|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Fredag den 03 februari 2023 kl. 15.07
|
Enligt sockenlängden 1680-1690 (s. 8) var Ola Eriksson i Ebbilslätt gift två gånger, så han kan ju ha haft en dotter Anna i varje gifte.
Tingsrättens ex. av domboken 1700 har inga sidnummer, så då är det troligen hovrättens renovation som avses. Det hade varit bättre om man skrivit vilket ting och målnummer det gäller...
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Fredag den 03 februari 2023 kl. 15.15
|
Det är inte heller några sidnummer i hovrättens ex. av domboken 1700. Har de suttit och räknat sidorna? 
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Fredag den 03 februari 2023 kl. 15.36
|
Här är i vart fall början på Stangenäs och Sotenäs tre ting år 1700 i tingsrättens dombok:
VT AID v550879a.b123
ST AID v550879a.b152
HT AID v550879a.b172
Jag kan kika igenom detta senare - om ingen annan hinner före. Just nu har jag lite ont om tid.
När det gäller "s. 192", så skulle det möjligen kunna vara en hänvisning till avskrifter/utdrag ur domboken - men det är ju i så fall inte särskilt upplysande för de som inte har tillgång till dessa...
(Ändrat av kontoinnehavaren den 03 februari 2023 kl. 22.43.)
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Tisdag den 07 februari 2023 kl. 21.00
|
Domboksmålet år 1700 är två mål: §§ 34-35 vid vintertinget (AID v550879a.b132).
I § 34 uppvisar Ola Olsson i Ebbilslätt ett köpebrev som visar att han köpt 3 öresbol i Ebbilslätt av sin bror Anders Olsson i Laurwijckan (Larvik) i Norge. Laurwijckan har man alltså fått till "Bärrviken" i sockenlängden.
§ 35 är det målet som Agneta citerar ovan, alltså att Nils Olsson i Vattersröd intygar att hans sonhustru Anna Olsdotter i Asleröd fått ett lån av sin bror Ola Olsson i Ebbilslätt. Jag kan tillägga att hon som säkerhet för lånet pantsätter sin arvedel i Ebbilslätt, 1 1/2 öresbol. (Målet är alltså från år 1700, men hela domboken omfattar 1699-1700.)
Det här visar alltså att en broderlott i Ebbilslätt var 3 öresbol, och en systerlott 1 1/2.
|
|
|
|
Av Gösta Axelsson - Onsdag den 08 februari 2023 kl. 10.08
|
Tack Jörgen för denna information!
Om det fanns två som hette Anna Olsdotter i Assleröd och som dessutom båda kom från Ebbilslätt är det nog trots allt troligast att bådas mamma var Martha, eftersom det var först på 1670-talet som Olof Eriksson gifte om sig.
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Söndag den 12 februari 2023 kl. 13.37
|
Följande Olsbarn från Ebbilslätt finns som trolovade/vigda i Tossene kyrkobok 1664-1685 (de år som den gamla kyrkoboken, C:1, omfattar). Jag har inte läst alla vigda, utan 'fuskat' och hittat dem genom Släktdata, men har sedan naturligtvis kontrollerat dessa vigslar i boken och också sökt efter trolovningen (som inte står hos Släktdata).
1673-01-01 (s. 21; AID v162.b16.s21) (trolov. 21/9, s. 83):
Christen Olsson g.m. Anna Halvordsdotter fr. Askum i Askums s:n.
1676-12-03 (s. 170) (trolov. 1/8, s. 165):
Dordi Olsdotter g.m. Lars Bryngelsson fr. Östebu i Berfeldals s:n.
1683-04-22 (s. 100):
Anna Olsdotter g.m. Sven Olsson fr. Asleröd i Askums s:n.
1684-06-08 (s. 27) (trolov. 19/3, s. 13):
Ola Olsson g.m. Apolonia Vettlesdotter fr. Rörby i Tossene s:n.
1685-01-06 (s. 87) (trolov. 27/12, s. 13):
Anna Olsdotter g.m. Lars Nilsson fr. Asleröd i Askums s:n (fr. Vattersröd i Askums s:n vid trolov.).
Till dessa kan vi lägga en Olsdotter som var gift med en Hans. Vid VT 1703 (§ 20, AID v550880.b2030) intygar nämligen Lars Hansson i Rished att han och hans bror Staffan Hansson och syster Ingrid Hansdotter sålt deras odel i Ebbilslätt, 1 1/2 öresbol eller 3 sättingar, till morbrodern Ola Olsson i Ebbilslätt. Det står inte var Staffan och Ingrid bor, men vid ST 1718 (§ 5, AID v550884a.b198) finns en Staffan Hansson i Hommedal som sägs vara svåger till Sven Persson i Gistad, och enligt sockenlängden heter Sven Perssons hustru i Store Gistad Ingrid Hansdotter. Att namnen stämmer är ju ingen garanti för att det är rätt Staffan och Ingrid, men Staffan är ju inget vanligt namn i de här trakterna, så det är ju hyfsat sannolikt att det är de. Men av sockenlängden framgår inte varifrån dessa Lars, Staffan och Ingrid Hansbarn kommer.
Dessutom finns ju Anders Olsson i Larvik.
Om sockenlängdens uppgifter (som bygger på mantalslängden) stämmer, så finns det bara en Ola i Ebbilslätt under vigselbokens år, nämligen Eriksson. Och då bör ju han vara far till dessa ovanstående Olsbarn, alltså tre söner och fyra döttrar. Dessutom har han också barn i det sista giftet, men de behöver ju inte ha överlevt till vuxen ålder.
Vi vet ju sedan tidigare att en broderlott i Ebbilslätts odelsjord är 3 öresbol, och en systerlott 1 1/2. Totalt blir då tre broder- och fyra systerlotter 15 öresbol - men då blir det problem...
Enligt jordeboken 1703 (s. 811) råder Ola (Olsson) över bygseln och har 2 tunnor, och pastorn i Tossene har 1 tunna. Totalt är Ebbilslätt alltså på 3 tunnor, varav 2 är skatte. Om man översätter den äldre räkningen i öresbol till tunnor, så är 1 öresbol detsamma som 1 skäppa (eller 2 sättingar) som är 1/6 tunna. 15 öresbol är alltså 2 1/2 tunna, och det är ju 1/2 tunna mer än skattejorden. (Mer om öresbol och tunnor finns att läsa på sidan Jordnatur och gårdsstorlek i Båhus Arkivguide.)
Jag kan bara se en förklaring till detta: Ola Eriksson var gift tre gånger. Första gången på en annan gård, och andra gången gifte han sig till Ebbilslätt som då var Martas odel. Det är därför bara Martas barn som ärver Ebbilslätt. I första giftet hade Ola då en son eller två döttrar. Mest sannolikt är det Christen som är från första giftet, eftersom han gifter sig redan 1673.
|
|
|
|
Av Agneta Schick - Måndag den 13 februari 2023 kl. 08.56
|
Vem är det som dog 1666 – Olles Qwinde? SVARs kopia av kyrkoboken är delvis svart - jag läser ”Dito Olle Erichsöns … i Ebbeslett, Olle i Ebbeslett lowett betalning”. Om det står kvinna varifrån kommer namnet Martha?
Olof med hustru finns från första mantalslängd 1669 på Ebbilslätt och 1673 heter han Olof Eriksson. Han är ‚under barnen‘ 1684.
1677.07.28 vigde han Elin Halkielsd. från Vrångebäck.
Olle har alltså en hustru som dog 1666, då är det andra hustrun som är markerat i mantalslängderna 1669-1677 och tredje hustrun Elin efter 1677.
Om det nu är som Jörgen skriver att den hustru som dog 1666 inte är mor till alla barn då hade Olof en hustru till och var då gift 4 gånger.
Finns det bevis på att alla barn är Olofs?
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Måndag den 13 februari 2023 kl. 09.47
|
Wermoder står det nog 1666, svärmor alltså.
Så här ser bilden ut hos AD:
(Tossene C:1, s. 59; AID v162.b35.s59.)
Det står ju dessvärre sällan källor i sockenlängderna, så jag vet inte var Martas namn kommer ifrån.
Att alla Olsbarn i Ebbilslätt är Ola Erikssons är jag inte säker på, men om det inte finns någon annan Ola där, så är det inte mycket att välja på - om de inte bara var dräng eller piga där vid vigseln.
(Ändrat av kontoinnehavaren den 13 februari 2023 kl. 18.35.)
|
|
|
|
Av Roland Erikson - Fredag den 14 mars 2025 kl. 11.49
|
I domboken Tunge, Stångenäs, Sörbygdens och Sotenäs häradsrätt AIa:2 (1681-1685) p 119 Nr 7
står att Olof Eriksson kom från Ebilsäter och han begär att få bruka ödegården Mellberg i Bro.
Jag tyder det så att det står Ebilsäter, är det en variant på Ebbilslätt?
Olof Eriksson i Mellberg hade en bror i Norge som dog,(Mikael) enligt
Tunge, Stångenäs, Sörbygdens och Sotenäs häradsrätt AIa:3 (1686-1690) p 620 Nr 17
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Måndag den 17 mars 2025 kl. 21.03
|
Ebelsäter måste vara Ebbilslätt. Det finns inget liknande namn i andra socknar i trakten. Skrivaren har väl skrivit vad han tyckte att det lät som.
Den halva gård som han vill ta upp ur ödesmälet är Miöhlberg. Det står inte i vilken socken den ligger i, men det är vid tinget i Stångenäs härad. Det finns en gård Mjölberg i Bro socken i 1681 års mantalslängd, men inget Mellberg. Och i jordeboken samma år är det tvärtom - Mellberg, men inget Mjölberg. Så det är naturligtvis samma gård.
|
|
|
|
|
|
|
