul
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Torsdag den 25 oktober 2012 kl. 19.26
|
Wettle och Arngrim i Bräcke lät bekant, någonstans hade jag sett den namnkombinationen förut... Och efter lite grävande i gamla avskrifter från före datortiden, så dök de upp. ("Före datortiden" är alltså innan jag skaffade dator; datorn var uppfunnen...  )
Wettle Arngrimssons far var Arngrim Olsson i Doveland Sörgård.
Detta framgår av ett mål vid Kville och Bullarens häradsrätt 1730. Målet börjar vid vintertinget och fortsätter vid sommartinget. (Tanums, Bullarens m.fl. häradsrätt AIa:21, sidan 243 n:r 43 resp. sidan 417 n:r 54.)
Här stämmer Arngrim och Hans Wettlessöner i Bräcke nämndemannen Arngrim Jacobsson i Ön och hans avlidne bror Per Jacobssons söner i Doveland. Wettlessönerna menar att svaranden brukar och bebor jord som de rätteligen ärvt efter sin far.
Deras far Wettle Arngrimsson hade återbetalt ett lån som hans far Arngrim Olsson tagit med 8 sättingar i Doveland Sörgård som pant. Wettle hade alltså inlöst jorden och därmed tillhörde den honom, menade hans söner. De begärde också landsskyld (arrende) för de 32 år "som denna jord dem utur händer varit" (vilket väl stämmer bra med tiden för fadern Wettles död [se tidigare inlägg], även om det inte sägs här).
Det hela slutar med att Per Jacobssons söner köper de 8 sättingarna (vilket är 1/3 av Doveland Sörgård), men också Wettles syskon (eller rättare sagt deras arvingar) får dela på köpeskillingen.
Syskonen är Anna Arngrimsdotter (mor till Arngrim och Per Jacobssöner), Håkan Arngrimsson "som för 50 år tillbakars reste utomlands till Ostindien" och hans syster Anna Arngrimsdotter "som för även så lång tid tillbakars begivit sig till Norge". Att Arngrim hade två döttrar Anna kan möjligen tyda på att han var gift två gånger.
Wettles arvingar får en broderlott (2/3) och Annas en systerlott (1/3), och de är sedan ansvariga för de under "så lång tid ej avhörde arvingars andelar" om det skulle komma sådana krav.
Vid vintertinget 1731 fortsätter tvisten om jorden i Doveland, men nu mellan Anna Arngrimsdotters arvingar. (AIa:22, sidan 168, n:r 39.)
Det framgår där att Arngrim och Per Jacobssöners far var Jacob Olsson, och dennes och hustrun Anna Arngrimsdotters samtliga barn (och döttrarnas män samt avlidna barns barn) nämns i dessa båda mål. Eftersom Anna och Jacob bodde i Doveland, så lär det vara de som övertog bruket av gården till Annas (och Wettles) far Arngrim Olsson.
Jacob Olsson var f.ö. nämndeman (även om det inte framgår här), och det uppdraget övertogs alltså av sonen Arngrim. Också Arngrims son Jon efterträdde senare sin far som nämndeman - men det är en annan historia, som Kipling skulle ha sagt...
(Ändrat av kontoinnehavaren den 25 oktober 2012 kl. 19.38.)
|
|
|
|
Av Paul Neptune - Torsdag den 25 oktober 2012 kl. 21.04
|
Hej Jörgen,
Vilken story! Undrar vad som hände med ostindienfararen! Här finns intriger för en hel TV-serie. Berättelser av det här slaget gör verkligen en släktkrönika läsvärd. Så nu får man lägga även Doveland till mormors ursprung. Stort tack!
/Paul
|
|
|
|
Av Birgitta d'Aubigné - Fredag den 26 oktober 2012 kl. 16.43
|
Verkligen en bra sammanfattning Jörgen!!
Du kanske har svaret på min nästa fundering.. Har en tid försökt se om det finns någon släktskap mellan Ön-släkten och Arngrim Andersson på Vidingen Bådulfsgården, som 1704 dödade sin hustru Anna Efraimsdotter. Har hittat en avskrift av domen, tror delvis avskriven, på Kville personhistoriska. Har inte än hittat originalet. I 1705 års mantalslängd tycker jag det står Arngrim aflijfwat o dömdt från lijfwet.I 1701 års mantalslängd var Bådulfsgården obesatt.I 1704 års längd ser det ut som en Biörn bor där.
Wettle Rasmusson bodde ju på Vidigen Björnsgården, men det är väl en helt annan gård...Du har inte hittat några andra domar där denne Angrim Andersson förekommer?Förutom en ostiniefarare kunde man ju också ha en mördare i släkten....
|
|
|
|
Av Birgitta d'Aubigné - Torsdag den 03 januari 2013 kl. 10.58
|
Hej igen!
Har hittat lite mera om Angrim i Doveland. Han verkar komma från Fän i Svarteborg eller i alla fall ha anknytning dit. Hittat bif. domar lite slarvigt "översatta".
Tunge, Stångenäs, Sörbygdens och Sotenäs häradsrätt AIa:1 (1660-1675) Bild 347 / sid 665.
Ting 166. den 25 nowember No 4. Angrimb i Dåfweland beswärar sigh nu på hembting under gångh, sedhan sidstlidne lagtingh öfwer Anders i Fään som icke låther honom höra lagmandsdommen och upsäga honom dhen pårt? i gårdhen, som Angrim tilldeellt är:
Tunge, Stångenäs, Sörbygdens och Sotenäs häradsrätt AIa:1 (1660-1675) Bild 350 / sid 671 Ting 1665 den 8 februarii No 3. Angrim i Dofweland af Qwille socken hade instämt Anders i Fähn men Anders icke möthe bemählte .. berättandes b... Anders eij hadhe mehr än 8 dagar
.. Elliest låthandes Angrim flyttiandes sina saker till Fään medhan han är huuswildh och sände lijkwähl dom öfwer Anders till nästa ting.
Tunge, Stångenäs, Sörbygdens och Sotenäs häradsrätt AIa:1 (1660-1675) Bild 353 / sid 677 .Ting 1665 den 8 februarii. No 6.Angrim Olsson i Dåfweland kiärar till Anders Bengtsson i Fähn förhålla honom att inflyttia på sin … jordh 10 sätt i Fän som är honom tillskiftat Angrim har en broderdotter .. Angrim är Anderses qwinnas faderbroder.
Den Anders Bengtsson som det står talas om, har en bror Olof i Fjällbacka.Tunge, Stångenäs, Sörbygdens och Sotenäs häradsrätt AIa:2 (1681-1685) Bild 197 / sid 303. Känns aningen rörigt!!
|
|
|
|
Av Paul Neptune - Onsdag den 19 februari 2014 kl. 14.02
|
Hej,
Fann idag följande i dombok AI:a1 bild 93, ärende 11 22 april 1664. Jag tror det klargör en del av frågorna efter föregående inlägg:
"(Oläslig) Oluf Wettlessons och Ragnila Olsdotters ? woro tillstädes, När Jordeskifte hölts efter h Ragnilas död i Dofveland. Nemnl Angrim I Dofveland, Hans Wettlesson på Fielbaka, Thor i Lersten, Niels Olsson, Wettle, Eric och Lars Thorssöner, Niels i Solberga på sin Morfars wegnar, Jacob Thorsson på sin Moders wegnar, Niels Lars i ?-holmen, Jacob o Per Jacobssöner i Ledsten, Anders i Fän på sin hustrus wegnar och Truls Jonsson i+ ......."
Av detta kan man väl utläsa att Angrim Olofsson/Olsson I Dofveland var son till Olof Wettlesson och Ragnila Olsdotter.
Det framgår också att en syster till Angrim var gift med Anders i Fän - vilket hänger samman med senaste inlägget ovan, av Birgitta, för mer än ett år sedan.
Hälsningar/Paul
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Onsdag den 19 februari 2014 kl. 19.47
|
Några små justeringar av person- och gårdsnamn ska jag vara ofin att komma med. Och jag fyller också i dina frågetecken och det som du inte tog med på slutet. Men om jag bara tar med dessa delar av texten, så blir det så sönderstyckat att man får flacka med blicken mellan inläggen som en tennisåskådare för att få ihop det. Det blir lättare att få sammanhang i det hela om jag tar med allt.
Det var ju 1664 som detta skrevs, och tydligen var det fortfarande en dansk skrivare i tjänst (vilket ju inte är bättre än en svensk i det norska Båhuslän ), men jag skriver som det står. Alltså:
"Effterskrefne Oluf Wetleßens och Ragnela Oelßdotters Arfuinger,
woro till städe, När Jordeskifft höltz effter be:te Ragneles dödh i Dofue-
land, Neml. Angrimb i Dofuelandh, Hans Wetleßen på Fielbacka, Thore
i Lersten, Niels Oelßen, Wetle, Erick och Larß Joenßöner, Niels i
Solbreche på sin Modhers wegner, Jackob Thorßen på sin moders weg-
ner, Niels Larßen [Ragnel] i Wrangsholmen[s] fulmegtige, Jackob och Per Ja-
kobßöner i Eedsten; Anders i Fän på sin hustrues wegner och
Juel Joenßen i Treßwaldh wore ey til städe, dock sadhe nu Juel
huadh hans bröder giorde på skifftet, är han nögdh medh. Befa-
lingzmannen säger at dhe som woro på skifftet tilstädes, samtyckte
skifftet, som han medh sin edh will bekräffta."
Ragnila på Vrangsholmen, som jag skrivit inom klammer, står med i hovrättens renovation (EVIIaaah:13, AD-bild 90), men har fallit bort här i häradsrättens dombok. Nils Larsson var alltså hennes fullmäktige vid skiftet.
Av den här texten kan man naturligtvis dra slutsatsen att Arngrim i Doveland troligen var son till Ola Wettlesson och Ragnila Olsdotter. Men han skulle ju också kunna vara sonson eller dotterson om de hade en son eller måg Ola.
Det sistnämnda är dock mindre troligt, eftersom Anders hustru i Fän var Arngrims brorsdotter (enligt domboksnotisen i Birgittas senaste inlägg). Om Arngrim vore Olas och Ragnilas barnbarn, så vore alltså Anders hustru deras barnbarnsbarn. Men eftersom jordeskiftet ska ha gjorts "efter Ragnilas död", så borde det ha gjorts strax efter hennes död, och då hade hon knappast hunnit att få giftasvuxna barnbarnsbarn.
Notera också semikolonet före Anders i Fän. De som räknas upp före var alltså med vid skiftet, men Anders och Jul Jonsson i Träsvall var det inte.
Juls sonson Ola Ulversson skulle f.ö. komma att gifta sig med Arngrims dottersondotter Anna Arngrimsdotter. Men det är en annan historia...
|
|
|
|
Av Paul Neptune - Onsdag den 19 februari 2014 kl. 20.32
|
Tack Jörgen!
Denna text bör ju vara till nytta för många som forskar i Kville. Jag misstänker flera kopplingar till min mormor i denna grupp av människor. Svårläst som sjutton, men man lär sig med åren.
Hälsning/Paul
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - forumguide - Torsdag den 11 februari 2016 kl. 21.26
|
|
Jag har ändrat rubriken på den här diskussionen. Den handlar ju inte längre bara om Arngrims sonson Hans Vettlesson i Hornlöcke.
|
|
|
|
|
|
Av Thomas Christianson - Torsdag den 11 februari 2016 kl. 21.58
|
|
Hur ser Jon Arngrimsson död 1759 på Ön familj ut? Är både Christian Arngrimsson f 1797 och Olof Arngrimsson f 1791 bosatta på Ahlnäs söner till Jons son Argrim? Fanns det ytterligare en broder som också hette Christian f 1790?
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Fredag den 12 februari 2016 kl. 20.57
|
Ola (född omkr. 1791) och Christian (1797) är söner till Arngrim Gudesson i Ön Sörgård (kusin till Arngrim Jonsson). Om de bor i Alnäs vid en annan tidpunkt vet jag inte, men de gör det i varje fall inte vid modern Marin Persdotters bouppteckning 1820; det gör däremot deras syster Johanna, gift med Anders Gudesson.
Den Christian Arngrimsson som är född 1790 är däremot son till Arngrim Jonsson. Han brukade först 1/4 Ön Sörgård (vilket är hälften av fädernegården). Sålde sedan den gården och flyttade till Södra Hede. Efter några år där bar det av vidare till Doveland Nordgård, där han arrenderade den avlidne brodern Johannes bruk, medan dottern Johanna blev kvar på Hede, gift med Johannes Olsson. Låter det bekant? I så fall kan du få lite källor också.
|
|
|
|
Av Tommy Nilsson - Söndag den 14 februari 2016 kl. 09.16
|
Hej!
Denna diskussion började med Hans Wettlesson, Hornlycke (1700-talet) som är son till Wettle Arngrimsson
och har blivit en fantastisk släktutredning
Jag startade en diskussion om Göran Claesson, Norra Solberg (Jörgen du kanske kan hjälpa mig att länka)
Göran Claessons dotter Oliana var gift med Hans Wettlessons son Johannes Hansson på Hornlycke.
Nu till min fråga vet man vem Hans Wettlesson var gift med?
|
|
|
|
Av Birgitta d'Aubigné - Söndag den 14 februari 2016 kl. 13.18
|
Tror hustrun hette Cecilia Jönsdotter, men vet inte var hon kommer ifrån.
Tanums, Bullarens, Kville och Vette häradsrätt AIa:56 (1764-1764) Bild 4230 / sid 841. Ting den 27 junii 1764. No 40. Igenom nämndeman Anders Lassesson i Tungene ingafs i afskrift en den 26 martii förrättad upptekning och arfsdelning öfwer boet och ägendomen efter afl. mannen Hans Wättlesson i Hornlyke utwisar lösöre ägendom till 158 dlr 15 öre och är fördelt emillan denne afl. mans änka Cicilia Jönsdotter och theras barn sonen Johannes, döttrarna Cicilia, Kirsti, Ingebor, Johanna och Anna....
|
|
|
|
|
|
|
|
|