|
|
Av Jörgen Tollesson - Tisdag den 19 maj 2015 kl. 21.26
|
Under Kville: Arngrim i Lersten (död omkr. 1660) och hans släkt uppstod en diskussion om Varderöen, där Ivar Olbiörnsson i Rödenes i Östfold skulle ha ägt odelsjord 1656. Det var då möjligt att det kunde vara Valö i Kville socken, där nämnde Arngrim hade bygseln enligt 1659 års jordebok. Men...
Nya bud gör att den saken nu får en egen diskussion här under Tjärnö.
Jag har nämligen nu fått besked per epost från den ursprunglige frågeställaren i Anbytarforum som har sökt vidare i fler års skattelängder, och då funnit att på två ställen står också socknen noterad: 1647 "Vardøe i Shee sogn" och 1650 "Valløen i Tiernøe sogenn".
I Tjärnö socken finns en gård Valö som tidigt blev en ödegård under Daftö. Och Tjärnö socken hör till Skede prästegäll (pastorat), så när det står "Shee sogn", så måste det vara prästegället som avses.
I den svenska jordeboken 1659 (s. 907) står för Daftö att bonden har bygseln av 2 1/2 tunna, och dessutom har Skede prästebord 18 skinn. Gösta Framme visar i sin bok "Jordrannsakning och skattläggning i Bohuslän 1662-1666" (s. 319) att de 18 skinnen gäller för ödegården Valö (det är ju vanligt att ödegårdar fortsätter att ha landskylden fastställd i den gamla vara som gällde vid den tiden när den upphörde som självständig gård).
Framme skriver också att när landshövdingen 1752 ger borgmästaren i Strömstad rätt att bruka kronojorden på Valö och Kalvholmen, så går Daftös bönder till tinget. Och:
"Tingsrätten i Vätte härad finner i sitt utslag 1754 att i Valö finns 6 sättingar odelsjord som tidigare ägts och skiftats mellan odelsägarna till Daftö. Dessa är ägare till den 'för långliga tider varande odelsholme Valö'."
Och går man till originaldomboken, så finner man tvisten om Valö och Kalvholmen vid Vätte och Tanums sommarting 1754, närmare bestämt som § 32 (den 14 juni) och § 44 (den 15 juni), vilka börjar på sidan 225 resp. 247 (och domboken är volym AIa:45 i arkivet från Tanums, Bullarens m.fl. häradrätt i landsarkivet i Göteborg).
Och där står bl.a. i domen under § 44, längst ned på sidan 252:
"...Ifwar Olbiörnsson, hwilken bodde på Klund i Norrige, enligt Kiöpe bref af d. 23 Februari 1657 till den då warande Åboen på Daftö Olof Gunnarßon för Kiöpeskillingen 50 RD:r försåldt deß hustru Pernilla Olsdot:s ägande 6 Sättingar Odelsjord i Hwalön."
Och därmed får det väl anses helt klart vilken Valö det gäller... 
(Ändrat av kontoinnehavaren den 19 maj 2015 kl. 21.30.)
|
|
|
|
Av Rita Asbjørnsen - Torsdag den 21 maj 2015 kl. 11.14
|
Takk til Jörgen for nyttige opplysninger !
Da er trolig Iver Olbjørnsen Klunds hustru, Pernille Olsdatter datter av Olle Gundesen/Gunnarsson.
Om Olle Gunnarsson er kilden
Bertil Holmström : http://www.bertilh.se/hemB/Dafto/Dafto-2.html - Denne lenken virker visst ikke !
I 1624 eier Sissel Grav i Rødenes 1/2 pund korn i Valö, hun var enke etter Ole Grav nevnt som lagrettsmann i 1591. En kjent sønn, Amund.
I 1624 eier disse også i Holt / Hålt i Skee: Sissel Grav, Iver Klund og Halsteen Kaatorp, alle fra Rødenes, Østfold.
Rita
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Torsdag den 21 maj 2015 kl. 14.59
|
Länken fungerar om man lägger riktig kod runt den...
www.bertilh.se/hemB/Dafto/Dafto-2.html
Jag tvivlar på att Ola Gunnarsson är far till Pernilla. Då skulle han ha köpt sin egen dotters odelsjord. Hon kunde naturligtvis ha ärvt den efter sin mor, men det borde väl ha stått att Ivar sålde jorden till sin svärfar.
Om dessutom Ivar står som ägare av jord i Holt 1624, så bör han väl vara född senast omkring 1600. Och är han jämngammal med Pernilla, så är hon över 50 år när de säljer Valö 1657. Då är det knappast hennes far som köper.
Nu ögnade jag bara igenom målet i domboken snabbt för att se om det stod något om Ivar. Det kanske står mer i början av målet när parterna lägger fram sina bevis. Jag får väl läsa igenom det ordentligt...
Kanske var Pernilla från Holt? Valö var ju en ödegård som brukades under Daftö, så det är väl troligt att de bara ägde jord där.
Klund, Grav och Kåtorp är ju alla gårdsnamn i Rödenes. Det hade varit enklare om de hade haft namn efter gårdar i Skede och Tjärnö...
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Torsdag den 21 maj 2015 kl. 15.03
|
|
Kanske är det Ola Grav som är Pernillas far? Och är det kanske en halv tunna som Sissel äger i Valö 1624? Det var 6 sättingar som Ivar och Pernilla sålde, och det är en halv tunna.
|
|
|
|
Av Rita Asbjørnsen - Söndag den 24 maj 2015 kl. 15.43
|
Dette er ikke lett !
Kan jeg avskrive denne Ole som i 1601 var på Daftö/Valö...? Noe slektskap må det jo være siden det er snakk om odel.
Iver Klund eier jo i denne gård i mange år, beviselig fra 1624 - 1656. Jeg ser at det også står Daffø når det ikke står Valø ( med forskjellige skrivemåter).
Hvem er så Ole NN Grav ? Han skal ha en sønn Amund som overtok Grav, kan ikke se at han eier noe i Valö, eller i Hålt.
Jeg har prøvd å finne gården Hålt i Skee, men ikke funnet den.
Halsten Kåtorp som var en av eierene i Hålt i 1624 var gift med Gro som mulig også var en datter av Ole og Sissel (?). Halsten er død i 1642 for da eier enken Gro 5 lsp i Holt i Vigen. Gro giftet seg igjen med Halvor Halvorsen Gråbøl i Øymark og han eier hennes part i Hålt i 1647.
Skattematrikken 1647 for Norge som er trykt og som har med alle eiere av gårder, har ikke tatt med de før norske gårder i Bohuslän, desverre ! 
Rita
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Måndag den 25 maj 2015 kl. 08.03
|
Alla gårdar i Båhuslän var norska 1647 - och den dag i dag, spör du mig...
När det i Norge ges ut tryckta renskrifter av arkivhandlingar, så saknas (med få undantag) Båhuslän. Självsagt finns det samma norska/danska skattemantal, jordeböcker, länsräkenskaper m.m. för Båhuslän före 1658 som för resten av Norge - men originalen ligger fortsatt i Köpenhamn (de skulle naturligtvis överförts till Oslo tillsammans med samma handlingar från det övriga Norge). Det närmaste vi har är några rullar med gamla tågete mikrofilmer på landsarkivet i Göteborg (dimmiga mikrofilmer alltså - om det är några svenskar som inte förstår båhuslänsk... ) Hoppet står till att Arkiv Digital tar turen till Köpenhamn...
Det finns naturligtvis undantag i bägge land, men för de flesta historiker i Norge och Sverige finns icke Båhuslän före 1658. För norska historiker är det ointressant för att Båhuslän hör till Sverige i dag, och för svenska historiker är det ointressant för att Båhuslän hörde till Norge då. Och i båhuslänska skolor får eleverna lära sig Sveriges historia, för exempel hur Gustav Vasa "befriade" Sverige från Danmark - trots att den enda kontakt båhusläningarna hade med den "befriaren" var när han ockuperade Vikens län (Nord-Båhuslän) 1523-1532...
Nu kom jag visst bort från saken...
Det finns två Holt i Skede socken ("Hålt" är bara officiell svensk nonsensstavning): Nordre Holt och Söndre Holt.
Ola (som är den båhuslänska icke fördanskade [Ole] eller försvenskade [Olof] formen av namnet ) Gunnarsson behöver inte vara släkt med Pernilla. Man kunde ju sälja odelsjord till oskyld man, om inga odelsmän var intresserade. Men det är en liten bygd, så troligen är de släkt på något vis. Spörsmålet är bare hôlles...
|
|
|
|
|
|
|