Forskningstips     ·     Diskussionsöversikt     ·     Sök     ·     Användarkonto 
Arkivguiden   >   Arkivguidens Forum   >   Båhuslän (Bohuslän)   >   Kville   >  
Hur fungerade delning av mantal?
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post21268) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Robbie Pennington - Torsdag den 12 december 2024 kl. 22.05
Några frågor om hur Mantal-systemet fungerade i praktiken. Jag hade svårt att få grepp om mantalslängder, men har nu använt dem för att följa släkten på Solhem Nedergård, delvis föranlett av att jag upptäckte vilken intressant man min anfader Bryngel Pärsson var i min nyinköpta bok ”Kville Härad” (sidorna 635-7).

Jag följde min mormors far Otto Christiansson f. 1864-10-07 - Kville (O) C:1 (1860-1873) Bild 67 / sid 62 (AID: v52.b67.s62, NAD: SE/GLA/13296) och började fundera på hur de som delade Mantal bodde och arbetade - arbetade de alla tillsammans på gården och delade på utgifter och inkomster, eller arbetade de var och en för sig? Eller varierade arrangemanget från gård till gård.

Jag blev också fundersam över hur Otto och hans bror August Alfred (1855-1928) skulle bo. Delade de till exempel på ett hus? Och varför skulle Pigan Johanna ibland vara registrerad tillsammans med August och ibland med Otto?

Den andra familjen som delade mantalet var Carl Magnus Eliasson och hans fru Augusta Gödesdotter, som såvitt jag vet inte var släkt på något sätt. Delade de hus eller hade de ett eget?

En särskild fråga om Carl Magnus och Augusta: När jag som barn var på semester i Bohuslån i slutet av 50-talet och på 60-talet berättades det ofta om ett par som hade svepts bort i en översvämning när vi körde i närheten av Solhem. Carl Magnus och hästen drunknade, men Augusta blev räddat. Händelsen omnämns också i Kville Härad (sid 331), också i Bohusläningen den 29 december 1896 - men var fanns bron 1896?

Mvh

Robbie
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post21269) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Jörgen Tollesson - Fredag den 13 december 2024 kl. 08.39
Först ska sägas att första delen av ordet mantalslängd inte har något att göra med mantal i betydelsen gårdsstorlek. Språkligt har det samma ursprung, och betyder antal män/människor, men i dessa sammanhang är det två helt olika saker. Men för att förenkla för släkt- och hembygdsforskare anges även gårdsstorleken (räknad i mantal) i mantalslängden. :-)

Allmän information om de svenska mantalslängderna finns på sidan Mantalspenning och mantalslängd i Arkivguiden.

När det sedan gäller om alla personer som noteras under ett gårdsnamn, t.ex. Solum Nedegård, bor i samma hus på en gemensam gård, så är svaret nej om de finns noterade som egna hushåll i mantalslängden. Mer information om detta samt om mantal i betydelsen gårdsstorlek finns på sidan Gårdar och bruk respektive under Gårdarnas storlek på sidan Jordnatur och gårdsstorlek, båda i Båhus Arkivguide.

Om vi tar 1895 års mantalslängd som exempel (Norrvikens HS FIa:54; AID v65510.b333), den sista innan församlingsböckerna börjar, så ser vi att jordeboksgården Solum Nedegård består av totalt 1 mantal skatte. Och i kolumnen Brukningsdelar står att Kristian Axelssons arvingar (bl.a. Otto) har 1/4, Karl Magnus Eliasson med familj har 1/2 och August 1/4. Detta är alltså deras andelar av jordeboksgården räknat i mantal.

Kristians bruk om 1/2 mantal har alltså delats mellan arvingarna, och August har då hälften (1/4 mantal) och står som ägare.

I 1895 års mantalslängd består alltså jordeboksgården Solum Nedegård av tre bruk (vad vi i dag kallar gårdar, med egen jord och egna byggnader) samt soldattorpet.

(Ändrat av kontoinnehavaren den 13 december 2024 kl. 08.47.)
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post21270) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Robbie Pennington - Fredag den 13 december 2024 kl. 11.39
Tack Jörgen, det var till stor hjälp!

En annan fråga: det berättades för mig för länge sedan att någon i mormors släkt hade förlorat sin gård genom att gå i borgen för någon som svek sin skuld - det var delvis därför att jag tittade lite närmare på Otto Kristiansson, men nu undrar jag om det kan ha varit August, eftersom han, tillsammans med bror Johan och hans familj, flyttar till Johannestorp u. Tyft i Tanum 4 November 1898 - Tanum (O) AI:49 (1892-1899) Bild 140 / sid 550 (AID: v29537.b140.s550, NAD: SE/GLA/13545) - finns det någonstans man kan hitta uppgifter om sådant?

Mvh

Robbie
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post21271) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Jörgen Tollesson - Fredag den 13 december 2024 kl. 15.53
I lagfartsböckerna (som lades upp i samband med det moderna lagfartssystemets införande 1875) kan man se vilka lagfarter som utfärdats för en gård. Och där finns hänvisning till dag och § i lagfartsprotokollet.

Lagfartsprotokollen finns t.o.m. 1903 i Kville HR:s arkiv (AID a4), fr.o.m. 1878 i egna volymer (serie AIIa), före det ingående i domböckerna (serie AIa). I protokollet ser man detaljer om köpet.

I lagfartsböckerna hittar du Solum Nedegård på blad 218-219 i Kville del I (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/H0002213_00223), med fortsättning på blad 23-24 i Kville del III (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/H0002215_00026).
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post21272) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Robbie Pennington - Fredag den 13 december 2024 kl. 20.06
Tack Jörgen, det är jätteintressant.

Finns det något där som tyder på att försäljningen var framtvingad av en borgenär? (Som vanligt är jag överväldigad av byråkratisk svenska...)

Robbie
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post21273) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Jörgen Tollesson - Fredag den 13 december 2024 kl. 20.34
Jag har inte letat upp försäljningen i protokollet, men det är väl förmodligen bara köpebrevet som är avskrivet där - om det inte var borgenären som tog över gården.

Det finns också inteckningsböcker (arkivförteckning). Men dessvärre är de inte filmade, varken hos Arkiv Digital eller Riksarkivet.

Men inteckningsprotokollen finns, liksom lagfartsprotokollen, i Kville HR:s arkiv (serie AIIb). Och de finns hos AD. När man inte har tillgång till inteckningsböckerna, med hänvisning till dag och § i protokollen, så blir det en del bläddrande - men det kan det väl vara värt... :-)

Det är ju inte säkert att man intecknade gården när man gick borgen för någon, men det är ju möjligt.

(Ändrat av kontoinnehavaren den 13 december 2024 kl. 20.35.)
Sidans rubrik Föregående inlägg Nästa inlägg Skriv ett nytt inlägg  Direktlänk till detta inlägg (#post21274) - klicka och kopiera från webläsarens adressfält  Redigera detta inlägg  Av Robbie Pennington - Lördag den 14 december 2024 kl. 09.39
Jag öppnade Kville häradsrätt (O) AIIa:6 (1898-1899) och hade inte kommit långt före jag kände igen namnarna Lovisa Nilsdotter och Johannes Axelsson i slutet på en protokoll - de var Otto's fru Agnetas föräldrar, alltså min mmmm och mmmf! Jag hade undrat hur han hamnade på Björndalen och där ser man att han köpte jordlägenheten, en 1/4 mantal skatte på Staby, av Agnetas föräldrar för 600kr - Kville häradsrätt (O) AIIa:6 (1898-1899) Bild 90 (AID: v278286.b90, NAD: SE/GLA/11077)

Nu får jag bläddra vidare för att försöka se hur han gick från jordegare i Björndalen till jordbruksarbetare i Björtorp 1900 - Kville (O) AI:1 (1860-1900) Bild 2560 / sid 7 (AID: v51a.b2560.s7, NAD: SE/GLA/13296) och statkarl i Rabbalshede 1902 - Kville (O) AIIa:3 (1895-1904) Bild 1440 / sid 637 (AID: v29681a.b1440.s637, NAD: SE/GLA/13296)

Det här är väldigt beroendeframkallande!

Robbie

(Ändrat av kontoinnehavaren den 14 december 2024 kl. 10.50.)
Skriv ett inlägg

På sidan Formatering (som öppnas i ett nytt fönster) visas hur man får fetstilt och kursiverad text, gör länkar och infogar bilder, med mera.

När inlägget är sänt, så kan du ändra i det inom 12 timmar, genom att klicka på knappen Redigera detta inlägg till vänster om ditt namn i inlägget.

Om du abonnerar på inlägg från den här diskussionen, så får du besked per epost direkt när någon har svarat på ditt inlägg, och också om någon långt senare upptäcker diskussionen och kommer med ytterligare upplysningar (något som är lätt att missa annars). Logga in för att abonnera via länken Användarkonto överst på sidan.

OBS 1! Lämna inga personuppgifter om nu levande personer! Läs mer i forumreglerna (inklusive kommentaren) om vad som räknas som personuppgifter (sidan öppnas i ett nytt fönster).

OBS 2! Glöm inte att alltid ange källan till de upplysningar som du lämnar både när du svarar och frågar, och att alltid tala om vad du redan vet och var du redan har sökt när du ber om hjälp. Och gör inte samma inlägg under flera rubriker. Läs mer i forumreglerna (inklusive kommentaren) om varför detta är viktigt (sidan öppnas i ett nytt fönster).

Endast registrerade användare kan skriva inlägg här. Du kan registrera ett användarkonto, om du inte redan har ett.
Användarnamn:
Lösenord:

Du måste förhandsgranska inlägget innan det kan sändas.

Om Arkivguidens Forum      ·     Forumregler      ·     Kontakt      ·     Upphovsrätt (©)