|
|
Av Arne Johnsson (Rämma) - Söndag den 01 februari 2009 kl. 10.22
|
Kroppkakor måste jag prova på.
Var kommer namnet ifrån.
Kan dom ätas utan brännevin till.
|
|
|
|
Av Håkan Andersson (Lufsen) - Söndag den 01 februari 2009 kl. 10.54
|
|
Vill minnas att det finns något som heter smålandskroppkaka och ölandskroppkaka också. Har för mig att om man använder den kokta potatisen så blir det det ena och om man utelämnar den så blir det det andra.
|
|
|
|
Av Eivor Andersson (Eivora) - Söndag den 01 februari 2009 kl. 11.58
|
Jodå, om Flygsfors ligger i Småland ännu, så var det vardagsmat med kroppkakor där.
Min väninnas man kom därifrån och jag har sett honom tillaga detta. (Hon fick väl offra sig och äta ;)
Med dom råvarorna så hade jag hellre kokat potatisen stekt fläsket och gjort en löksås till. Men det är naturligtvis olika seder.
Vi hade något som hette lapskojs i skolan. Ingen visste vad det var och det vet jag fortfarande inte. Något hopkok.
Vi gissade på att det kom från Lappland 
Eivor
|
|
|
|
Av Håkan Andersson (Lufsen) - Söndag den 01 februari 2009 kl. 12.31
|
|
Fick lappkojs i lumpen. Har för mig att det var potatismos och skinka ihoprört.
|
|
|
|
Av Arne Johnsson (Rämma) - Söndag den 01 februari 2009 kl. 13.20
|
Vad säger ni om denna maträtt från Båhuslän.
Stekta skäddeknä i loppister och råskalad makadam.
|
|
|
|
Av Christian Andersson (Xian) - Söndag den 01 februari 2009 kl. 15.23
|
Det här med ölandskroppkakor och smålandskroppkakor är nog något som stockholmarna har hittat på.
Det finns ett företag här i stan som heter Blekingekroppkakan. Det säljer kroppkakor över hela landet, till och med på Öland! De gör verkligen en kulturinsats.
Det där med Flygsfors var intressant. Eftersom den orten ligger på yttersta gränsen vore det roligt att få veta om det rör sig om riktiga kroppkakor.
Min absoluta favoriträtter är nog kokta kroppkakor och stekta kroppkakor.
Jag ska be att få återkomma med receptet.
|
|
|
|
Av Eivor Andersson (Eivora) - Söndag den 01 februari 2009 kl. 15.52
|
Hej,
Jag kommer ihåg att det var råa potatis (rivna tror jag) och fläskbitar i mitten. Sedan kokades det i vatten. Som på dina bilder här ovan, Christian.
Hela den släkten arbetade på glasbruken runt om, med varierande sysslor.
Många är väl nedlagda nu.
Jag har kört igenom "glasriket" några gånger, på väg till Öland.
Mörka småland är ett passande namn
Eivor
|
|
|
|
Av Christian Andersson (Xian) - Söndag den 01 februari 2009 kl. 16.42
|
Glasbruket i Flygsfors lär finnas kvar, om än i liten skala.
Mörkaste Småland? Var ligger det? Jag hade amerikafrämmat och vi for omkring i glasriket för att leta i förfädernas spår. En av mina amerikanska vänner hade funderat mycket över det här med "mörkaste Småland". Han försökte fråga de som vi träffade men blev inte mycket klokare av svaren han fick. Så sken han upp och sa: I understand, it´s not here! It´s far beyond that stone fence over there!
|
|
|
|
Av Håkan Andersson (Lufsen) - Söndag den 01 februari 2009 kl. 17.29
|
Christian!
Det här med ölandskroppkakor och smålandskroppkakor hörde av min pappa och han var ingen stockholmare precis utan från Torsås. Hörde även om skillnaden på dem men kommer inte riktigt ihåg men det var något med den kokta potatisen som var med i endera något av kroppkakorna och utan i den andra.
|
|
|
|
Av Christian Andersson (Xian) - Söndag den 01 februari 2009 kl. 17.37
|
Håkan!
Du menar att de skulle sälja ölandskroppkakor på Torsås marknad???
Det gjorde de inte när jag bodde där i alla fall.
Christian
|
|
|
|
Av Håkan Andersson (Lufsen) - Söndag den 01 februari 2009 kl. 17.42
|
Christian:
Det är så att det är det receptet som gör dem till ölandskroppkakor respektive smålandskroppkakor och inte var dem säljs. Man kan mycket väl sälja ölandskroppkakor i Småland och smålandskroppkakor på Öland. Vilken typ som har sålts på marknaden i Torsås känner jag inte till. Har inte tänkt på det.
Se sedan följande länkar:
Smålandskroppkakor: (= enbart kokt potatis i receptet. Se länk)
http://www.menyse.com/action/recipe?recipeid=10255
Ölandskroppkakor: (= kokt + övervägande delen rå potatis i receptet. Se länk)
http://hem.passagen.se/ingertilstam/mapp/oandskroppkakor.html
(Ändrat av Lufsen den 01 februari 2009 kl. 17.54.)
|
|
|
|
Av Eivor Andersson (Eivora) - Söndag den 01 februari 2009 kl. 17.58
|
Jag tyckte att det var granskog och granskog och några röda stugor och granskog igen. Det är en mörkare del än uppe vid Gränna, som är ljust och trevligt.
Mina kusiner från USA ville köp Orreforsglas för några år sedan och frågade om dom kunde få skjuts dit. Dom trodde det låg en bit härifrån.
Avstånden är lite större i Florda, där dom bor. Dom fick sin skjuts och köpte på sig övervikt på planet
Det anses exklusivt med svenskt glas i USA.
Tack Håkan för förklaringen av lappskojsen..
Hälsn. Eivor
|
|
|
|
Av Christian Andersson (Xian) - Söndag den 01 februari 2009 kl. 18.18
|
Håkan!
Det skulle aldrig falla oss blekingar in att kalla kroppkakor för ölandskroppkakor. Och vaför skulle de kroppkakor man lagar till i Torsås på tradionellt vis och säljer på marknaden där kallas för ölandskroppkakor? Det har ju inte ens varit på Öland! Det finns dessutom ingenting som säger att kroppkakan ursprungligen skulle komma från Öland. Tvärtom.
Man ska inte tro på allt man läser på nätet. Receptet på ölandskroppkakor som du hänvisar till stämmer dessutom inte alls med det recept som har använts här sedan långt tid tillbaka. Och på Öland också skulle jag tro. Visserligen har författaren anor här i Blekinge, men de bodde i stan och det var på landsbygden man åt kroppkakor. Inte minst ute på öarna. Det var fattigmansmat.
(Ändrat av Xian den 01 februari 2009 kl. 18.39.)
|
|
|
|
Av Bertil Martinsson (Bema) - Söndag den 01 februari 2009 kl. 20.14
|
Hej,
jag har varit Bleking hela mitt liv och vi har alltid ätit kroppkakor med en blandning av råa och kokta potäter.
Blir liksom lite bättre smak då! Det finns de som säger att man i skärgården blandade ål i kroppkakorna i stället för fläsk!
Är det någon som provat detta?
//Bertil
|
|
|
|
Av Håkan Andersson (Lufsen) - Söndag den 01 februari 2009 kl. 20.22
|
|
Ja Christian. Du verkar inte ha förstått att det har med receptet att göra vad för kroppkaka det blir och inte tillagningsorten. Sedan får ni blekingar själv kalla dem vad du vill. På smålandssidan och i de kretsar som jag funnits i där går de under smålandskroppkaka och ölandskroppkaka, då grundat på vilken potatis man använt (rå eller kokt). I och med detta har jag sagt vad jag har att säga om kroppkakor.
|
|
|
|
Av Annika Otfors (Bengtasanna) - Söndag den 01 februari 2009 kl. 20.52
|
|
Nu var det väl kanske så att Ölänningarna "först kom ut" med konceptet att marknadsföra kroppkakorna och är man först med en sak så är man det, men det betyder inte att kroppkakorna ursprungligen kom därifrån. Kroppkakor har ätits i den Blekingska skärgården sen urminnes tider, i alla fall så långt tillbaka i tiden som min mormor kunde berätta om det. Hon levde i Listerby skärgård och var född på 1890-talet. Det har berättats för mig att det var inte bara ål som man hade i kroppkakorna utan det kunde vara annan sorts fisk och ibland var t o m fiskögon en liten delikatess... Jag fick lära mig av min mor, att göra vita kroppkakor och såsen består av att man tar fläskskyn och spär den med lite vatten. Den såsen blir så salt och go till kroppkakorna. Och så har vi lingon till, för den som vill.
|
|
|
|
Av Lotta Nordin (Lotta) - Söndag den 01 februari 2009 kl. 20.55
|
Här på Öland har jag aldrig hört att det kallats Ölands- eller Smålandskroppkakor. Och varför skulle det det? Möjligen att dom som fabrikstillverkar kroppkakor använder sig av några sådana namn, men det är väl snarast en marknadsföringsgrej.
Ända sedan jag var liten, och det var några år sedan  , så har man bara skiljt mellan olika sorters kroppkakor genom att kalla dom "fina" eller "grova", d v s den enda skillnaden har varit om dom varit gjorda på kokt eller rå potatis.
Dom ska helst vara grova och vara alldeles nykokta när man äter dom, med smör och/eller grädde....mums!
|
|
|
|
Av Per Thorsell (Perth) - Söndag den 01 februari 2009 kl. 21.23
|
Arne frågar om kroppkakor kan ätas utan brännvin. Svaret är: Det är svårt, men inte omöjligt.
Ursprunget till ordet är forngermanskt och det betecknar en rund, mjuk bildning, t. ex. krävan på vissa fåglar. Ordet kroppkaka är mycket senare och kommer av likheten i form och struktur. Som okunnig sörmlänning kan jag bara gissa på att det även finns likheter beträffande smaken.
Finns det inga andra, mera dialektala namn på denna företeelse? Den har rätt stora likheter med norrländsk palt och tysk Knödel.
|
|
|
|
Av Christian Andersson (Xian) - Söndag den 01 februari 2009 kl. 21.30
|
Jag tror inte det är du som har förstått Håkan. Ett ord som ölandskroppkaka betecknar ursprunget inte själva receptet. Det innebär inte att man kan kalla alla kroppkakor med samma eller liknande recept för ölandskroppkakor. När jag växte upp så sa vi kroppkakor om det ena sorten och vita kroppkakor om den andra.
Jo, jag har ätit ålakroppkakor. Det var ingen höjdare så det undviker jag liksom den vita sorten. Jag vet inte ens hur man lagar till de vita.
På öarna använde man förutom ål också sjöfågel när fläsket tröt. Man tager vad man haver.
Man ska låta fläsksvålen koka med i grytan. Det feta gör att kroppkakorna håller ihop bättre och så blir kroppkakebrödet saftigare.
Vad säger ni om Blekingekroppkakan skulle exportera ölandskroppkakor till Öland.
|
|
|
|
Av Christian Andersson (Xian) - Söndag den 01 februari 2009 kl. 21.49
|
Om kroppkakans ursprung tvista de lärde. Det finns teorier om att de skulle kommit sjövägen. Det är väl inte omöjligt med tanke på utbredningen. Men de norrländska och finska båtsmännen kom ju till Blekinge ungefär hundra år för tidigt.
Polen har sin kluski. Potatis var ju basföda. Kan man möjligen ha använt något annat innan potatisen.
Jag har ätit kroppkakor i Södermanland vid ett flertal tillfällen, det var ingen som kallade dem för ölandskroppkakor.
|
|
|
|
Av Arne Johnsson (Rämma) - Söndag den 01 februari 2009 kl. 21.50
|
Kroppkakor har jag nu blivit väldigt nyfiken på.
Jag har hört namnet speddekager eller spettekakor vid något tillfälle.
Det är väl en maträtt,men var den hör hemma vet jag ej.
Jag kanske har det från något matlagningsprogram i TV,där har dom så mycket konstigt.
|
|
|
|
Av Arne Johnsson (Rämma) - Söndag den 01 februari 2009 kl. 22.02
|
Per.
Det var intressant vad du symboliserar kroppkakor med.
Här i Båhuslän är grisfötter en delikatess med fin arom,tack vare vistelsen i all svinskit.
Bör ätas med brännevin till.
Mvh.Arne
|
|
|
|
Av Linda Simonsson (Lisopasi) - Söndag den 01 februari 2009 kl. 22.26
|
|
Arne, spettekakan hör hemma i Skåne, gjord på ägg, socker och potatismjöl, ganska söt men tråkig i smaken tycker jag
|
|
|
|
Av Arne Johnsson (Rämma) - Söndag den 01 februari 2009 kl. 23.03
|
Linda.
Jag klicka på spettekakan,det var intressant,men skulle jag exprimentera med det,då kasta nog gumman ut mig.
Potatis är något som har intresserat mig mycket genom åren,och även min Fader.
Som barn minns jag,Tyska röda,dom var sena och hårda,Britter som var tidiga.
Om det blev dåliga skördar,så bytte dom med någon som hade en annan sorts jord,då blev det stora skördar igen.
Så läggepotäter ska man byta hit och dit.
En stor dag för mig är midsommarafton när jag tar upp dom första potatisen.
En färsk potatis med en klick hemmakärnat smör,då känner man doften av både Sarons ros och Edens liljor.
Lite brännevin därtill höjer ytterliga stämningen.
Tack alla som sktiver här.
Mvh.Arne
|
|
|
|
Av Eivor Andersson (Eivora) - Söndag den 01 februari 2009 kl. 23.29
|
Jag tror inte något går upp mot den första färskpotatisen med dill och smör, Arne.
Det är ju också ett tecken att sommaren kommit. Midsommarfirandet i Dalen är fint, även i Kareby.
Det känns lite avlägset nu förstås. Det har blivit kallare igen och idag satt en pimplare på isen på sjön.
Hälsn. Eivor
|
|
|
|
|