|
|
Av Agneta Schick - Torsdag den 07 juni 2018 kl. 22.33
|
Jag hittar uttrycket i mantalslängder för Foss socken 1670-talet. Där är gården Åtorp ett av "Råå och röörs frälsebönder under Bråland".
Kan någon förklara uttrycket råå och röör?
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Torsdag den 07 juni 2018 kl. 23.21
|
Ett rå- och rörshemman är en gård som inte bara lyder under säteriet, utan helt har införlivats inom dess gränser (dess rå och rör).
Vi kan ta Store Vrems säteri i Kville socken som exempel. I mantalslängder och jordeböcker finns en lång rad "torp" under säteriet, men senare, åtminstone under 1800-talet, blir en hel del av dem mantalssatta och kallas i stället rå- och rörshemman. Och flera av dem är då så stora som 1/2 mantal; inga vanliga torp m.a.o.
Detta är säkerligen gamla gårdar som kommit att ägas av herren till säteriet, och eftersom de gränsade direkt till säteriets ägor, så har de helt införlivats med detta och upphört att räknas som egna gårdar. Formellt blev då gårdarnas brukare "torpare", men i praktiken var de frälsebönder, eftersom "torpen" fortfarande var lika stora som de tidigare självständiga gårdarna.
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Torsdag den 07 juni 2018 kl. 23.34
|
Jag kan tillägga att eftersom exemplen i såväl frågan som mitt svar rör Båhuslän, så kan begreppet rå- och rörshemman, när det användes här, möjligen ha en något annorlunda betydelse än i 'Gammal-Sverige'.
(Ändrat av kontoinnehavaren den 08 juni 2018 kl. 00.49.)
|
|
|
|
Av Agneta Schick - Fredag den 08 juni 2018 kl. 07.52
|
Tack Jörgen.
Då 'arrenderade' bonden torpet/gården av säteriet. När det gäller Åtorp så finns länsman Peder Larsson på gården fram till 1685. Efter hans död är det dottern Margaretas 3 män (hon var gift 3 gånger) som finns på Åtorp.
Är det riktigt att råå och röörs gårdar ägdes inte av bonden men rätten att bo och bruka gården gick i arv?
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Fredag den 08 juni 2018 kl. 13.51
|
När jag tittar lite närmare på mantalslängden från 1670-talets Foss och vilka gårdar som där sägs vara rå- och rörshemman under Bråland, så verkar det som att skrivaren har använt det svenska begreppet rå- och rörshemman för det som i Båhuslän kallades insockne frälse, alltså gårdar som låg i samma socken som ägarens säteri.
Det är gårdar som står som riktiga gårdar i jordeboken, några t.o.m. på 1 helt mantal. Om de tre gårdarna i Foss (alltså 'kyrkbyn') står det så här i 1671 års jordebok: "Guver:n H:r Harald Stake haver A:o 1668 sig tillbytt desse hemman ifrån Cronan, och nu försvarar under Rå och Rörs frihet till sätegården Bråland."
Det är m.a.o. inga riktiga rå- och rörshemman, alltså gårdar som införlivats med säteriet.
På 1670-talet var Båhuslän en nyerövrad provins, och de svenska fogdarna och skrivarna hade väl kanske inte riktigt fått ordning på begreppen ännu... 
|
|
|
|
|
|
|