|
|
Av Christian Andersson - Fredag den 25 september 2026 kl. 15.21
|
|
Finns här någon som prövat på AI i sin forskning. Jag menar inte Riksarkivet satsning utan AI i största allmänhet?
|
|
|
Av Håkan Andersson - Lördag den 26 september 2026 kl. 23.41
|
|
Vad skall jag med AI inom genealogi?
|
|
|
Av Christian Andersson - Söndag den 27 september 2026 kl. 18.55
|
|
Det är en bra fråga. Men din fråga är inget svar på min fråga. Jag kan förstå om du är skeptisk. Men kan du undvika AI? Händer det att du googlar?
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Onsdag den 30 september 2026 kl. 15.30
|
Om man googlar, så bör man självklart bara använda länkarna i det verkliga sökresultatet och gå direkt till de sidorna och bedöma deras trovärdighet. De AI-svar som förorenar alla Google-sökningar numera kan man lämpligen bortse ifrån. Ett exempel från ett annat forum på hur det kan gå när man använder AI i släktforskningen: AI (oklart om det var ChatGPT eller någon annan) påstår att det funnits en Anders Persson Hagman, född omkring 1765 och död 1828. Han ska ha varit korpral och fältjägare vid Tanums kompani av Båhusläns regemente och tjänstgjort i över 30 år, bl.a. i napoleonkrigen och striderna mot Norge. Han bodde på soldattorpet under Koxeröd i Lurs socken, där han fick en dotter 1802. Hur ser då verkligheten ut? Jo, så här: · Lurs socken hade inga soldater, bara båtsmän. · Koxeröd ligger i Naverstads socken, men hade inget soldattorp. Det var indelt som hovslagarboställe. · Gårdarna i Naverstads socken hör till Bullarens kompani. · I Naverstads husförhörslängder 1800-1802 och 1802-1805 finns ingen Hagman på Koxeröd, och heller ingen Anders Persson. · I Naverstads födelsebok finns inget barn från Koxeröd 1802. · De enda Anders Hagman som finns i Båhusläns regementes (och dess föregångares) rullor tjänstgjorde tidigare under 1700-talet, och ingen av dem vid Tanums kompani. · Båhusläns regementes soldater var inte fältjägare. Inte en siffra rätt... Men det är ju inte så överraskande. ChatGPT och andra AI-botar samlar in uppgifter från alla möjliga källor och kokar ihop en soppa av detta. Och man har ingen aning om hurvida resultatet är sanning eller fantasi, eller ens om de olika ingredienserna i soppan egentligen hör ihop. Och naturligtvis anges inte källorna - och om man frågar efter källa, så kan man inte ens lita på att den inte är uppfiskad på ett helt annat ställe. (Ändrat av kontoinnehavaren den 30 september 2026 kl. 20.38.)
|
|
|
Av Håkan Andersson - Onsdag den 30 september 2026 kl. 21.59
|
|
Har klarat mig utan AI inom släktforskning i många år vid det här laget och klarar nog restev av tiden också. AI har ju inte funnits länge mig veterligen
|
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Onsdag den 30 september 2026 kl. 22.12
|
Jörgen Att krångla till det beöver jag inte AI till.... Det gör jag ändå
|
|
|
Av Christian Andersson - Fredag den 02 oktober 2026 kl. 01.06
|
Jag håller på att försöka reda ut släktera Runbeckius > Rudbeck och Nobel som har kopplingar till min 'Springer-forskning'. Där jag har kört fast har jag roat mig med att 'ta hjälp' av AI. Vad det gäller Rudbeck så är det i stort sett samstämmiga uppgifter på nätet så där blir det inte så tokigt. När det gäller Nobel så finns det en hel del motstridiga och även tveksamma uppgifter så där blir resultatet därefter. Springer ska vi bara inte tala om. Jag går inte in på detaljer. Det är en sak som jag grunnar på. Är det AI-klientelet som sänker sajter som Anbytarforum och Rötter? Riksarkivet verkar också ha problem.
|
|
|
|
|
|
|