|
Av Kimona Segerlöf - Lördag den 12 september 2020 kl. 18.48
|
Jag är så nyfiken på om någon vet mer kring min släkting Maria Elisabeth som bodde i en hydda på Bångefjäll (mellan Tysketorpet, även kallat Örevassedalen och Porsklev enligt dokument) i slutet på 1800-talet. Det är en sådan fantastisk om än tragisk berättelse både min mor och jag vill veta mer om. Maria Elisabeths pappa var Häradsprofoss vid namn Ingemar Andersson född 1824 i Harås, Herrestad. Maria Elisabeth hade två uä-barn vid namn Olof Johan född 1854 med fader okänd och Karl Edvard född 1850 (död 1855 av Slag) vars far var dräng och hette Jakob Larsson från Brännebergsmyr. Olof Emanuel död i kolera 1866.) Tillsammans med en Olof Emanuel (död i kolera 1866) hade Maria Elisabeth även barnen Josefina Kristina född 1855 (död 1869 av Smittkoppor), Augusta Matilda född 1857, Elisabeth född 1860 och Karl-Johan född 1864samt Ottilia Charlotta född 1866. Efter Olof Emanuels död flyttade Maria Elisabeth till berget där hon byggde en koja och bodde där med alla barnen tills hon blev sjuk och föräldrarna tog hem henne. Barnen såldes tyvärr på auktion Ottilia har talat i radio om detta i efterhand, hon var min mormors mormor och vi vill så gärna veta mer och kanske besöka dessa platser Även om någon vet något kring utvandringen till Amerika då pappan till Ottilia Charlottas ena dotter Hilda Albinsdotter-Fröjd åkte dit. Vi vet inte hans namn eller någonting. Hilda flyttade iaf till Uddevalla 1936 Tacksam för allt som kan tänkas vara till hjälp (Ändrat av kontoinnehavaren den 12 september 2020 kl. 19.22.)
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Söndag den 13 september 2020 kl. 02.38
|
Det här var en trist historia, men dessvärre (eller kanske snarare dessbättre ) stämmer den inte... Vi tar det från början. Maria Elisabet Ingemarsdotter föddes den 16/10 1824 på Harås under Härestad Gästgivaregård (Herrestad C:3, s. 152; app.arkivdigital.se/aid/v2846a.b870.s153). Föräldrar: Häradsprofossen Ingemar Andersson Lätt och hans hustru Christina Beata Johansdotter Malmström. Familjen finns i följande husförhörslängder: · AI:5, s. 80 (app.arkivdigital.se/aid/v2821.b47.s81). · AI:6, s. 79 (app.arkivdigital.se/aid/v2822.b47.s80). · AI:7, s. 127 (app.arkivdigital.se/aid/v2824.b71.s127). · AI:8, s. 86 (app.arkivdigital.se/aid/v2826.b52.s87). Ingemar dog den 1/2 1830 (C:4, s. 192; app.arkivdigital.se/aid/v2847a.b1020.s193). Christina dog den 31/3 1834 (C:4, s. 200; app.arkivdigital.se/aid/v2847a.b1060.s201). Efter moderns död flyttade Maria 1834 till Kasa under Fröland, där hon står som fosterdotter hos Elias Fryckberg och Catrina Olsdotter (AI:9, uppsl. 141; app.arkivdigital.se/aid/v2828.b140.s141). Det framgår inte om de är släktingar. 1837 flyttade hon till halvbrodern Johannes Berndtsson på Söndre Svensland i Skredsviks socken, där också brodern Peter Ingemarsson bodde (AI:9, s. 322; app.arkivdigital.se/aid/v2751.b172.s323). Hon är kvar där också i nästa hfl (AI:10, s. 351; app.arkivdigital.se/aid/v2752.b183.s352). I AI:9 står hon först som Engelbrektsdotter, men det har sedan ändrats till Ingemarsdotter. Och i AI:10 är det tvärtom. Prästen visste tydligen inte riktig hur han skulle ha det... I AI:10 står att hon flyttat till Bokenäs med bevis 1841. Och i den attesten står hon som Maria Elisabet Engelbrektsdotter (Bokenäs HII:1, inget nummer; sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0039947_00173). Hon finns i Bokenäs i följande husförhörslängder: Östre Klev: · AI:10, s. 38 (app.arkivdigital.se/aid/v1340.b24.s39). Här står hon först som Ingemarsdotter, men det har ändrats till Engelbrektsdotter. Och Engelbrektsdotter får hon heta i fortsättningen. Linnebu: · AI:10, s. 40. · AI:11, s. 48 (app.arkivdigital.se/aid/v1341.b31.s49). Lekstale: · AI:11, s. 60. · AI:12, s. 55 (app.arkivdigital.se/aid/v1342.b32.s55). · AI:13, s. 72 (app.arkivdigital.se/aid/v1343.b42.s73); två ställen på samma sida. Här har hon sonen Carl Edvard, född den 5/5 1850. Fadern "angavs vara drängen Jacob Larsson i Berg", enligt födelseboken (C:4, s. 26; app.arkivdigital.se/aid/v1356.b17.s27). AI:14 är defekt. Lekstale saknas (enl. registret). Söberget under Lekstale: · AI:15, s. 77 (app.arkivdigital.se/aid/v1345.b45.s77). Alemyren under Lanehed: · AI:15, s. 82. "Lösa personer": · AI:15, s. 163. Draghuset under Östre Klev: · AI:15, s. 146. Här finns också dottern Josefina Christina, född den 14/2 1855. Som fader "uppgavs drängen Olof Eman. Johansson ibm" [ibidem = på samma ställe], enligt födelseboken (C:4, s. 59). Och den 27/3 samma år dog Carl Edvard (C:4, s. 176). · AI:16, uppsl. 158 (app.arkivdigital.se/aid/v1346.b167.s158). Den 30/12 1856 gifte sig drängen Olof Emanuel Johansson på Svartemyr och pigan Maria Elisabet Engelbrektsdotter på Draghuset, båda under Östre Klev (C:4, s. 223). Hennes giftoman är äldste brodern torparen Anders Engelbrektsson på Kasen under Båröd i Högås socken. De finns sedan i följande husförhörslängder: Brännbergsmyr under Kavlanda: · AI:16, uppsl. 75. Här står att de flyttat till Orust. "De som sakna stadigt hemvist": · AI:17, uppsl. 599 (app.arkivdigital.se/aid/v1347.b300.s600). "Lär flyttat till Orust 61 utan att uttaga prästbevis." Brännbergsmyr under Kavlanda: · AI:17, uppsl. 271. · AI:18, uppsl. 261 (app.arkivdigital.se/aid/v1348.b136.s262). De har följande barn · Josefina Christina, f. 14/2 1855, d. 11/3 1869 (C:5, s. 286; app.arkivdigital.se/aid/v1357.b149.s287) · Augusta Matilda, f. 31/10 1857 (C:4, s. 83). · Elisabet, f. 11/8 1860 (C:4, s. 106). · Carl Johan, f. 6/1 1864 (C:5, s. 44). · Ottilia Charlotta, f. 18/9 1866 (C:5, s. 74). Olof Emanuel dog den 7/8 1866 (C:5, s. 274), "död och jordad i Göteborg". Och Maria Elisabet dog den 19/9 1872 (C:5, s. 298). Ingen koja i sikte där alltså... Kanske var det Ottilia som byggde kojan? Jag kan tillägga att någon son Olof Johan finns inte hos Maria i husförhörslängderna. Och i födelseboken finns bara en med det namnet 1854 (C:4, s. 53). Han är mycket riktigt oäkta, men modern är Maja Larsdotter från Orrevik, och hon finns där i husförhörslängden (AI:15, s. 92), så det är en annan Maja. Men fadern är bekant - Olof Johansson på Draghuset under Östre Klev...
|
|
|
Av Kimona Segerlöf - Måndag den 21 september 2020 kl. 07.40
|
Hej och tack för allt sökarbete Vad gäller kojan skall Maria Elisabeth flyttat dit med barnen efter 1866 och hämtats hem av föräldrarna sedan när hon blev sjuk. Det är i samband med detta barnen säljs på auktion. Det är Ottilias dotter Hilda som berättat detta för min mormor som sedan berättat för min mor. I en skrift kallad Bånge Moar av Herrestads Hembygdsförening finns en kort beskrivning av en koja som stämmer med berättelsen. Det är en karl som sett kojan där med flera barn och bara någon vuxen. Vad som hände med Ottilias syskon efter att auktionen skulle ägt rum vet vi inte då de separerades. Ottilia skulle ju vid tiden av sin mors död bara varit sex år och det verkar inte troligt att hon skulle kunna hitta på detta om kojan samtidigt som en vittnesberättelse för kojans existens finns. Jag hoppas vi får tag i kassettinspelningarna så jag kan höra Ottilias egna ord om detta, jag hjälper min mor med släktforskningen nämligen Tack återigen!
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Måndag den 21 september 2020 kl. 14.06
|
Den här historien stämmer som sagt inte med kyrkobokföringen. Maria Elisabet och Olof Emanuel bor med barnen på torpet Brännbergsmyr under gården Kavlanda i Bokenäs socken. Den sista husförhörslängden som Olof är med i är AI:17, som omfattar åren 1861-1870. Han dog den 7/8 1866. Maria och barnen är med på Brännbergsmyr även i nästa husförhörslängd AI:18, som omfattar åren 1870-1876. Hon står där som torparen O. Johanssons enka, och det är noterat att hon blev enka den 7/8 1866. Visst hände det att folk flyttade utan att i laga ordning anmäla flytten till prästen, men enligt dödboken bor hon under Kavlanda när hon dör den 19/9 1872. Och hon begravs i Bokenäs tre dagar senare. Det finns ju ingen anledning för Maria att flytta med barnen till en koja om hon inte vräkts från torpet. Men det är först 1877 som det noteras att en ny torpare flyttat in på Brännbergsmyr. Och varför skulle hon flytta en och en halv mil från Kavlanda (K, nederst till vänster på kartan) till Bången (B, överst till höger) för att bygga en koja? Det verkar inte rimligt. Varför inte bygga den i närheten i Bokenäs? Dessutom kan Maria inte ha flyttat till föräldrarna när hon blev sjuk. När hon blev enka 1866, så hade de varit döda i över 30 år.
|
|
|
Av Kimona Segerlöf - Onsdag den 30 september 2020 kl. 11.05
|
Hej igen! Det är Maria Elisabeths dotter Ottilia och hennes dotter Hilda som sagt att det var Maria Elisabeths föräldrar som hämtade hem henne när hon blev sjuk. Om det var fosterföräldrarna eller ej vet jag inte, jag går på vad min mor fått fram. Det var nyheter för min mor att Maria Elisabeth ens hade fosterföräldrar eller att hon skulle ha flyttat till Orust (dock skriver du själv att det står "lär flyttat till Orust", vilket ju låter lite osäkert uttryckt). Det min mor fått höra är att när ME blir änka blir de tvingade att lämna gården då man ville ha nya torpare. Varför de byggde en koja vet jag inte, kanske för att komma undan fattighuset? Vi hör olika från alla håll, hembygdsförening och Bohusläns museum bland annat. Bägge vet om att en familj bott i en koja just vid det fjället som min mor fått höra men eftersom ingen dokumenterat vilka de är som bor i kojan är det omöjligt att bevisa på papper att det är dem. Det enda är som sagt att berättelsen stämmer med vad man sett och dokumengerat kring att en koja existerade, vart den var och att det var en familj med många barn och bara någon vuxen. Dessutom finner vi ingen information alls om vad som hände med Ottilias syskon. Ottilia hamnade hos en familj i Lysekil. Det är en knepig historia att reda ut men jag är mycket tacksam för vad du hittat
|
|
|
|
|