|
|
Av Ole Frederiksen (Olef) - Tisdag den 03 mars 2009 kl. 20.16
|
Hej,
Hvorfor slægtsforsker en dansker i Sverige ? Ja, det siger sig selv - jeg havde en oldefar,m m f, som jeg nok vidste kom fra Sv. men ikke meget mere. Jeg har min mors slægtsbog, hvor han var nævnt, som Bagermester indfl. fra Sverige.( men ikke hvorfra el. hvornår ?)
Min søsterdatters mand har slægtsforsket i en del år, og han foreslog at jeg forskede lidt omkring hvor m.m.f. kom fra.
Så jeg begyndte i DK -Anetavlen, men blev hurtigt henvist til Anbytarforum, af en svenskfødt dame, som gav mig de første instrukser.
Det tog sin tid - men jeg fandt ham - og hans aner. Men uden jeres ( Sv. forskeres)store hjælp, var jeg ikke kommet længere end til Malmö ( tror jeg).
Og nu har jeg opdaget en mere - i slægten - som kom fra SE.( og det er jo spændende !)
Hilsen Ole
|
|
|
|
Av Ole Frederiksen (Olef) - Tisdag den 10 mars 2009 kl. 20.21
|
Jeg håber ikke at det anses for upassende, at en dansker blander sig i snakken på Fikarummet. Jeg vil nødig virke påtrængende...
Der kan jo være uskrevne regler, som en nylig tilkommen ikke kender ?
venlig hilsen Ole
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson (Forumguide) - Tisdag den 10 mars 2009 kl. 20.40
|
Oskrivna regler finns i andra forum - men inte här. Här gäller de skrivna reglerna, så att alla vet vad som gäller.
Och alla som har ett användarkonto är välkomna att "blanda sig i" alla diskussioner - det gäller självklart också danskar! 
Jag har för övrigt en del av mina rötter i Halland, och är därmed 1/16 dansk. Jo, Halland är danskt!
|
|
|
|
Av Eivor Andersson (Eivora) - Tisdag den 10 mars 2009 kl. 21.46
|
Och jag hade varit norsk om Bohuslän tillhört Norge nu.
Det spelar väl ingen roll var man kommer ifrån, Ole. Det är inte alltid någon läser och svarar på det man skriver. Det kan bli tvärstopp
ibland.
Vilket århundrade lever Du i Jörgen ? Halland är svenskt nu, men det kunde dom gärna behållt, för det ligger i vägen när man åker till Skåne.
Eivor
(Ändrat av Eivora den 10 mars 2009 kl. 21.54.)
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson (Jts) - Tisdag den 10 mars 2009 kl. 22.13
|
Halland hade väl legat där det ligger nu ("i vägen" när du ska till Skåne), även om den gamla riksgränsen hade funnits kvar?
Men Halland gör ju att du kommer fortare till Danmark från det norska Båhuslän. Du behöver inte resa ändå till Skåne för att komma dit.
(Ändrat av Jts den 10 mars 2009 kl. 22.16.)
|
|
|
|
Av Ole Frederiksen (Olef) - Tisdag den 10 mars 2009 kl. 22.20
|
Det glæder mig at høre, at alle er lige velkomne - hvad jeg nok troede...
Samt at dansk og svensk humor ligger meget nær hinanden.
Vi har det også med at stikle (drille) til hinanden på en venskabelig måde.
Og jeg var virkelig betaget af den imødekommende måde, jeg blev mødt med i Bohuslän sidste sommer. Også i Göteborg !
venlig hilsen Ole
|
|
|
|
Av Eivor Andersson (Eivora) - Tisdag den 10 mars 2009 kl. 22.24
|
Det var ett skämt men Linné sa något liknande en gång. Han gillade inte Halland. Kanske var det för lite olika växter.
Kortaste vägen till Danmark är Göteborg-Fredrikshamn. Härifrån sett. Tar man Varberg-Grenå, så måste man in i Halland och vid Helsingborg-Helsingör eller Malmö-Öresundsbron, så får man också köra genom Halland. (tråkig väg)
Hur tänkte Du?
Eivor
|
|
|
|
Av Eivor Andersson (Eivora) - Tisdag den 10 mars 2009 kl. 22.30
|
Vi skrev om varandra här, Ole.
Roligt att Du tyckte om Göteborg och Bohuslän.
Min brors fru är danska, så jag börjar förstå lite bättre nu. Det är lättare att läsa förstås
Eivor
|
|
|
|
Av Ole Frederiksen (Olef) - Tisdag den 10 mars 2009 kl. 22.41
|
Ved du forøvrigt Jørgen - og måske Eivor? - at den danske forfatter Martin A. Hansens roman ; Lykkelige Kristoffer, foregår i Halland i 1500 tallet ? Den er meget spændende - jeg har lige for nylig læst den igen - for anden eller tredje gang. Jeg kunne ikke finde min gamle udgave ( fra 1950'erne), så jeg købte den i en genbrugsbutik - 5 kr !
Man får virkelig et indtryk af landskabet med den bog.
Og et historisk billede tilligemed.
Ole
|
|
|
|
Av Arne Johnsson (Rämma) - Tisdag den 10 mars 2009 kl. 22.51
|
Hej Ole.
Jag läser allt vad du skriver,och det gör nog alla.
Ni har inte så många olika korvar i Danmark. Äter ni salt sill (spickesill) mycket gott.
Äter ni äggost,kalvdans och brynost som här i Båhuslän.
Skriv gärna något om seder och bruk i Danmark.
År 1946 arbetade jag tillsamman med två Danskar. Peder och Sidor hette dom. Mycket trevliga.
Nu är det så dyrt i Danmark. Den Svenska kronan bara faller i värde,utom de svenska bankdirektörnera.
Mvh.Arne
|
|
|
|
Av Håkan Andersson (Lufsen) - Tisdag den 10 mars 2009 kl. 23.00
|
|
Svenska kronan faller, ja. Hörde att danskarna kallade den svenska kronan för skånska pesetas men jag vet inte om det stämmer.
|
|
|
|
Av Håkan Andersson (Lufsen) - Tisdag den 10 mars 2009 kl. 23.03
|
Eivor
En liten kommentar kring ditt inlägg från den Tisdag den 10 mars 2009 kl. 21.46 om att Bohuslän tillhört Norge. Fram till runt 900-talet så var Bohuslän självständig stat med egna kungar. Därefter uppgick det i Norge för att sedan övergå till svensk besittning. I stora drag.
|
|
|
|
Av Eivor Andersson (Eivora) - Tisdag den 10 mars 2009 kl. 23.46
|
Jag vet Håkan
Jag är släkt med dom där hövdingarna och kung Inge, Harald Hårfager m.fl. men den diskussionen tar jag inte igen.
Dom anorna ligger i byrålådan i brist på källor
Kalvdans och brynost är jag inte så förtjust i, Arne, men äggost är väldigt gott.
Ole, man kan få ut mycket av historiska romaner.
Hälsn. Eivor
|
|
|
|
|
|
Av Ole Frederiksen (Olef) - Onsdag den 11 mars 2009 kl. 22.24
|
Hej Arne, og alle I andre,
Nej ikke just Äggost ? - men æggekage med stegt flæsk.
Lidt mel og lidt mælk - 2 skefulde til hvert æg - 6-8 æg, alt efter pandens størr./behov. 6-8 skiver flæsk steges på panden - bacon kan også bruges - det meste af fedtet hældes fra ( stegfedt til smörgåsar)og fl.tages af panden. Æggemassen hældes på, steges og - hvis det er helt rigtigt ( som fatter gjorde)vendes den over på et grydelåg og på panden igen.
Her i Jylland kaldes det æggkåge !
Og så spiser vi biksemad - noget der minder om pyt-i-panna, tror jeg ?
Istedet for - som labskovsen - steges oksekødet og kartoflerne på panden, skåret i tern og skiver, sammen med hakkede løg.
Nogen spiser spejlæg til/over, og så godt med syltede rødbeder eller agurker.
God appetit...!
Hilsen Ole
|
|
|
|
Av Eivor Andersson (Eivora) - Onsdag den 11 mars 2009 kl. 23.03
|
Hej Ole,
Äggost är en dessert, som man gör i en stjärnformad form. Ägg, mjölk m.m. som kokas länge och sedan skall stelna i formen. Ätes kall med sylt.
Din första rätt kallas för omelett med bacon eller fläsk, här - eller äggstanning.
Jag tycker inte det är så stor skillnad på svensk och dansk mat, bara på jul, då man ofta har fläskstek i Danmark istället för skinka.
Hälsn. Eivor
|
|
|
|
Av Ole Frederiksen (Olef) - Onsdag den 11 mars 2009 kl. 23.15
|
Lidt mere...
Jeg gik endnu i skole i 45, Arne ( min bror hedder forøvr. Arne, godt navn), men jeg var i Afrika 75-78, hvor jeg havde en svensk boss ( project manager)som hed Riesbeck.En ualmindelig flink mand - fra Jönköbing tror jeg - hjælpsom i alle måder.
Han manglede et år i at blive pensioneret - men han døde inden, hørte jeg fra hans kone senere...tyvärr !
Der var andre svenskere i projectet - altid hjælpsomme ( er det en svensk nationalkarakter ?)- som vi kom sammen med.
Skandinaver holder jo sammen langt hjemmefra.
Ole
|
|
|
|
Av Ole Frederiksen (Olef) - Fredag den 13 mars 2009 kl. 22.52
|
Og så glemte jeg det halve - Arne.
Ja,naturligvis äter vi spikesill - spegesild m.sødeddike og en snaps til.Det er nu mest julemad.Min far nedsaltede selv sine sild - han skulle have sin faste spegesild hver dag - med på arbejde.Han var murer.
Jo vi har mange slags korvar - ikke kun røde pølser,som før i tiden.
Jeg har lige lavet brunkål med flæsk.Kål og flæsk er jo gammel spise i norden.
Omelet - pannkaka - er jo ikke særskildt dansk.
Du har nok ret Eivor, der er ikke den store forskel, men kalvdans och brynost er der nok få som kender til - her i landet.
De unge spiser vist mest pizza, lasagne og spagetti retter.Noget lige til at sætte i ovnen, eller tage med hjem fra et pizzaria.
Hilsen Ole
|
|
|
|
Av Eivor Andersson (Eivora) - Lördag den 14 mars 2009 kl. 19.24
|
Hej Ole,
Kalvdans gör man på den första råmjölken, när en ko har kalvat. Det är nog inte många som känner till här heller.
Brynost gjorde nin mormor - efter det har jag aldrig sett det.
I AAlborg, på jungfru Annes gade, har dom många restauranger och där är fin gammal miljö.
Där finns stierneskutt och hackeböff bl.a.
Ha en bra lördag. Jag skall se den svenska melodifestivalen nu.
Hälsn. Eivor
|
|
|
|
Av Maud Elofsson Reimer (Kickan) - Fredag den 27 mars 2009 kl. 08.05
|
Hej.
Jag ser att ni pratar om maträtter. Jag har funderat på det här med barn och dagens mat. Jag har en dotter på 12 år vars älsklingsrätter är stekt fläsk, rotmos. Jag har växt upp med mina morföräldrar och fick lära mej att äta husmanskost vilket jag fört vidare på mina 4 barn. I vår familj är det viktigt med ordentlig kost på grund av olika sjukdommar. Det är kött, fisk och mycket grönsaker som gäller. Men man ser ju att många barn idag nästan lever på Mac Donalds och annan så kallad skräpmat. Jag undrar nu hur ni ser på matvanorna från förr och idag?? Vore kul att höra hur andra har det.
Vill också passa på att tacka för all den hjälp jag fått här när jag kör fast i läsningen av texter.
Maud
|
|
|
|
Av Arne Johnsson (Rämma) - Fredag den 27 mars 2009 kl. 23.40
|
Hej Maud.
Du skriver om stekt fläsk, nu blir jag riktigt hungrig,trots den sena timmen.
Tänk,några tjocka skivor med sex centimeter fläsk ock en liten köttrand,stekta i en glödhet panna
så dom blev något brända.Man tog ur skivorna,och då var det mycket fläskefeda kvar i pannan,då tömde
man i en blandning av tre ägg och en matsked grädde och vispade bara lite och stekte lagom på båda sidor.
Där efter slängde man i en stor klick hemmakärnat smör i pannan och stekte gamla kokta potatisar.
Detta är förstås för en person.Skulle man ligga på knä i skogen på vintrarna och såga ned träd
med bågsåg så kunde man ju ej livnära sig på den här förbannade havregrynsgröten.
Jag var ju bara tretton år,så då behövdes det kraftig mat.men salt ska den vara.
Nu läser jag i tidningarna att dom vill ha mera mat i skolorna,det bara förslöar om man sitter still.
Den svenska ungdomen är mycket fin,i alla fall dom jag träffar på,Jag var inne i en butik i dag för elektronikprylar
och där var en tjej som tyckte jag var häftig bara för att jag försöker få in fyra tusen tv kanaler,
va fasen jag ska med dom till,men det är roligt att mixtra med när det är skitväder,
och jag ej kan vara i skogen och fälla träd,det går allt lätt med motorsåg,
men så startar inte fanskapet alltid,och då blir jag mycket arg,men det hälper inte.
Men så kommer jag hem till gumman,och då lättar allting.
Jag är född på tjugotalet,det kanske förklarar något.
Mvh.Arne
|
|
|
|
Av Maud Elofsson Reimer (Kickan) - Lördag den 28 mars 2009 kl. 08.44
|
Hej Arne.
Jag är född på slutet av 50-talet,men eftersom jag är uppväxt med båda mina morföräldrar som var födda 1911 och 1916 så präglades nog mitt liv mycket från deras uppväxt. Det är jag tacksam för idag. Morfar jobbade på järnvägen och sen var "bränneshögen" hans liv. Han älskade att stå och såga och hugga sin ved för hand och då behövdes verkligen ordentlig mat. Min mormor som idag är 93 år är mer en sådan person som följer tiden, hon läser, ser all sport på tv, lyssnar på ljudböcker mm. Är säker på att hade hon kunnat hade hon klarat en dator också. Du skriver om fyra tusen kanaler, javisst och ändå ser man kanske på max 3. Min dotter ser visserligen en del på tv, spelar dataspel och andra spel men både hon och min 23 årige son är också riktiga utemänniskor. De älskar att ut och gå i skog och mark. Vi gör långa utflykter i skogen och upptäcker alltid något nytt. Mer mat i skolan kanske inte behövs, men bättre, mer näringsriktig hade inte skadat.
Mvh Maud
|
|
|
|
Av Ole Frederiksen (Olef) - Lördag den 28 mars 2009 kl. 14.32
|
Jeg læser Arnes kommentar - "den förbannade havregrynsgröten" ! Og har et spørgsmål, som dog ikke har med kost at gøre...men..?
Jeg læser i Lennart Jörälvs bog - Sällsamheter kring VÄnern - " I Dalsland blev havreodlingen dominerande (1800-talet)- på grund af Englands behov for havre - att det enda som syntes på dalboslätten var himmel och havrejord."
Og at i 1880'erne, da englænderne begyndte at købe billig amerikansk majs,slog krisen til i Dalsland, med masseemigration som følge.( men også p.g.a tørke i de år)
Så spørger jeg ( dumt måske?) om det også var p.g.a. havreodlingen i f.ex. Västgötaland och Bohuslän - og mangel på export af samme - at emigrationen til Amerika steg kraftigt i disse år ? Eller var det almindelig misvækst i hele landet ?
Undskyls Maud, at jeg drejer diskus. ind på et lidt andet spor...jeg vil gerne kommentere dit spørgsmål senere - fra DK.
Hilsen Ole
|
|
|
|
Av Arne Johnsson (Rämma) - Lördag den 28 mars 2009 kl. 16.02
|
Havre är gott och nyttigt till både djur och människor.
Vete kan man ej mata hönsen med för då blir dom tjocka och feta och slutar att värpa.
Mvh.Arne
|
|
|
|
Av Ole Frederiksen (Olef) - Lördag den 28 mars 2009 kl. 23.00
|
Ja, Arne, havre er en god og sund spise. Og både høns og heste trives jo ved den, som du siger.
Havregryn ( valsede) med mælk var, fra barndommen og i mange år, min foretrukne morgenmad. Og jeg tror da ikke jeg har taget skade af det.
Englænderne skulle jo også have deres oatmeal - el. porrige.
Derfor kan man jo godt afsky det, hvis man fik for meget af det som barn...troligt.
Men du har vel ikke følt trang til at emigrere...af den grund...el.hur ?
Ole
|
|
|
|
|