|
|
|
|
Av Lisbeth Markoff (Lisbethmarkoff) - Onsdag den 30 december 2009 kl. 20.43
|
|
På 1700-talet fanns det fyra gårdar i Lönshult enligt kartorna: Södergården, Norregården, Froagården och Hulegården. Hulegården ligger längst söder ut. Närmast Hulegården ligger Södergården.
|
|
|
|
Av Martin Brandt (Martinb) - Torsdag den 31 december 2009 kl. 05.41
|
Hej,
Du har nog helt rätt Lisbeth angående texten i Pjätteryd C:1 "unge Jöns, bror hans Nils, och Lasse". Jag har läst "hans" med stort H, men det är det ju inte.
/M
|
|
|
|
Av Carina Månsson (Carina) - Torsdag den 31 december 2009 kl. 13.11
|
Tack för förtydligandet av texten, Lisbeth, det var snällt av dig  Då fick den en helt annan innebörd än min tydning  Då kan vi ta bort Lasse som en tänkbar son till Jöns Jönsson d.ä och Ingeborg Påfvelsdotter. Jag är också öppen för att det finns fler systrar till denna barnaskara.
Det var bra att veta att det fanns fyra gårdar i Lönshult på 1700-talet. Likaså kan vi troligtvis utesluta Jöns Froesson som en tänkbar far till Jöns Jönsson d.ä, nu när vi vet att han hade en bror Esbjörn Froesson som är jämngammal med "vår Jöns".
|
|
|
|
Av Niclas Rosenbalck (Niclas) - Torsdag den 31 december 2009 kl. 14.31
|
När Jöns Jönsson (d.y.) vigs 1681 står följande (Pjätteryd C:1 s 103, brudpar nr 28):
"15 Maji drengen Jöns Jönßon i Lönshult nu i Staaridt med
Pijgan Börta Andersdotter i Möcklhult."
Med "Staaridt" avses troligen Staveryd i Göteryd sn.
[Börta Andersdotter antar jag är en dtr t Anders Andersson (c1627-1701) ohh Svenborg Svensdotter (c1639-1720) i Möcklehult östregård, Pjätteryd sn, sistnämnda bör vara dtr t Sven Haraldsson i Kalv ohh Karin Åkesdotter - en son till AA heter Åke Andersson (c1669-1741) och en annan dtr kan min ana Ingeborg Andersdotter "i Rönnersköp" som gifte sig 16/1 1689 med änklingen Nils Simonson i Kållaköp (Göteryd sn) vara, vid vigseln tjänade hon piga hos Jon Andersson i Runnarsköp - en bror till AA i Möcklehult].
|
|
|
|
Av Martin Brandt (Martinb) - Torsdag den 31 december 2009 kl. 16.10
|
Med Niclas hjälp så ser det nu ut som att Jöns Jönsson (d.y.) kanske bodde i Staveryd i Göteryd från det han gifte sig till någonstans mellan 1690-1692 då han flyttar tillbaka till Hulugården (I samband med faderns bortgång?).
Enligt kyroräkenskaperna bodde i Staveryd vid denna tiden en Jöns Haraldsson och en Jöns Jönsson. Fram till 1691 två Jönsar med i mantalslängderna. Sedan bara en av dem.
Lisbeth räknade upp en son Jonas f. ca 1690 död 1692-07-03. Jonas anges vara 2 ½ år, dvs född i början på 1690. 1690-01-18 föddes "Jöns Jonsas" son Jonas i Staveryd som kanske är han då.
Det skulle ju förklara avsaknaden av barn till honom i Pjätteryds födelsebok mellan 1681-1693
Vidare flyttar ju Bernhard Kåse och Elin Jönsdotter ifrån Hulugården nån gång mellan 1691-1695 till Markaryd. Överlåter gården till brodern Jöns Jönsson?
/M
(Ändrat av MartinB den 31 december 2009 kl. 17.20.)
|
|
|
|
Av Carina Månsson (Carina) - Fredag den 01 januari 2010 kl. 11.58
|
Tack så mycket, Niclas.
Martin, jag tror du har rätt. Det låter troligt att Jöns Jönsson ( d.y ) kom hem och tog över efter faderns död. Likaså tror jag att den "Jöns Jonsas" son Jonas ( som du har hittat ) som föds 1690-01-18 i Staveryd, Göteryd är Jöns Jönsson ( d.y ) son Jonas som dog i Pjätteryd 1692-07-03. Jöns ( d.y ) flyttade troligtvis tillbaka till Hulugården, Pjätteryd någon gång mellan 1691 ( när han ev. finns i kyrk. räk. i Staveryd ) och sonen Jonas död 1692. Det kan ju förklara, som du skriver, avsaknaden av barn i Pjätteryd mellan 1681-93.
När det gäller Jöns Jönsson ( d.ä ) hustru, Ingeborg Påfvelsdotter, så ringer det en varningsklocka. Det ligger nära till hands att tro att Ingeborg Påfvelsdotter död 1697 i Rönnarsköp, är identisk med Jöns ( d.ä ) hustru Ingeborg Påfvelsdotter p g a patronymikonet och att hon då är en dotter till Påfvel Jonsson i Rönnarsköp. Men varför bor hon inte i Hohlegården, Lönshult vid sin död ? Var det vanligt att de flyttade "hem" till fädernegården på gamla dar ? Men hon kanske hade en del av gården i Rönnarsköp genom arv ?
Jöns Jonsson Bagge i Lönshult, som nämns i det allra första inlägget i denna diskussion är relativt jämnårig med Jöns Jönsson den äldre. Jöns Jonsson Bagge, Lönshult, död 29/5 1677, 73 år gammal, ( C:1 sid 301 ), alltså född omk 1604 och de hör troligtvis inte ihop.
Jag har liksom Lisbeth frågar i ett inlägg ovan, undrat var Elin Jönsdotter tog vägen efter Bernhard Kåses död 1709. Jag har tittat i Markaryd sn efter henne, men inte hittat henne. Likaså har jag inte hittat henne i Pjätteryd sn efter Bernhards död. Om hon gifte om sig, hur gammal hon blev och var förnågonstans hon dog ? Även Margaretas syster Gunnil f. 1695 i Markaryd är en gåta, då hennes öde är okänt.
(Ändrat av Carina den 01 januari 2010 kl. 15.13.)
|
|
|
|
Av Lisbeth Markoff (Lisbethmarkoff) - Fredag den 01 januari 2010 kl. 20.29
|
Hej och Gott Nytt År! Här kommer en bror till. Jag har försökt tyda texten men klarar inte riktigt allt.
EVIIAAAD:14 år 1645 sid 15.
Kom för rätta Tufve Jönsson i Lönshult på sin moders och sina syskons vägnar fullmäktig och talade till sin broder Jöns Jönsson i Lönshult om lejomål i knekteri. Denne Jöns Jönsson var .... och förrän han ville någon av bröderna skulle komma i tjänsten till knekt, lät han sig själv in.. med allas deras inråd... i .. Jöns kom hem ifrån utskiftningen, handlösa sin broder Nils Jönsson och han uppbar 42 riksdaler resterar ännu 40 riksdaler. Detta är av rätten bilagt, att Jöns betalar modern och sina syskon 32 riksdaler och det var klart dem emellan, halvparten till modern och halvparten till syskonen.
|
|
|
|
Av Martin Brandt (Martinb) - Fredag den 01 januari 2010 kl. 21.01
|
Hej!
Fanns det inte en soldat Jöns Jönsson i Lönshult enligt kyrkoräkenskaperna för år 1645. Funderar på om det kan röra sig om honom, och då inte om våra Jöns Jönssonar?
I och för sig så förekommer det en Tuve i de mantalslängderna som jag skrev av som finns ett par inlägg upp, på samma gård som Jöns Jönsson (d.ä)
1648
Lönshult Jöns Jönsson
Ingabor Påfwelsdtr
Tufwet Jönsson
Gott nytt år till dig (och er) också
/M
(Ändrat av MartinB den 01 januari 2010 kl. 21.12.)
|
|
|
|
Av Lisbeth Markoff (Lisbethmarkoff) - Fredag den 01 januari 2010 kl. 23.12
|
|
EVIIAAAD:14 under rubriken Gårdar uppbjudas, finns allt i Lönshult med på tinget 1642 den 4-7 okt (sid 26), 1643 3-5 jan (sid 3), 1643 4-6 juni (sid 13)och 1643 21-24 nov (sid 24)
|
|
|
|
Av Lisbeth Markoff (Lisbethmarkoff) - Fredag den 01 januari 2010 kl. 23.32
|
|
Martin som du skriver, så finns Tufve med i de mantalslängder du skrev av och det fanns en Tufve från och till, från 1648-1676 på samma gård som Jöns Jönsson och dessutom nämns brodern Nils Jönsson. För min del är jag säker på att Tufve är en bror.
|
|
|
|
Av Niclas Rosenbalck (Niclas) - Lördag den 02 januari 2010 kl. 10.26
|
|
I Lönshult finns en Jöns Åkesson med hustru på 1610-talet, samtidigt som Jöns Froesson med hustru figurerar där tillika med en Froe som bör vara fadern till sistnämnde och Esbjörn Froesson som nämns ovan (däremot kan nämnde Froe ha varit gift flera gånger och hans barn ha stor åldersskillnad). I en rotelängd 1642 nämns änkan Gunnil Persdotter, varför får slutas att hennes make (och Jöns Jönsson (d.ä.) far) är död före detta år).
|
|
|
|
Av Carina Månsson (Carina) - Lördag den 02 januari 2010 kl. 10.31
|
God fortsättning allihop.
Jag tror också att Tufve Jönsson är en bror till Jöns Jönsson ( d ä ). Då ska Jöns Jönsson ( d ä ) ha 3 st troliga syskon, dvs, de två ur domboken som du räknade upp Lisbeth, Tufve Jönsson, Nils Jönsson och sedan ev. pig. Elin Jönsdotter f. ca 1602.
Jag är inte hemma och skriver detta, så jag har inte mina papper med mig, men jag har för mig att jag har antecknat en Tufve Jönsson död på 1670-80 talet i Abborraslätt, som ska ha varit född omkring 1613. Men det är kanske inte "vår" Tufve Jönsson, det kan ju finnas fler.
(Ändrat av Carina den 02 januari 2010 kl. 11.10.)
|
|
|
|
Av Lisbeth Markoff (Lisbethmarkoff) - Lördag den 02 januari 2010 kl. 12.46
|
Ett argument till för att jag tror att Nils och Tufve är bröder till vår Jöns Jönsson (d.ä.) är att jag tror inte att man löser ut moder och syskon i en gård, om man planererar att vara soldat och gå ut i krig. Jag tror att det är så här: Fadern Jöns "den äldste" har dött före 1742 och Jöns köper ut sin bror Nils från gården och ger modern och syskonen deras arvedel. Men det här om knektteriet fattar jag inte helt, eftersom jag inte kan utläsa alla ord i dokumentet.
Jag tycker det är lite konstigt att alla gårdar i Lönshult bjuds ur samtidigt. Jag såg en notis om att en av Kråkarna var intresserad av Froegården. Jag tror att han köpte den, men tyvärr skrev jag inte av notisen. Ska se om jag hittar den igen.
|
|
|
|
Av Lisbeth Markoff (Lisbethmarkoff) - Lördag den 02 januari 2010 kl. 12.53
|
|
Jöns Jönsson står som brukare av Hulegården i mantalslängden för första gången 1645. Dokumentet som jag hittade har upptagits i rätten just 1645.
|
|
|
|
Av Niclas Rosenbalck (Niclas) - Lördag den 02 januari 2010 kl. 13.43
|
Att Ingeborg Påvelsdotter bor i Runnarsköp (förr vanligen stavat Rönnarsköp) vid sin död 1697 är egentligen inget konstigt. Då äldre brukare "avgick" och yngre tog över så skrevs vanligtvis undantagskontrakt vid försäljningar av skattegårdar. Hulegården i Lönshult var dock en frälsegård och brukningsrätten gick möjligen i arv av hävd, men några krav av förre brukare att få ha undantag eller bo kvar fanns säkert inte enligt lagen. Rätta mig om jag har fel. Ingeborg Påvelsdotter fick säkerligen bo på nåder hos sina barn och släktingar som inhyses, vilket de gjorde upp inbördes. Vilka släktingar hon kan ha tänkas bott hos på Runnarsköp vet jag ej men vore intressant att undersöka. År 1695 hette brukarna av Runnarsköp Jon och Gudmund - gården ägdes av frälseägare (adel) men beboddes alltså av arrendebrukare.
Mantalslängden 1695 för Runnarsköp:
1 Rönnerskiöp Joen hust 1(mtl-pliktig) ”hust: utgammal siukelig och förlammat”
dräng Torbiörn 1(tj.dr.)
gudmund h: dr Niels 1(mtl-pliktig) + 1(tj.dr.) "hustr dödh"
K[nek]tstuff[va] K[nek]t Bengt hust - "hust tiggerska medelst des siukdom och elende" (hon blir alltså mantalsbefriad; soldater var mantalsbefriade, dock ej deras hustrur)
*******************************
Lönshults by bestod av fyra jordeboksgårdar (som i sin tur var uppdelade på olika delbruk):
*Lönshult Froagård/Frodegård (skattegård)
*Lönshult Norregård (kronogård)
*Lönshult Söregård (frälsegård)
*Lönshult Hulegård (frälsegård)
- det fanns dessutom under 1600-talet även en frälsegård Länshult i Pjätteryd sn som i äldre källor skrevs ”Lönshult” bara för att komplicera forskningen (på denna gård brukade dock ättlingar till hövidsmannen Esbjörn Gjurdsson/Djursson => Sune/Sone Esbjörnsson=> Esbjörn Sunesson under 1600-talet varför den är relativt lätt att särskilja ifrån Lönshultsgårdarna).
Ur boskaps- och mantalslängderna 1636-1639 - Lönshult + Länshult i Pjätteryd socken:
boskapslängd 1636 s 610-611:
[skattegård:]
Jöns i lönshult utsäde: 4 tunnor
[frälsegårdar:]
Länshult utsäde: 7 tunnor
Södra lönshult utsäde: 4 tunnor
holegård ibidem utsäde: 4 tunnor
dito, kvarntullsmantalslängd 1636 s 577 – :
[skatte]
Lönshult manfolk: 1 , kvinnfolk: 2
[frälsegårdar:]
Länshult manfolk: 1, kvinnfolk: 2
S: lönshult manfolk:1 , kvinnfolk: 1
Holegård ibidem manfolk: 1 , kvinnfolk: 1
mtl 1637 - Sunnerbo härad saknas
mtl 1638, s 524:
[skattegård:]
Jöns i Lönshult utsäde: 4 tunnor, manfolk: 1 , kvinnfolk: 1
[kronogård:]
N. Lönshult utsäde: 1 ½ tunna , manfolk: - ., kvinnfolk: 1
[frälsegård:]
Länshult utsäde: 7 tunnor, manfolk: 1 , kvinnfolk: 2
[frälsegårdar:]
Jöns i lönshult utsäde: 4 tunnor , manfolk: 1, kvinnfolk: 1
Måns ibidem utsäde: 4 tunnor , manfolk: 1 , kvinnfolk: 1
mtl 1639, s 285
[skattegård:]
Jons i lönshult mantal: 2 ,utsäde: 4 tunnor
[kronogård:]
Mans i lönshult mantal: 2, utsäde: 13 tunnor
[frälsegård:]
Sone i lönshult [= Länshult] mantal: 3, utsäde: 7 tunnor
[frälsegårdar:]
Änkian i lonshult mantal: 2 ,utsäde: 4 tunnor
Mans ibidem mantal: 2 , utsäde: 4 tunnor
På Lönshult Frodagård/Froegård bodde och brukade alltså Jöns Froesson/Frodesson som omnämnts ovan. Han kan ej vara far till Jöns Jönsson (d.ä.). Däremot är Jöns Åkesson på 1610-talet som jag nämner ovan en stark kandidat för faderskapet, men det återstår att bevisa att han brukade ännu på 1630-talet.
Maken Jöns till Gunnil Persdotter i Lönshult hulegård, modern till Jöns Jönsson (d.ä.), bör ha avlidit 1638/39 eftersom "änkan" redovisas i den kombinerade boskaps- och kvarntullsmantalslängden år 1639.
(Ändrat av Niclas den 02 januari 2010 kl. 13.55.)
|
|
|
|
Av Lisbeth Markoff (Lisbethmarkoff) - Lördag den 02 januari 2010 kl. 14.35
|
Så här löd notisen EVIIAAAD:14 sid 28 år 1643: Kom för rätta Torkel i Hökalt fullmyndig på Esbjörn Froassons vägnar i Lönshult och tingskötte Börje Kråk och hans hustru Kirstin Siggadotter en hel gård i Lönshult i Pjätteryds socken och därför hava Esbjörn uppburit Riksdaler 177 .. för arv och ett löffuet?
Det stod inte Froagården men det är en av gårdarna i Lönshult.
|
|
|
|
Av Niclas Rosenbalck (Niclas) - Lördag den 02 januari 2010 kl. 15.41
|
Den Jon som brukade i Runnarsköp under den tid Ingeborg Påvelsdotter avled där (1697) måste vara Jon Andersson (c1624-1714) som jag utifrån mantalslängdernas uppgifter dragit slutsatsen bör vara den namne som är son till Anders Persson ohh Ingeborg Nilsdotter i Möcklehult östregård. En son till sistnämnda par är även Anders Andersson (c1627-1701) i Möcklehult östregård vars troliga dotter är Jöns Jönsson (d.y.):s hustru Börta (dvs Britta) Andersdotter som vid vigseln 1681 anges komma ifrån Möcklehult.
Den andre brukaren i Runnarsköp "Gudmund" måste vara Gudmund/Gumme Påvelsson/Pålsson (c1622-1698) som bör vara en bror till Ingeborg Påvelsdotter. Namnet Påvel är mycket sällsynt och den ende Påvel i Pjätteryd socken under första hälften av 1600-talet är Påvel Jonsson i Runnarsköp varför han troligen är fadern till dess Påvelsbarn (fler finns, bla min ana Cicilia/Sissa Påvelsdotter gift med Per Håkansson i Boastad). En äldre Påvel är länsmannen Påvel Krååk i Käxnäs (belagd ifrån åtm. 1545-71) som i sin tur kan ha varit den som Påvel Jonsson i Runnarsköp uppkallats efter (?hans morfar?).
Gården som försäljs 1643 (vilket datum?) måste vara Froagården i Lönshult eftersom det var den enda skattegården i byn. Övriga gårdar i Lönshults by tillhörde frälse, dvs adeln, (hulegården och södregården) och en kronan (norregården) varför bönderna självsvådligt inte kunde sälja dessa och knappast uppbjuda dem på tinget.
|
|
|
|
Av Carina Månsson (Carina) - Lördag den 02 januari 2010 kl. 15.43
|
Tack så mycket, Niclas för att du förklarade det med Ingeborg Påfvelsdotter och hur boendet kunde vara för äldre. Då ligger det fortfarande nära till hands att tro att Ingeborg Påfvelsdotter är identisk med Ingeborg som dör 1697 i Rönnarsköp. Även tack för förklaringen av Påvel Krååk i Käxnäs, då kan det eventuellt finnas en koppling till släkten Krååk, längre bak i Ingeborg Påfvelsdotters anor.
Det var intressanta dokument, Lisbeth
Den Jöns Jönsson som står som soldat i Lönshult i Kyrk. räk. 1643, står som soldat i Lönshult Södergård, så vi kan eventuellt bortse från honom.
Det dör en Tufwe Jönsson i Abborraslätt 28/11 1694, 81 år gammal, då född omk 1613 ( C:1 sid 315, hoppas sidnumret blev rätt, det är så mörkt i Genline på denna bildens hörn, så det är svårt att urskilja sidnumret ), men han behöver ju inte till höra vår "Jönsson-släkt"
(Ändrat av Carina den 02 januari 2010 kl. 15.49.)
|
|
|
|
|
|
Av Niclas Rosenbalck (Niclas) - Lördag den 02 januari 2010 kl. 18.20
|
Ekonomiska kartan 1950 på Lönshults by (märk att skiften har gjort om bystrukturen och gårdarnas lägen; bystrukturen 1950 är alltså ej helt överensstämmande med hur det såg ut på 1600-talet):
|
|
|
|
Av Lisbeth Markoff (Lisbethmarkoff) - Lördag den 02 januari 2010 kl. 22.09
|
Vill ni titta på kartor m.m från olika tider på Lönshults by gör så här: 1. www.lantmäteriet.se 2.Tryck på knappen historiska kartor. Finns i tabellen till höger. 2. Tryck på Avancerad sökning 3. Kronobergs län, kommun Älmhult, traktnamn Lönshult. Tryck på sök. Ni får nu upp kartor och andra dokument som finns på Lönshult. Det finns 29 kartor eller dokument på Lönshult. Det finns kartor från storskiftet 1791 och framåt. Det yngsta dokumentet är en avsöndring 1928. Det finns också en massa text att läsa. Det finns t.ex. 39 sidor att plöja igenom angående storskiftet.
Ev. får ni ladda ner ett litet program för att kunna se kartorna. Men det står hur ni ska göra på webbsidan.
|
|
|
|
Av Lisbeth Markoff (Lisbethmarkoff) - Söndag den 03 januari 2010 kl. 11.02
|
Lite mer från domboken EVIIAAAD:12 1635 den 12 juni
sid 16 Framlades i rätten ädla välbördiga Erik Andersson Rosenstråles köpebrev till Skattna, under hans eget namn och signat, daterat Stockholm den 5 april .. under Isak Axelssons till Bro och Anders Bergs ugÿ fiscalis namn och signeter. Där uti Axel Tursson till Mjölnaby bekänner sig sålt hava välborna Erik Andersson 3 sina fasta arvegods, där två av dem äro belägna i Sunnerbo härad i Småland Lönshult i Pjätteryds socken räntar årligen smör 4 .. bengärdsmalt?.. med andra årliga utslagor. (Sedan räknas andra gårdar upp) Därför tingsköttes Lönshult och Prästabygd ifrån Axel Turasson och hans arvvingar och tillägnades in under Erik Andersson till Skattna och hans arvvingar till evederlig tid.
(är tyvärr mycket dålig på vikt och mynt, särskilt förkortningar. Något Tips?)
sid 17 Samma dag kom för rätta Gunill i Lönshult klagande att Jöns Froasson i Lönshult har huggit svedja in på hennes kärrhygge som henne av ålder hava varit tilldelat. Därför blev avdömt att Jöns Froasson skulle hålla upp med sådan grov avverkning och lagmannen skall fatta hygget i kvarstad sedan lysa konungens frid dem emellan ty Jöns haver utsagt Gunnil att göra henne skada.
(det verkar vara vår Gunnil och hennes make bör därför vara död före 1635, annars skulle troligen hennes make fört talan mot Jöns. Rätt eller fel tänkt av mig?)
|
|
|
|
Av Lisbeth Markoff (Lisbethmarkoff) - Söndag den 03 januari 2010 kl. 11.58
|
|
Niclas har rätt angående hur gårdarna kan ändra läge i och med de olika skiftena. Om man tittar på storskifteskartan 1791 så ligger Södergården längst söder ut och Hulegården ovanför sedan Froegården och längst norrut ligger Norregården
|
|
|
|
Av Lisbeth Markoff (Lisbethmarkoff) - Söndag den 03 januari 2010 kl. 14.44
|
EVIIAAAD:12 1636 den 21 0ch 22 juni:
Kom för rätta ädla välbördige Erik Rosenstråle landbo till Skatna, Jöns i Lönshult i Pjätteryds socken, räntar smör 4... och lade sin husbondes brev daterat den 7 februari 1636 där uti han klagar att en skattebonde Jöns Froasson i Lönshult, på förmedlad gård, haver mot grannarnas samtycke inhägnat en hage i deras bästa klöverträd, och nu på tredje året haft det.
item det samma vittnar herr Nils i Pjätteryd och de uti Kexås (Kexnäs?) boandes äro. Och efter Jöns Froasson är stämder och intet ville svara och nu är tredje ting sedan detta ärendet blev klagat är, kunde rätten inte längre med domen framskjuta och alldenstund Jöns Froasson emot lag Byg.b. 17 Kap. och 32 kap. haver av byavallen och av skift hiordewall? inhägnat hagen emot sina grannars samtycke och den nu på tredje året motvilligt försvarat blev efter före benämnda kapitel avdömt, att Jöns Froasson skall hava förgöra sitt arbete och lägga hagen ut igen till mulabetet som av ålder varit haver och hava månadags att upptaga gärdet och föra på annat ställe. Gör han det icke innan en månad efter detta datum då må grannarna gärdesgården saklöst... hugga av .. och icke av ... eller...
Vad tror ni? Är detta Jöns "den äldste" eller hans son Jöns (d.ä.)?
|
|
|
|
Av Carina Månsson (Carina) - Söndag den 03 januari 2010 kl. 15.18
|
Tack Niclas och Lisbeth, för kartorna och beskrivningen hur man går ut på Lantmäteriet. Nu kan man se hur byarna och gårdarna förhöll sig till varandra.
Lisbeth, jag tror också att Gunnil Persdotters make Jöns bör vara död före 1635, annars skulle han fört talan mot Jöns Froasson, men jag vet inte heller om jag tänker rätt eller fel ? Var inte kvinnan omyndig och mannen brukade föra talan ? Annars var jag också inne på att Jöns "den äldste" skulle varit död 1638/39 som Niclas skriver, om man ser till den kombinerade boskaps- och kvarntullsmantalslängden år 1639, som Niclas lagt ut. Men nu när du har hittat detta mål mellan Gunnil i Lönshult och Jöns Froasson, så kan han ju eventuellt vara död före 1635.
Denna Torkel i Hökalt, Lisbeth har hittat, som förekommer i ett mål kan ev. vara Torkill Håkansson i Hökhult, ( finns i mantal 1642 i Hökalt ) och som hade en hustru Kirstin Jönsdotter EVIIAAAD:14 sid 28 år 1643: Kom för rätta Torkel i Hökalt fullmyndig på Esbjörn Froassons vägnar i Lönshult och tingskötte Börje Kråk och hans hustru Kirstin Siggadotter en hel gård i Lönshult i Pjätteryds socken
Runnarsköp ägs från 1691-1720 av Överste Nils Skytte, han var måg till föregående ägare av Runnarsköp, Emer. Ribbing gift 1661 med fältmarsk. H. Horn och de hade Runnarsköp från 13/10 1655-1691. Innan dessa så hade Landshövd. Ivar Nilsson Natt och Dag, Runnarsköp från 1641-1651 och från 1651-1655, Fru Kristina Posse, IN Natt och Dags änka. ( Folke Svedenfors, Gränsbygden II sid 537, som har hämtat uppgifter från PG Vejde: Kronobergs läns herrgårdar )
Niclas, du har hittat en Jöns Åkesson i Lönshult 1610. Han kan eventuellt vara en tänkbar far till Jöns Jönsson ( d ä ) och make till Gunnil Persdotter.
Oj, Lisbeth, vilken Jöns är det ? Jöns "den äldste" eller sonen Jöns Jönsson ( d ä ) ? Tycker bara det är konstigt att hustru Gunnil för talan 1635 om Jöns "den äldste" lever. Men hustrun kanske kunde föra talan förr ? Även om det inte var vanligt. Jöns "den äldste" kan ju har varit opasslig vid tillfället 1635, så Gunnil Persdotter för talan istället. Kan någon något om hur det brukade vara i såna här fall ?
(Ändrat av Carina den 03 januari 2010 kl. 15.28.)
|
|
|
|
|
|
|
