|
|
Av Håkan Andersson - Fredag den 31 oktober 2025 kl. 18.24
|
|
Satt och funderade på kvantdaorer. Hur långt har utvecklingen gått med detta?
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Onsdag den 25 februari 2026 kl. 22.30
|
Går det att få tag på en kvantdator idag?
Vad skiljer en kvantdator från "vanliga" datorer rent tekniskt?
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Onsdag den 25 februari 2026 kl. 22.31
|
|
Kanske går att få tag på men till vilken kostnad?
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Torsdag den 26 februari 2026 kl. 12.48
|
|
Har du tänkt att använda den för någon särskild app[lication] (anmodan - anmälan - applicering - applikation - ansökan - ansökning - användande - användning - dataprogram - flit - framställning - hänvändelse - program - påläggning - tillämpning)?
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Torsdag den 26 februari 2026 kl. 21.39
|
Samma ändamål som dagens datorer.
Då blir väl svaret. Det behöver man ingen kvantdator för,
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Torsdag den 26 februari 2026 kl. 21.50
|
Det behöver man ingen kvantdator för. 
|
|
|
|
Av Allan Sjöö - Fredag den 27 februari 2026 kl. 09.08
|
|
Man kan använda en kvantdator för att leta efter perfekta tal. Det finns bara 52 kända just nu, det största består av ca 82 miljoner siffror.
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Fredag den 27 februari 2026 kl. 17.02
|
|
perfekta tal? Primtal menar du?
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Fredag den 27 februari 2026 kl. 17.05
|
|
Vad är egentligen ett perfekt tal?
|
|
|
|
Av Allan Sjöö - Lördag den 28 februari 2026 kl. 18.39
|
Exempel:
6 är delbart med 3, 2 och 1, summan av de talen blir 6
28 är delbart med 14, 7, 4, 2 och 1, summan av de talen blir 28
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Lördag den 28 februari 2026 kl. 21.02
|
|
Verkar vara primtal man är ute efter
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Lördag den 28 februari 2026 kl. 22.02
|
Nej, ett primtal är bara delbart med sig själv (förutom 1). Alltså 2, 3, 5, 7, 11 o.s.v.
(Ändrat av kontoinnehavaren den 28 februari 2026 kl. 22.04.)
|
|
|
|
|
|
Av Allan Sjöö - Söndag den 01 mars 2026 kl. 15.16
|
Det är Mersenneprimtal man leter efter, men man får de perfekta talen på köpet.
Ett Mersenneprimtal är ett Mersennetal som är ett primtal, alltså ett primtal på formen 2n - 1.
Det är uppkallat efter den franske amatörmatematikern Marin Mersenne (1588–1648).
De fyra första 3,7, 31 och 127 är kända sen forntiden, det 5:e 8191 hittades år 1456.
Pietro Antonio Cataldi, född 15 april 1548 i Bologna, död 11 februari 1626 i Bologna, var en italiensk matematiker.
Han visade att 131071 och 524287 är Mersenneprimtal år 1588.
Samma år upptäckte han även två nya perfekta tal, 8589869056 och 137438691328.
|
|
|
|
Av Allan Sjöö - Söndag den 01 mars 2026 kl. 15.30
|
Ungefär år 300 f.Kr. visade Euklides att om 2p − 1 är ett primtal så är 2p−1(2p − 1) ett perfekt tal.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Perfekt_tal
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Måndag den 09 mars 2026 kl. 14.57
|
|
Matematik. Hur gammalt är ämnet som sådant?
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Måndag den 09 mars 2026 kl. 15.03
|
|
Du menar hur länge människan har kunnat räkna? Oräkneligt lång tid...
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Måndag den 09 mars 2026 kl. 18.40
|
|
Har neandertalarna hanterat integraler?
|
|
|
|
Av Allan Sjöö - Tisdag den 10 mars 2026 kl. 09.01
|
Även om metoder för att beräkna areor och volymer härstammar från antik grekisk matematik,
formulerades integrationsprinciperna oberoende av varandra av Isaac Newton och Gottfried Wilhelm Leibniz i slutet av 1600-talet
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Onsdag den 11 mars 2026 kl. 17.47
|
|
Grekerna. Borde varit långt tillbaka. Antar det. Tänka att komma fram till hur man skulle räkna ut arealer. Någonstans borde tillvägagånssättet uppstått.
|
|
|
|
|
|
|