|
|
|
|
Av Martin Brandt - Torsdag den 14 juni 2012 kl. 13.42
|
Roland Classon på HD är en trevlig typ. Han är släktforskare själv vad jag förstod från när vi träffades för några veckor sedan (Han intervjuade mig om min släktforskning för HD). Är inte förvånad att han håller bra koll på vad som händer 
De andra tidningarna kanske inte har en journalist som dessutom är intresserad av ämnet? :P
(Ändrat av kontoinnehavaren den 14 juni 2012 kl. 13.43.)
|
|
|
|
Av Sten Magnusson - Fredag den 15 juni 2012 kl. 19.30
|
Nog får ni väl hålla med om att genomslagskraften i en nyhet som berör olika frågor som rör släkt-, hembygdsforskning m.m. skulle bli bra mycket större/bättre om den kom i t.ex. Svenska Dagbladet?
Där har väl släkt- och hembygdsrörelsen en viss roll i det hela? Man kan ju t.ex. skriva debattartiklar i olika frågor som nu senast i Svenska Dagbladet ang. den hotande ändringen av folkbokföringssystemet. Artikeln publicerad i Svenska Dagbladet 2012-05-18 och i Rötter finns en kort sammanfattning publicerad 2012-05-21.
|
|
|
|
Av Bertil Karlsson - Fredag den 15 juni 2012 kl. 23.44
|
Det spelar ju ingen roll om debattartiklar publiseras i Svenska Dagbladet eller i Kallebäcks källa. Det beror ju på var man bor någonstans i Sverige.
Hela diskussionen börjar spåra ur tycker jag.
MVH Beka
|
|
|
|
Av Sten Magnusson - Lördag den 16 juni 2012 kl. 05.50
|
Jag ska förklara min tankegång. - Publicera i Helsingborgs Dagblad, begränsat antal läsare i det lokala området
- Publicera i Svenska Dagbladet, stort antal läsare från hela landet oberoende av område
Det är det jag menar med genomslagskraft att nyheten torde få mycket större vikt ifall den når hela landet och inte bara en liten krets. F.ö. är ju ovanstående bara ett par exempel på hur jag menar att man ofta begränsar sig. Stockholm har ju t.ex. betydligt fler invånare än Jönköping och Helsingborg.
|
|
|
|
Av Anders Berg - Lördag den 16 juni 2012 kl. 09.42
|
Sten, självfallet har en större tidning större genomslagskraft än en liten, men du förstår väl att Roland Classons artiklar inte är utskickade till honom så att han kan "publicera" dem? Det är han själv som är en intresserad journalist, och antagligen har tillmötesgående chefer. Eftersom han arbetar på HD publiceras förstås hans artiklar i HD.
För övrigt tror jag en lokal tidning, om den publicerar sina artiklar på nätet, når i princip lika många intresserade läsare som om samma artikel fanns i Aftonbladet eller Svenska Dagbladet. I detta fall snarare fler intresserade, eftersom vi släktforskare nu vet att vi har att vänta artiklar i HD.
Den här diskussionen har väl inget med Europeana att göra och borde startats någon annanstans. Kanske Jörgen kan flytta den?
(Ändrat av kontoinnehavaren den 16 juni 2012 kl. 09.43.)
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Lördag den 16 juni 2012 kl. 09.45
|
Att man i sockenfrågan valde att publicera debattartikeln i Svenska Dagbladet var säkerligen inte för att nå den tidningens läsare över hela landet - det finns trots allt ett begränsat antal sådana utanför Stockholm - utan för att nå...
· politikerna som fattar beslut i frågan;
· övriga stora nyhetsredaktioner.
Det är av samma skäl som många andra väljer att publicera sina synpunkter i debattartiklar i Svenska Dagbladet och framför allt Dagens Nyheter. Åsikter som offentliggörs den vägen anses av någon anledning - åtminstone av de Stockholms-baserade riksredaktionerna - mer värda att fästa något avseende vid. Och därmed blir det uppmärksamhet och inte sällan fortsatt debatt om saken i övriga media - och politikerna blir då ofta tvungna att ta ställning. Sådana debattartiklar är alltså helt enkelt en lite mer sofistikerad form av pressmeddelande...
En annan sak är om man blir kontaktad av en journalist som ber om en intervju, som jag förmodar var fallet med HD-artikeln om riksarkivarien och den kommande avgiftsfriheten. Då har den intervjuade ju inte valt den tidningen för att föra fram sina synpunkter. (Därmed inte sagt att en journalist inte kan få ett "tips" från någon som sedan intervjuas om saken - men det är en annan historia...)
Men annars kan Helsingborgs Dagblad säkert vara en minst lika bra väg som någon av Stockholms "rikstidningar" att nå landets släktforskare. Det må vara en lokaltidning i övriga frågor, men när det gäller just släktforskning, så är det något av rikstidning, eftersom man till skillnad från de flesta (alla?) andra dagstidningar har en särskild släktforskningsavdelning och det som skrivs där uppmärksammas i Släktforskar-Sverige.
(Eftersom inläggen har flyttats, så har jag brutit ut min kommentar om den ursprungliga sakfrågan till ett eget inlägg, som finns här: Digitaliserade arkiv: Svensk Arkivinformation (SVAR / Riksarkivet).)
(Ändrat av kontoinnehavaren den 16 juni 2012 kl. 11.56.)
|
|
|
|
|
|
Av Sten Magnusson - Lördag den 16 juni 2012 kl. 15.34
|
Till Anders kan jag bara säga att jag tycker det är märkligt att en organisation med säte i Stockholm väljer att intervjuas och lägga sina nyheter i just Helsingborgs Dagblad som inte vad jag vet har sin redaktion i Stockholm.
Givetvis förstår jag hur du resonerar, men även om jag som journalist skulle få nöjet att ofta skriva om mitt fritidsintresse är det oväsentligt. Att jag inledde med min fråga här uppe berodde närmast på den hänvisning till Helsingborgs Dagblad Christian gjorde i Europeana-debatten och det var det jag blev nyfiken på.
Givetvis är det ju bra om det finns någon eller några tidningar med en särskild avdelning för just släkt- och hembygdsforskning men då tycker jag det är synd att det inte är i någon rikstidning. Papperstidningar finns ju fortfarande.
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Lördag den 16 juni 2012 kl. 16.05
|
"...det är märkligt att en organisation med säte i Stockholm väljer att intervjuas och lägga sina nyheter i just Helsingborgs Dagblad som inte vad jag vet har sin redaktion i Stockholm."
Menar du att riksarkivarien skulle tacka nej till en intervju bara för att tidningen inte har sin redaktion i samma stad som han har sitt kontor?
Riksarkivet har en riksomfattande verksamhet, både genom det egentliga Riksarkivet i Stockholm (med dess nationella arkiv) och landsarkiven. Det finns därför självklart ingen anledning att avböja intervjuer i vare sig mindre lokaltidningar eller större s.k. rikstidningar.
F.ö. har Riksarkivet inte "lagt sin nyhet" i HD; riksarkivarien har intervjuats av en HD-journalist. Officiell information om vad som är på gång finns som sagt i regleringsbrevet. Och den dag som det hela sjösätts, så kommer RA naturligtvis att "lägga sin nyhet" i ett officiellt pressmeddelande.
(Ändrat av kontoinnehavaren den 16 juni 2012 kl. 16.18.)
|
|
|
|
Av Sten Magnusson - Lördag den 16 juni 2012 kl. 17.18
|
Nej det var väl inte specifikt riksarkivarien jag tänkte på i det sammanhanget. F.ö. undrar jag hur många forskare som läser just denna tidning. Jag har t.ex. inte förrän på senare tid känt till att just den här tidningen utmärkt sig i släktforskningssammanhang. Jag har aldrig läst den förrän på senare tid och då t.ex. när det stått t.ex. i Rötter att förbundsordföranden tänker fortsätta ett par år till.
Låt oss säga så här: Jag tycker givetvis att det är bra att det finns åtminstone en tidning som har en särskild avdelning för just släkt- och hembygdssforskning men ställer mig frågan hur många det är som känner till det.
Är det en bråkdel av alla släkt- och hembygdsforskare (säg 50.000 av 200.000) är det väl inte så bra. Är det däremot det stora flertalet (säg 170.000 av 200.000) är det ju däremot bättre.
|
|
|
|
Av Sten Magnusson - Fredag den 22 juni 2012 kl. 15.45
|
En stor nyhet som publicerats i denna tidning är artikeln 2012-06-10 om "Släktforskarbasen som inte kan sluta".
Hur kan detta avgöras i massmedia?
Det är väl ändå stämmoombuden på årsstämman som avgör detta om 2,5 månader?
Har det gått till så här varje gång att tidningen publicerar en nyhet innan det egentliga beslutet ska fattas?
|
|
|
|
Av Sten Magnusson - Onsdag den 27 juni 2012 kl. 10.51
|
En annan sak jag funderar på.
Är det bara specifikt ämnet släktforskning som tidningen bevakar? Det finns ju andra forskningsområden också.
Bevakar man t.ex. den oorganiserade forskningen, d.v.s. de föreningsaktiviteter som inte är anslutna till Sveriges Släktforskarförbund?
Hur är det med bevakningen av de aktiva forskare som över huvud taget inte är medlemmar i någon förening?
Blir det då inte skevt om man bara bevakar en part som har mycket att säga till om, medan en part som inte syns, men ändå gör ett stort arbete för kulturlivet inte bevakas?
|
|
|
|
Av Sten Magnusson - Torsdag den 10 juli 2014 kl. 00.00
|
Jag har en fundering på en sak.
För en tid sedan kom ett besked att Helsingborgs Dagblad skulle slås ihop med Sydsvenska Dagbladet. Kan detta påverka den bevakning av släktforskningen som man hittills haft på Helsingborgs Dagblad i negativ riktning?
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Fredag den 11 juli 2014 kl. 00.09
|
|
Jag har läst att det ska ske en personalminskning på 160-180 arbetstillfällen så nog kommer bevakningen av släktforskningen att förändras. Om det blir till det bättre återstår att se.
|
|
|
|
|
|
|