|
|
Av Håkan Andersson - Tisdag den 15 september 2020 kl. 23.48
|
I kolumnen i nedanstående länkar med rubriken ”Tillverkare” längst till höger står SDA som är förkortning av Släktdata som ”tillverkare” av registren. En ren felaktighet. Går man in på Släktdatas hemsida och tar fram informationen för varje register och tidsperiod står som regel helt andra som ”Tillverkare/upphovspersoner” till registren och inte Släktdata. De register hos Släktdata där Släktdata antecknas som ”tillverkare” är väldigt få.
Även om man kommit överens med registratorn/upphovspersonen om att använda registret i samarbetet emellan AD och Släktdata gör inte detta Släktdata till ”tillverkare” av registret. Släktdata förvaltar endast registren eller vad man nu vill kalla det och dessa får endast användas för personligt bruk om upphovspersonen inte medgett något annat.
https://www.arkivdigital.se/online/register/fodelseregister
https://www.arkivdigital.se/online/register/vigselregister
https://www.arkivdigital.se/online/register/dodregister
Hur man inom Släktdata gjort med de avlidna registratorerna/upphovspersonernas alster känner jag i nuläget inte till. Själv vill jag ha det till att upphovsrätten går vidare till dödsbodelägarna om man nu innan dödsfallet kommit överens om annat. Om man sökt upp dessa och frågat om man får använda registren till annat än eget bruk dem känner jag i nuläget inte till.
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Lördag den 19 september 2020 kl. 14.53
|
Håkan. Det mycket man tycka om alla dessa register. Vad gäller just Släktdata är jag egentligen tillräckligt insatt alla detaljer för att kunna tycka om 'deras' register. Den springande punkten är vad som överenskoms när registret ställdes till Släktdatas förfogande.
Det är likaså intressant att få veta vilka vilkor som gällde när PLF skulle ge ut sin databas på CD/DVD. Tre stycken när allt hade fått plats på en. Det var övertecknad kom med förslag allt föreningarna skulle kunna ge ut egna skivor. Det var då förbundet tog fram det så kallade presentationsprogram. Kommer PLF att ställa sina databaser till Arkivdigitals förfogande? Jag skulle knappast tro det. Jag minns när förbundet sålde begagnade datorer med PLF:s skivor installerade. Det blev ett väsen utan like.
Vi på Ostkanten diskuterar hur vi ska göra med vår sammanställning över Blekinge och Södra Möre båtsmän när vi inte mäktar med längre. Det är ett stort arbete som vi har lagt ned. Inte något man huttar i sopebingen hur som helt. Det jag som är upphovet till både vår sammanställning såväl som Blekinge Båtsmansregister i dess nuvarande upplägg.
Men det som är närmast för handen är vår cirkelverksamhet. Ska vi lära ut släktforskning eller ska vi lära deltagarna att slå i olika register?
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Söndag den 20 september 2020 kl. 18.57
|
Registren hos Släktdata är endast för privat bruk. Det framgår också av informationen som finns kring varje register. All annan användning kräver upphovspersonens godkännande. Släktdata kan inget göra utan att själva tillfråga upphovspersonen. Tar man fram registerförteckningarna hos Släktdata och trycker på förstoringsglaset så får man fram informationen kring varje register.
Alla de register som jag är upphov till finns hos Släktdata och det är en hel del. Både Släktdata och AD har fått "Nej" från mig att låta dessa ingå i deras "Samarbete". Att Släktdata skulle stå som "Tillverkare" till de register som jag själv är upphov till skulle jag aldrig accepterat. Vare sig Släktdata och andra aktörer kan inget göra med de registren som jag är upphov till utan att fråga mig. Privat bruk går bra.
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Söndag den 20 september 2020 kl. 19.01
|
"Den springande punkten är vad som överenskoms när registret ställdes till Släktdatas förfogande." som du skriver ovan, Christer. Det finns ingen sådan springande punkt kring registren. Informationen är helt klar på den punkten. Registren får endast användas för personligt bruk. All annan användning kräver upphovspersonens tillstånd. Det framgår av registerinformationen. Upphovspersonen (eller vad man nu vill kalla det i detta fall är INTE Släktdata. Släktdata förvaltar dem endast.
(Ändrat av kontoinnehavaren den 20 september 2020 kl. 19.35.)
|
|
|
|
Av Åke Öster - Söndag den 20 september 2020 kl. 22.22
|
Upphovsrätten skyddar konstnärligt skapande. Det är lite svårt att förstå att Håkan "är upphov" till en förteckning av exv födda personer; i så fall är det väl prästen som är upphovsman.
Håkan har skrivit av registret och det ligger rimligen inget orginellt skapande i det.
Sen är det en annan sak att det finns ett "avtal" mellan Släktdata och Håkan. Det innebär att Släktdata rimligen inte kan medverka till att kommersiellt använda registret.
Om någon annan använder registret är det väl mer tveksamt om man kan hävda någon upphovsrätt; möjligen tycka att det är oetiskt. Tycker jag.
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Söndag den 20 september 2020 kl. 22.58
|
Prästen är inte "upphov" till registren i digital form. Vet inte om man kan upphovsrättsskydda folkbokföring över huvud taget. Vem skulle annars ha upphovsrätten till ett register i digital form om inte upphovspersonen? Åke Öster själv? Bad är det som hindrar att man inte kan sätta sin egen prägel på ett register?
Sedan är jag väldigt osäker på att det finns någon upphovsrätt på folkbokföringen i detta fall.
Som sagt. Allt om detta om de register som finns hos Släktdata finns också att läsa hos Släktdata.
(Ändrat av kontoinnehavaren den 20 september 2020 kl. 23.01.)
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Söndag den 20 september 2020 kl. 23.12
|
Tjörn Släktforskare har en del register på sin hemsida. Vad de skriver om upphovsrätten kan Åke läsa längst ner på dokumentet på följande länk:
http://www.tjsf.org/forening.html#upphov
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Söndag den 20 september 2020 kl. 23.34
|
Ingen har upphovsrätt till kyrkoböckerna. De är allmänna handlingar.
Enskilda uppgifter i ett register kan heller inte upphovsrättsskyddas, alltså namn och datum m.m.
Men om man har skapat ett register, så har man upphovsrätt till det, d.v.s. registret i sin helhet. Det är det s.k. katalogskyddet som gäller då enligt upphovsrättslagen.
Ingen får alltså lov att kopiera hela registerfiler och sprida dem till andra utan upphovsmannens (registrerarens) tillstånd.
|
|
|
|
Av Åke Öster - Måndag den 21 september 2020 kl. 08.24
|
OK. Katalogskyddet kände jag inte till, det tillkom efter min skoltid. Och gäller i 15 år.....
....men jag är inte HELT övertygad att det är tillämpbart. När man läser om det
framgår att det skall vara en sammanställning av uppgifter som är tillgängliga var för sig.
Detta verkar på mig som en sammanställning av uppgifter från olika källor, inte en ren avskrift......
Nu kanske detta är av mer akademiskt intresse; ingen vill väl "knycka" Håkans eller någon annans ideellt framställda register....
"Vad skyddas?
Svenska kataloger, tabeller eller andra dylika arbeten
Skyddet i den svenska lagtexten förutsätter att det är fråga om en katalog, en tabell eller
annat dylikt arbete. Något närmare definition av skyddsobjektet finns dock inte i vare sig
lagtext, förarbeten eller senare praxis. Katalogskyddet förutsätter dock för skydd att
uppgifterna sammanställts. Även om det inte direkt anges, så föreligger sannolikt någon
form av systematiseringskrav på de samlingar av material som kan erhålla
ensamrättsskydd.
För att det skall vara fråga om en (skyddsbar) databas krävs att det är
(i) en systematisk eller metodisk samling av
(ii) verk eller annat självständigt material vari de olika delarna är
(iii) tillgängliga var för sig."
(Ändrat av kontoinnehavaren den 21 september 2020 kl. 11.08.)
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Tisdag den 22 september 2020 kl. 02.09
|
|
Eller att uppge att någon annan skapat registret än dem som gjort det.
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Tisdag den 22 september 2020 kl. 09.44
|
Så här skriver Blekinge Släktforskarförening i sitt register över båtsmän - Blekinge Båtsmansregister:
"Innehållet i Blekinge Båtsmansregister skyddas av katalogskyddet enligt §49 i Upphovsrättslagen.
Enskilda uppgifter får gärna publiceras och användas för forumdiskussioner eller egen forskning så länge källa anges.
Skyddet innebär att det är förbjudet att kopiera eller använda en större mängd information ur databasen och göra det
tillgängligt för allmänheten utan upphovsmannens tillstånd."
Det rimmar dåligt med det Jörgen skriver här ovan - 20 september 2020 kl. 23.34.
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Tisdag den 22 september 2020 kl. 10.17
|
Att katalogskyddet innebär att det är förbjudet att "använda en större mängd information ur databasen och göra det
tillgängligt för allmänheten utan upphovsmannens tillstånd" är rent struntprat.
Det står naturligtvis var och en fritt att använda varenda uppgift i registret i den egna forskningen eller för att hjälpa andra. Ingen har som sagt upphovsrätt till enskilda fakta.
Och när menar man att gränsen för "en större mängd" är passerad? Hur många efterlysningar får man svara på i offentliga diskussionsforum med uppgifter ur registret innan man behöver be föreningen om tillstånd? 
|
|
|
|
|
|
|
|
|