|
|
|
|
Av Christian Andersson - Onsdag den 19 juni 2019 kl. 18.10
|
Här är ytterligare ett exempel. Hur kan det bli så här?
18561010
Bark, Adolf
Ottenby
Död 19/4 1871.
Kyrkobokförd i Ås (Kalmar län, Öland).
Född 10/10 1856 i Ås (Kalmar län, Öland).
Pojke under 18 år.
--------------
Motsvarande folkbokföringsförsamling(ar) 1/1 2017:
Sydöland, Mörbylånga kn (Kalmar län, Öland)
Födelseförsamling i källan:
Ås (Kalmar län)
Källor:
DB, HFL (sida: 112)
Post-ID:
SDB7_12084109
Av husförhörslängden framgår tydligt att Adolf är född i Mortorps församling.
Ås (H) AI:6 (1871-1882) Bild 116 / sid 112 (AID: v24707.b116.s112, NAD: SE/VALA/00464)
Här finns han i födelseboken för Mortorp.
Mortorp (H) C:3 (1834-1860) Bild 138 / sid 265 (AID: v39814.b138.s265, NAD: SE/VALA/00252)
Här finns notisen i dödboken
Ås (H) FI:1 (1861-1894) Bild 16 / sid 11 (AID: v41610.b16.s11, NAD: SE/VALA/00464)
Adolf hette med största sannolikhet inte Bark. Hans patronymikon var Johansson.
Registret i AD Online BiS Befolkningen i Sveriga 1860-1947 är under all kritik.
"Om du hittar felaktiga uppgifter i registret, använd knappen ”Rätta” ovan.
Registret är skapat i samarbete med MyHeritage"
Men det finns en fördel med registret. Det är länkat till husförhörslängder och församlingsböcker. Så med fantasi och tålamod kan man hitta en hel del. Det börjar bli hopplöst att lära ut släktforskning med alla register som finns. Våra cirkeldeltagare vill bara slå i register i stället för att lära sig forska på riktigt. Det finns inga register utan fel. Men det finns många med många fel.
(Ändrat av kontoinnehavaren den 19 juni 2019 kl. 19.51.)
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Onsdag den 19 juni 2019 kl. 19.29
|
|
"utom i de fall där dessa inte går att finna"?. Tänker du bland annat på de som avled utomlands men är födda och gifta i Sverige?. Den gruppen kommer väl inte med på dödskivan. De borde kunna vara med på en födelse-skiva och en vigselskiva om de är födda och gifta i Sverige.
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Onsdag den 03 juni 2020 kl. 20.03
|
|
Skulle inte förvåna mig att man i etapper arbetar sig ner till slutet av 1600-talet med projektet Namn åt de döda.
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Lördag den 06 juni 2020 kl. 15.30
|
|
Varför ska man sluta där? Ju fler hjälpmedel desto svårare lära ut hur man släktforskar.
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Söndag den 07 juni 2020 kl. 02.16
|
Och läsa handstilar.
Vill nog till att hitta död-böcker som är äldre än de från slutet av 1600-tal. Även om de skulle finnas.
Men man kan ju åstakomma andra skivor med helt annat innehåll och inriktning.
|
|
|
|
Av Allan Sjöö - Söndag den 07 juni 2020 kl. 16.47
|
Jag saknar ett vigselregister från 1800-talet till nutid.
Det skulle vara en bra hjälp, för att hitta var släktingarna flyttar och hitta ättlingar till anfäderna.
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Söndag den 07 juni 2020 kl. 18.50
|
Kanske kommer. Vem vet vad de inom förbundet hittar på.
Kanske ett rikstäckande födelseregister också vore på sin plats när man ändå är igång.
|
|
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Måndag den 08 juni 2020 kl. 20.08
|
Anders!
När du ändå dykt upp. Finns det kommande planer på en skiva motsvarande död-skivan fast då innehållande vigseluppgifter på en skiva och födelseuppgifter på en annan skiva? Rikstäckande då förstås.
|
|
|
|
Av Anders Berg - Tisdag den 09 juni 2020 kl. 10.11
|
Hej Håkan,
Jag känner inte till några konkreta planer åt det hållet, men fältet är öppet för förslag. Namn åt de döda kommer att fortsätta tills åtminstone 2025, så eventuella andra projekt som ersättning ligger förstås en bit fram i tiden.
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Tisdag den 09 juni 2020 kl. 10.20
|
|
Hej Anders. Vad är syftet med att ge ut en databas på dvd/usb över döda som går tillbaka till 1830?
|
|
|
|
Av Anders Berg - Tisdag den 09 juni 2020 kl. 10.27
|
Vet inte om jag förstår din fråga, men produkten har väl alltid varit mycket uppskattad och önskad? Alla kanske inte gillar idén och behöver förstås inte göra det. 
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Tisdag den 09 juni 2020 kl. 12.30
|
|
Anders. Jag frågade efter syftet med att ge ut en databas på dvd/usb över döda som går tillbaka till 1830? Inte om den alltid har varit mycket uppskattad och önskad. En produkt som inte är utgiven kan knappast vara uppskattad möjligen kan den vara önskad.
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Tisdag den 09 juni 2020 kl. 17.40
|
En tanke som slog mig strax efter att jag ställde frågan om en rikstäckande skiva över födda och en över vigda i Sverige. Om man tänker sig att detta skulle bli ett projekt och planerna skulle bli verklighet så skulle det ju döda marknaden för skivor innehållande döda, vigda och födda över olika regioner därmed i praktiken upphöra. Detta är dock en inkomstkälla för föreningar som säljer skivorna.
Omkring 500 kronor för en rikstäckande skiva med alla födda från låt oss säga alla födda från 1600-talets slut till dags dato är ju inga större pengar.
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Tisdag den 09 juni 2020 kl. 17.40
|
|
Likaledes en skiva med alla vigda och en med alla döda över samma tidsperiod och pris.
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Tisdag den 09 juni 2020 kl. 17.42
|
|
Jag kan också ha fel men har en känsla av att man kommer att fortsätta med nya versioner av Död-skivan efter 2025. Kanske inget bestämt angående detta ännu men man får se.
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Onsdag den 10 juni 2020 kl. 08.22
|
Ju längre tillbaka man går i registreringen av de döda desto fler fel och brister blir det i databasen. Det är inte enbart läsfel och skrivfel hos den som skriver av uppgifter Från böckerna. Även läs och skrivfel hos den som har skrivit i originalböckerna. Uppgifter i husförhörslängder som förvanskats genom åren. Tillkommer så systematiska fel. Dessutom ingen avgränsning och godtycklig normering. Fel namn på hemmavarande barn. Det kan ha fått faderns patronymikon eller till exempel blivit påförda faderns båtsmansnamn. I stället för att hjälpa kommer man att stjälpa den ovane forskaren. Avsaknad av källhänvisningar är en bidragande faktor. Frågan är vad gränsen går. Därav min fråga till Anders.
Ett rikstäckande databas över vigslar från lysnings- och vigselböckernas begynnelse vore guld värd. Avskrifter av de uppgifter som står i den aktuella notisen. Inklusive översättningar i förekommande fall av de latinska beteckningarna. Utan tillägg av uppgifter från andra källor. Med korrekta källhänvisningar. Helst med länkar till de avfotograferade sidorna. Som DDSS. Men vem ska göra den registreringen? Arkiv Digital?
(Ändrat av kontoinnehavaren den 10 juni 2020 kl. 08.31.)
|
|
|
|
Av Anders Berg - Onsdag den 10 juni 2020 kl. 13.12
|
Ja, det är ju relevanta synpunkter från Christian, och därför tror jag personligen inte så mycket på att gå längre tillbaka än 1800 för Sveriges Dödbok. Det är en naturlig slutpunkt.
Vi får se vad fortsättningen blir. Idéer kan gärna kanaliseras via föreningarna, som är förbundets medlemmar. Mycket är också avgörande vilka register som redan finns t ex på Arkiv Digital när den tiden närmar sig.
|
|
|
|
|
|
Av Anders Berg - Torsdag den 11 juni 2020 kl. 12.35
|
|
Ja, vi lär ju inte satsa på ett register som någon annan redan gjort 2025.
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Torsdag den 11 juni 2020 kl. 22.03
|
Vem skulle ha satsat på ett rikstäckande register av vigselböckerna under låt oss säga samma period som dödskivan omfattar? Knappas Arkiv Digital då lönekostnaderna är för höga eller någon annan aktör som adminstrerar de regionala eller de mer lokala databaserna. Sedan har ju inte detta hindrat tillkomsten av dödskivan och att man förlänger tidsperioden ner till år 1800.
(Ändrat av kontoinnehavaren den 11 juni 2020 kl. 22.04.)
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Torsdag den 11 juni 2020 kl. 22.08
|
|
Dessutom blir ju dessa register ett försälnjingsargument för AD. Fler abonnemang. Dessa skivor blir då ett alternativ till AD. Sedan skall man nog se dessa register mer som en ingång i folkbokföringen.
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Torsdag den 11 juni 2020 kl. 23.22
|
|
Sedan finns det ju inte mycket till register i släktforskarsverige från sekretessgränsen gjorda. Inte mer är de hos myndigheterna förstås. Och sekretessgränsen ligger väl vid 1950 någonstans. Och dessa register hämtade man och använde som grundplåt till Dödskivan och gör fortfarande vill jag minnas. Varje förlidet år hämtar man dessa och lägger till senare upplaga av dödskivan.
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Fredag den 12 juni 2020 kl. 00.13
|
Sveriges Dödbok vill jag beteckna som en databas. Inte som ett register. Detta eftersom det inte enbart är uppgifterna från dödböckerna som ingår i sammanställningen. I de fall födelsedatum och civilstånd inte finns med i dödboken tillför man dem från annat håll. Födelsesocken och datum för senaste civilståndsändring hämtas utan undantag från andra källor än dödboken.
PLF register över födde, vigde och döde är vad jag kallar register. Dessvärre förekommer det på sina håll att man har lagt till födelsedatum i registren till dödböckerna trots att inte står några i den boken. Det är inte bra.
FamilySearch har alldeles utmärkta register över födda och vigda för många församlingar. Man ska se dessa register som en ingång i folkbokföringen. För att citera Håkan här ovanför. Dessvärre blandar FamilySearch numera ihop sina register med "insända" forskaruppgifter.
Det finns flera register/databaser utöver dessa. Som jag inte har provat.
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Fredag den 12 juni 2020 kl. 19.54
|
Var drar man gränsen emellan en databas och ett register? PLF i Oskarshamn har en mängd register över församlingar inom Kalmar län. Finns dock även från församlingar utanför nämnda län. Kan man beteckna detta som en databas? Alla registren hos dem sammantaget?
(Ändrat av kontoinnehavaren den 12 juni 2020 kl. 19.56.)
|
|
|
|
|
|
|