|
|
Av Berit Jacobsen - Fredag den 11 mars 2016 kl. 15.41
|
Hei,
Min manns mormors far Samuel Theodor Olausson Dahl ble født i Svarteborg 8 juni 1857. Han kom til Norge, hvor han ble gift i 1888 i Tjølling ved Larvik i Vestfold,
og fikk med sin hustru Anna Olava f. Andersdatter hele 10 barn, og har stor etterslekt.
Samuel Theodors foreldre ble funnet ved søk på Family Search: Olaus Johansson og Britta Andersd. I liste over fødsler funnet på Släktdata står faren som Hemmansägare og deres bosted St Dalen.
Ved hjelp av Family Search og Släktdata er søsken til Samuel Theodor også funnet, ved alle var faren Hemmansägare og bostedet St Dalen, men morens fornavn Anna Britta.
Barneflokken var:
Johanna Elisabeth f. 1839-06-02, Johan Anton f. 1842-01-08, Laura Charlotta f. 1844-06-08, Fredrika Mathilda f. 1847-01-14, Maria Carolina f. 1849-02-28,
Augusta Olina f. 1851-02-13, Emanuel Leonard f. 1854-01-12, og "min" Samuel Theodor f. 1857-06-08.
Trolig er faren den Olaus Johansson som nevnes blant eierne til gården 1 Dalen i 1850.
Jeg har ikke klart å finne foreldrenes giftemål, og heller ikke deres foreldre. Om noen kjenner til denne familien vil jeg være veldig takknemlig for flere opplysninger!
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Lördag den 12 mars 2016 kl. 13.20
|
Bägge Samuel Teodors föräldrar dog 1867, när han var bara 10 år. Han bodde då först ett år hos sin bror Johan Anton Olausson Dalgren, som var soldat i Sanne socken. Sedan två år hos sin mors syskonbarn (alltså kusin på nutidssvenska) Carl Svennungsson i Östre Dingle i Svarteborgs socken. Och därefter hos sin förmyndare Tobias Nilsson i (Store) Dalen, där han stannade tills han flyttade till Sandefjord 1880.
Föräldrarna Olaus Johansson och Anna Brita Andersdotter var båda födda i Kville socken (han 1809 och hon 1812), där också de äldsta barnen föddes.
Jag kommer tillbaka med mer information om Olaus och Anna Brita och deras föräldrar (och källor till de upplysningarna som jag har lämnat här), när jag har lite mer tid att sammanställa och skriva ned det jag har om dem, troligen i morgon.
----------
(Släktdata register är avskrifter av kyrkoböckerna. Syftet med dem är att underlätta sökning i originalböckerna, men de kan inte användas i stället för originalen. Och hos Familysearch kan man inte vara säker på var uppgifterna kommer ifrån, eller ens om den som har registrerat dem förstår svenska. Som alla andrahandsuppgifter bör alltså registren hos Släktdata och Familysearch användas som sökhjälp och tips - men det är i arkivens originalhandlingar den egentliga forskningen måste göras, för att man ska vara säker på att det blir rätt.
Kville prästgård brann 1904, och hela det gamla kyrkoarkivet blev ödelagt. Men det finns andra handlingar, och det går att komma långt bak utan kyrkoböcker.)
(Ändrat av kontoinnehavaren den 12 mars 2016 kl. 13.23.)
|
|
|
|
Av Berit Jacobsen - Lördag den 12 mars 2016 kl. 13.56
|
Hei, Jörgen Tollesson:
Jeg takker så mye for din respons og opplysningene!
Det ser ut som att Samuel Theodor fikk en tuff oppvekst.. Han ble senere utdannet skomaker og ble en vel ansett mann, kjent i hele byen Larvik som "Skomaker Dahl".
Jeg gleder meg til fortsettelsen, og er så takknemlig for din hjelp, for nå sto jeg bom fast.
Ja, jeg er klar over at kildene til mine opplysninger er i kategorien sekundærkilder - men det var alt jeg fant..
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Måndag den 14 mars 2016 kl. 00.38
|
Ett kort svar, så kommer ett längre i morgon. (Ting tar ofta längre tid än jag räknat med - tidsoptimism kallas det visst...  )
Olaus Johansson blev född på Humlekärr i Kville socken den 20/3 1809. Föräldrarna är Johan Jacobsson och Christiana Andersdotter, som diskuteras här: Kville: Släkten från Humlekärr.
Anna Brita Andersdotter blev också född i Kville socken, närmare bestämt den 3/5 1812. Föräldrarna är Anders Nilsson och Maria Axelsdotter. Jag vet ännu inte på vilken gård de bodde när Anna Brita föddes, men det ska väl gå att finna ut. När hon gifte sig med Olaus omkring 1833, så bodde de i vart fall också på Humlekärr (men det bruket ägdes av Marias bror Ola Axelsson i Torpane i Kville socken).
Marias mor Laurina Jacobsdotter kom från Store Anros i Tanums socken - och är troligen syster till Johan Jacobsson. Osäkerheten beror på att det inte är helt klart (i vart fall inte för mig ) om Johan också kommer från Anros (se den andra diskussionen). Om han gör det, så är han och Laurina syskon - och så fall är alltså Olaus gift med sin kusins dotter.
Marias far Axel Andersson är sonson till nämndemannen (lagrettemannen) Arngrim Jacobsson från Doveland och Ön i Kville socken, vars släkt diskuteras här: Kville: Arngrim Olsson i Doveland (1600-talet) och hans släkt. Arngrim Jacobsson är dotterson till Arngrim Olsson. Den sistnämnde är alltså Samuel Teodors mormors farfars farmors far - och levde när Båhuslän hörde till rätt land...
|
|
|
|
Av Berit Jacobsen - Måndag den 14 mars 2016 kl. 13.54
|
Hva du kjenner til om Samuel Theodors forfedre er jo helt fantastisk! Tenk at jeg som kom med helt blanke ark skulle være så heldig..
Diskusjonene i forumet om Kville tittet jeg litt på i går, men ante ikke at noe av dette berørte forfedrene til Samuel Theodor. Her har jeg nå fått lesestoff for hele
påsken..
Slektsforskning tar enormt med tid, selv har jeg brukt over 3 år på kartlegging av min manns farsside, så jeg har lært meg å være tålmodig, og som pensjonist har jeg jo hele dagen til disposisjon.
Siden enkelte av min manns søskenbarn som jeg deler det ferdige resultatet med ikke har PC, lager jeg slektsbøker med fyldig omtale av hver generasjon,
supplert med kopi av tilhørende kirkeboksider, folketellinger og kopi av bilder der det finnes.
(Resultatet blir faktisk veldig bra, og jeg har tro på at disse fysiske bøkene vil ha lenger levetid enn slektsprogram på nettet, som en dag i fremtiden kan være utdatert og ikke lenger compatibelt med nye systemer.)
Nå gleder jeg meg til å fortelle dem at slektsboken også får et stort kapittel om Samuel Theodors forfedre.
Jaså, så Båhuslän hørte en gang til Norge, det visste jeg ikke, og får visst også lese meg litt opp på historien her..
(Ändrat av kontoinnehavaren den 14 mars 2016 kl. 14.00.)
(Ändrat av kontoinnehavaren den 14 mars 2016 kl. 15.32.)
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Tisdag den 15 mars 2016 kl. 15.42
|
Dalen i Svarteborgs socken består av 1 mantal, varav 5/6 kallas Store Dalen och 1/6 Sördal. I mantalslängder och jordeböcker kallas allt bara för Dalen, men uppdelningen i Store Dalen och Sördal framgår av lantmäterikartor från början av 1800-talet:
Storskifte 1814 - där Sördal saknas på kartan över Store Dalen, men nämns i texten.
Laga skifte 1835 - där Sördal är med på kartan, och då tydligt ligger söder om det område som är med på 1814 års karta.
Prästerna - åtminstone de(n) som förde pennan när 'din' familj bodde där - kallar dock alltihop för Store Dalen, men det stämmer alltså inte med lantmäteriuppgifterna.
Olaus Johansson och Anna Brita Andersdotter bodde i Sördal; det framgår av bouppteckningarna efter Olauses bror och Anna Britas morbror (se nedan). Det är m.a.o. valfritt om man vill säga att de bodde i Dalen eller Sördal, eftersom Sördal är en del av Dalen. Men i Store Dalen bodde de alltså inte; att det står det i kyrkoböckerna kan vi därför bortse från.
Familjen finns i följande husförhörslängder i Svarteborgs socken:
AI:11 (1837-1841), uppslag 247
AI:12 (1841-1847), uppslag 236
AI:13 (1847-1854), uppslag 297
AI:14 (1854-1861), uppslag 313
AI:16 (1861-1868), uppslag 375
Barnen:
Amalia Christina f. 29/12 1833
Carl August f. 10/7 1836
Johanna Elisabet f. 9/5 [!] 1839
Johan Anton f. 8/1 1842
Laura Charlotta f. 8/6 1844
Fredrika Matilda f. 14/1 1847
Maria Carolina f. 28/2 1849
Augusta Ottina [!] f. 13/2 1851
Emanuel Leonard f. 29/1 [!] 1854
Samuel Teodor f. 8/6 1857
Som synes samma lista som du har, plus de två äldsta som var födda i Kville. Jag har också rättat två födelsedatum (efter kontroll i kyrkoboken). Observera också att Augusta heter Ottina, inte Olina - hon var det åttonde barnet...
I den första husförhörslängden står att de kom från Kville 1837. Om det hade funnits kyrkoböcker i Kville, så hade det bara varit att gå till utlyttningslängden för att se från vilken gård de kom, och sedan slå upp den i husförhörslängden - men nu går ju inte det...
Då får vi finna dem på annat sätt. I Svarteborgs kyrkobok står vid flera tillfällen Johannes Johansson från Humlekärr i Kville socken som en av faddrarna till Olauses och Anna Britas barn. Och vid bouppteckningen (skiftet) efter Johannes bevakas hans omyndiga barns rätt av deras farbror Olaus Johansson i Sördal (Kville häradsrätt FII:16, s. 367).
Och i 1837 års mantalslängd är Olaus Johansson med familj strukna på Humlekärr, och där står "bor i Svarteborg" (Norrvikens häradsskrivare FIa:43, inget sidnummer, Arkiv Digital-bild 23). Följer man sedan Humlekärr i tidigare mantalslängder, så ser man att bröderna Olaus och Johannes i 1833 års längd tagit över hälften var (1/8 mantal) av föräldrarnas bruk (som alltså var 1/4 mantal; hela Humlekärr är 1/2). Och 1837 tog Johannes över också Olauses åtting. (Mer om Humlekärr finns alltså i den andra diskussionen.)
Olaus dog den 25/4 1867, och Anna Brita mindre än en månad senare, den 16/5 (Svarteborg F:1, s. 70 och 72). Bouppteckning efter dem förrättades den 3/6 (Tunge m.fl. häradsrätt FIIa:28, s. 1357).
Därefter finns Samuel Teodor i följande husförhörslängder:
Sanne AI:6, uppslag 124 (Ulkeröd)
Svarteborg AI:17, uppslag 113 (Östre Dingle)
Svarteborg AI:18, uppslag 544 (Store Dalen)
Svarteborg AI:20, uppslag 566 (Store Dalen)
I den sista längden står att han flyttar till Sandefjord 1880.
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Tisdag den 15 mars 2016 kl. 15.44
|
Anna Britas föräldrar Anders Nilsson och Maria Axelsdotter finns hos dottern i husförhörslängderna AI:12-13. De står noterade som svärföräldrar (till Olaus).
Anders dog där den 5/9 1847 (Svarteborg C:4, inget sidnummer, AD-bild 186). Maria flyttade till sonen Nils på Holteskogen under Holt i samma socken (AI:13, uppslag 284), och dog där den 20/5 1848 (kallas Andersdotter i kyrkoboken; AD-bild 197). Bouppteckning efter Maria förrättades den 29/5 1848 (Tunge m.fl. häradsrätt FIIa:21, s. 1374). Anders ser det inte ut att finnas någon bouppteckning efter.
I mantalslängden har jag nu också funnit var i Kville socken de bodde när Anna Brita föddes. I 1812 års längd (daterad den 25/2 1812) finns de på Fuskebu i Svarteborgs socken. Och i 1813 års längd (daterad den 4-9/1 1813) bor de på Ulene Nordgård i Kville socken, och där finns de t.o.m. 1818 års längd. Anna Brita står i Svarteborgs husförhörslängder som född i Kville den 3/5 1812; de måste alltså nyss ha flyttat till Ulene när hon föddes.
Jag kan också tillägga att Marias bror Ola Axelsson dog barnlös på Humlekärr 1866, och därför ärvdes av syskonen, eller rättare sagt syskonens barn. De räknas upp i hans bouppteckning, bl.a. systern Marias dotter Anna Brita Andersdotter som är gift med Olaus Johansson i Sördal i Svarteborgs socken (Kville häradsrätt FII:17, s. 139).
(Ändrat av kontoinnehavaren den 15 mars 2016 kl. 18.01.)
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Tisdag den 15 mars 2016 kl. 15.49
|
För att läsa kyrkoböcker och andra arkivhandlingar, så behöver man ett abonnemang hos Arkiv Digital (ett privat företag) eller SVAR (Riksarkivet). Båda är betalabonnemang.
De äldre kyrkoböckerna finns hos båda (i socknar där de inte har brunnit...). Och bägge har också andra typer av handlingar, som ibland finns hos båda och ibland hos bara en av dem.
Arkiv Digital har nyfotograferade färgbilder. SVAR har en digitaliserad version av de gamla svartvita mormonfilmerna, och har också en del egna bilder (av böcker som saknats hos mormonerna eller haft för dåliga bilder där).
Här är ett exempel på hur det kan se ut - en helt tillfälligt vald kyrkobok 1857...
(Svarteborg C:4, inget sidnummer, Arkiv Digital-bild 310.)
----------
Visste du inte att Båhuslän (no. Båhuslen) hört till Norge?
Den nationella katastrofen att tappa Båhuslän 1658 borde ha en central plats i historieundervisningen i norska skolor!
Du kan börja med att kika lite här: Båhusläns norska historia.
|
|
|
|
Av Berit Jacobsen - Onsdag den 16 mars 2016 kl. 21.42
|
Først må jeg beklage at jeg ikke har kommet med tilbakemelding tidligere, men jeg har vært bortreist siden i går. (Min brors 70-års fødselsdag.) Har akkurat fått
lest gjennom alt det nye her, og må først rette en stor takk til Jörgen Tollesson, som åpenbart har lagt ned enormt med tid og arbeide for å utrede "min" Samuel Theodor Olaussen Dahl sine forfedre. Tusen takk for din hjelpsomhet, Jörgen Tollesson!
Innser at jeg for å henge med må skaffe meg et abonnement for å få tilgang til kirkebøker. Første gang jeg så ordet "husförhörslängder" forsto jeg ikke hva det innebar, men ser nå at det kan være en av de viktigste kildene i slektsforskning. Her ser man jo fra år til år hvem som er borte siden forrige gang, og hvilke nye som er kommet til. Ulempen er kanskje at de også er ført i kirkeboken og dersom den, som f.eks. i Kville, går tapt i brann er alt borte.
Her i Norge har vi første landsomfattende folketelling i 1801, neste 1865 og så i 1900. (Ofte tettere i byene) Her kan jo mange være født, giftet seg og stiftet familie, og til sist blitt gravlagt i mellomårene uten å fremkomme i noen folketelling.
Leste tidligere gjennom "Släkten från Humlekärr" i Kville, og tror jeg har fått plassert personene der sånn noenlunde. Sliter mer med midtpartiet i forbindelsen mellom
Samuel Theodor og hans "mormors farfars farmors far" Arngrim Olsson..
Behøver nok litt mer tid til å studere alt dette bedre, kanskje brikkene da faller på plass.
Angående Båhus län: Takker også for en absolutt interessant historieleksjon om dette tema. Det var helt nytt for meg, og jeg er helt enig i at det burde inngå i
historieundervisningen i skolen.
Forøvrig er det flere eksempler på hvordan Sverige forsøkte å tilkjempe seg landområder i Norge. En av mine eldste forfedre, Lieutenant Albert Conders, kom i 1657 sammen med en rekke andre offiserer fra Holland til det nye Trondhjemske Infanteriregiment for å lede den norske "bondehæren" i motstanden mot svenskenes forsøk på å innta Trondheim.
Min mann er etterkommer etter Henrich Henrichsson Forsmand fra Nyland i Finland. (Som Sverige hadde lagt under seg) Denne Henrich var i Karl XII sin hær som i 1716 forsøkte å erobre Fredrikshald og innta Fredriksten festning i Norge. Det mislyktes som kjent, og Henrich var blant soldatene som ble tatt til fange. Han havnet etter noen år i Larvik, hvor han slo seg til og ble en dyktig gårdbruker - med stor etterslekt..
|
|
|
|
|
|
Av Berit Jacobsen - Fredag den 18 mars 2016 kl. 20.50
|
Takker for nyttig informasjon! Selv om jeg nå har hatt månedsabonnement i SVAR et par dager vil jeg gjerne benytte anledningen til å utforske Arkiv Digital også.
Fant forresten dødsårsaken til Samuel Theodors foreldre: Olaus Johansson (Lung[in?]flammation) og Anna Brit Andersdotter (Nerffeber), og slike opplysninger synes jeg er viktige å få med i min omtale i slektsboken. Det gir personene litt mer "kjøtt på bena" enn bare navn og årstall..
Det går bra å finne frem så langt, men det blir nok verre i Kville uten kirkebøker..
|
|
|
|
Av Berit Jacobsen - Lördag den 02 april 2016 kl. 01.08
|
Her forsøker jeg å sette opp hva jeg har funnet om de eldste generasjonene i Samuel Theodor Olaussons morsside.
Som fremgår av teksten er det mye som mangler, og mine tidsangivelser for personers fødselsår/vielse er bare antagelser. Opplysningene er funnet her i Arkivguiden, dels i denne diskusjonen samt ved hjelp av lenker til andre diskusjoner som også vedrører denne slekt.
For oversiktens skyld er generasjonene nummerert, med nedadgående siffer.
Trolig Generasjon 10.
Ola/Oluf Wettlesson og hustruen Ragnela Olsdotter på Vrangsholmen.
Av deres barn er kjent Arngrim Olsson som er vår neste generasjon, og en bror (som fikk en datter som ble gift med Anders i Fän.)
Det var skifte etter Ragnela Olsdotter 22. april 1664. Ettersom hun hadde barnebarn i "gifteferdig alder", var Ragnela trolig født år 1600 +/-.
Generasjon 9.
Arngrim Olsson, som var bosatt på Doveland Sörgården med hustru NN.
Av sammenhengen ser Arngrim ut til å ha fått barna:
1)Wettle, som var bruker på Bräcke fra 1660, og døde 1697/98. Var gift, og hadde sønnene Arngrim og Hans.
2)Håkan, "som for 50 år siden reiste utenlands til Ostindien".
3)Anna, "som for evig lang tid siden bega seg til Norge".
4)Anna, som blir vår neste generasjon. (født omkring 1670 ?)
Generasjon 8.
Anna Arngrimsdotter, som ble gift med nämndemannen Jacob Olsson.
De var bosatt på Doveland i Kville sogn, og fikk barna:
1)Per, som var gift, men var død i 1730 da Pers sønner var i rettsak om eierforhold på Doveland Sörgård med sine fettere - Arngrim og Hans Wettlesöner.
2)Arngrim, som blir vår neste generasjon. Han var også part i saken nevnt over, og levde i 1730. (Arngrim født omkr. 1700 ?)
3)Anna, som ble gift med Rasmus Jonsson i Tungene.
Generasjon 7.
Arngrim Jacobsson ble lagrettemann etter sin far, og var bosatt på Ön med hustru NN.
De fikk barna:
1)Anders, som blir vår neste generasjon. (Født omkring 1720/30 ?)
2)Jon, som ble lagrettemann etter sin far. Jon døde 12. oct. 1759 på Öhn, og skifte etter ham datert 8.febr. 1760 viser at han var gift med Kirstin Jacobsdatter og
hadde barna Jacob og Arngrim Jonssønner, og datteren Ingeborg Jonsdotter. De var umyndige, og slik jeg tydet det ble deres interesser ivaretatt av den avdøde
nämndemannens bröder Olof Arngrimsson og Anders Arngrimsson. Kilde:SE/GLA/11077/F II/1 (1752-1769) Bildid: C0108345_00130.
3)Olof.
Da jeg søkte familien i Mantalslängder kom det i året 1742 opp på Öhn Sörgård 4 personer: NM Angrim Jacobsson og muligens hustru, men ytterst til høyre i margen
var det opplysninger jeg ikke helt klarte å tyde. Øverste linje: S. Jacob utoml(ands?)... linjen under .....Olof .... (trenger hjelp her )
Kilde:SE/RA/55203/55203. 14/55 (1742) Bildid:A0005779_00081. Da ser det ut til at også sønnen Jacob hører med til nämndemannen Arngrim Jacobssons barn.
4)Jacob.
5)Anna, som ble gift med Ola Elfwersson.
Generasjon 6. (her er det ikke stort..)
Anders Arngrimsson - (gift med NN omkring 1750?)
Av deres barn kjent:
Axel Andersson - fødselsår ukjent, men han kommer til å gifte seg med Samuel Theodor Olaussons mormors mor i Tanum sogn 30 mai 1779...
Er takknemlig for all hjelp til å fylle alle hullene!
(Ändrat av kontoinnehavaren den 02 april 2016 kl. 01.13.)
|
|
|
|
Av Berit Jacobsen - Lördag den 02 april 2016 kl. 19.52
|
Først en eventuell oppklaring vedr. uttrykket "sine fettere": I generasjon 8, barn nr. 1. burde jeg skrevet søskenbarn, som gjelder begge kjønn.
(I Norge kaller vi søskenbarn som er piker kusiner, og gutter fettere.)
Så til saken:
Fortsatt studeres manntallslängder i Kville, og nå har jeg trolig funnet generasjon 6. Anders Arngrimsson i 1795.
Kilde: SE/RA/55203/55203.14/85 (1795) Bildide:A0005808_00210. På venstre side mellom Öhn Sörgård og Dåfveland Sörgård ved navn på en gård/torp jeg
ikke klarer å tyde første bokstav xrågeröd: Anders Arngrimsson, og det var to personer i husstanden - trolig en hustru. Lengst til høyre en merknad:
" Utfattig - mann blind". Husker jeg la merke til ham på 1750-tallet, og fant ham tilbake i 1756, hvor han så ut til å bo alene.
Kilde:SE/RA/55203/55203.14/60 (1756)Bildid:A0005784_00232. Kan det være rett person, at han var far til Axel Andersson og eventuelle søsken?
|
|
|
|
|
|
|
|
|
