|
|
Av Kenneth Wulcan (Wulcan) - Fredag den 15 oktober 2010 kl. 23.58
|
Arne, ålder år bara en siffra. Det är vitaliteten i hjärnan som räknas och där ligger du långt under din och Grållens angivna ålder. Och GRATTIS på födelsedagen. Och för guds skull utbilda dina barnbarnbarn att köra Grålle, det är kultur.
Ingen kritik Eivor, men lejonet i Göteborgs stadsvapen är vänt åt fel håll. Den lille amatörheraldikerns och många andras observation. Jarls lejon är vänt åt rätt håll.
Och visst Arne var många av dessa frälsesläkter skitstövlar. Men glöm inte inte att Sveriges bönder var aldrig livegna och adeln var mycker medvetna om att det kunde bli bondeuppror. Och varenda herre/kung/prins som revolterade sökte alltid kontakt med bönderna.
Birger Jarls 800 årsminne, nja det är väl ett ungefär. Och något Birger Jarl firande har det inte varit och kommer inte att bli.
|
|
|
|
|
|
Av Christian Andersson (Xian) - Lördag den 16 oktober 2010 kl. 08.01
|
Ja du Arne
Ett stort grattis så här i efterhand. Snart är vi lika gamla.
Christian
|
|
|
|
Av Arne Johnsson (Rämma) - Lördag den 16 oktober 2010 kl. 08.21
|
Kenneth.
Christian.
Tack för edra tankar på mig och Grållen.
Mvh.Arne
|
|
|
|
Av Jarl Magnusson (Jarma) - Lördag den 16 oktober 2010 kl. 09.50
|
Arne!
Jo visst var adeln som Du skriver riktiga sk-tstövlar i många fall,
dom var ju väldigt krigiska och det finns många beskrivna fall om
de intriger som i stort sett alla högre herrar bedrev,
men dom 'hårda nyporna' gjorde mycket gott oxå, kyrkofrid, kvinnofrid
och låset på böndernas lador t ex och inte att förglömma kristnandet av
Sverige (från hedendomen).
Grattis på födelsedagen i efterskott.
Mvh
Jarl
|
|
|
|
Av Håkan Andersson (Lufsen) - Lördag den 16 oktober 2010 kl. 20.56
|
Jarl
Skulle religionen, oavsett vilken den är, vara ett god gärning att införa?
Tag t.ex. religionskrigen som fördes i dess namn. Inkvisitionen när nu bland annat vetenskapsmännen vars slutsatser kom i strid med kyrkans "läror". Kunde bestraffas med döden. Finns säkert fler exempel. Även politiska ideologier har skapat krig.
Och talibanerna. En hoper med religiösa stollar som ställer till det i Afganistan och Pakistan. Därmed inte sagt att alla muslimer är stollar.
|
|
|
|
Av Arne Johnsson (Rämma) - Lördag den 16 oktober 2010 kl. 23.18
|
Jag gick till Grållen i skymningen och satte mig ner och lyssnade i djupaste andakt på honom
när han sjöng.Varför skola männskor strida,man kan väl hällre hugga ved.Jag gick sakta hemåt och tänkte.
Jarl. Tack för att du gratulerade mig.
Håkan. Skit i talibanerna,dom är inte värre än amerikanarna som mördade 40 millioner indianer.
Hur många liv har inte dom svenske kungarna på sitt samvete.
Historien har varit hemsk när man läser om den.
Det står i bibeln att lammet och lejonet skall ligga sida vid sida.
Det blir nog inte i min tid.
Det finns vapenfabriker över hela världen.Behövs dom, alla dör ju ändå.
Det har väl alltid varit en strid mellan toppen och botten.
Håkan. du får allt gratta mig,annars bliver jag sur på dig.
Jörgen. vad gör du om dagarna egentligen,du har förbryllat mig mycket genom åren.
Filosoferar du mycket.Troligen. Vad är din mening om Ulf Sawerts historieanalyser egentligen.
Hur människor ser ut och uppför sig skiter jag fullständigt i,bara dom inte ofredar någon.
Före valet studerade jag alla partiprogram så mycket jag kunde.
Vad jag kunde finna ut så var SverigeDemokraterna mest emot våldet i samhället.
I morgon Söndag behöver jag inte göra något.
Sedan skall det bliva ett satans regnväder i fyra dagar,Hurra Hurra.Då ska jag retas med Gumman min,Hurra Hurra.
Reta gamla gummor är jädrans roligt,men det kanske man inte skall göra,eller vad säger du Eivor.
Nu skall jag jag slänga in ett par ekekubbar i pannan,och så kanske jag tar mig en jäkel.
Sedan blir det TV.Just nu har jag tre tusen kanaler,det mesta är skit,jag är för gammal för allt djävla porr.
Jag skall skaffa grejjer så jag kan få in sex tusen kanaler,va de ska vara bra för vet jag ej.
Gumman tror att det är nött fel i hövvet på mej,hon har väl som vanligt rätt,som kvinnor brukar ha.
Nu skriver jag nog inte mer på ett tag.
Mvh.Arne
|
|
|
|
Av Kenneth Wulcan (Wulcan) - Lördag den 16 oktober 2010 kl. 23.43
|
|
Håller med dig Arne. Grållen är en trogen livskamrat. Han har nog lika rätt som de flesta prelater. Angående religion är jag agnostiker, så Grållen har nog rätt, vedhuggning är aldrig fel för oss landsortsbor.
|
|
|
|
Av Håkan Andersson (Lufsen) - Söndag den 17 oktober 2010 kl. 09.42
|
Har inte sagt att talibanderna skulle vara bättre än amerikanerna eller några andra. Men de utbildas i koranskolor och har det religiösa i sin rörelse. Dessutom är de i krig... Det var mest kopplingen med det religiösa och kriget jag försökte få fram.
Kikade på ett program för några år sedan som handlade om historia. Det framkom där att svenskarna under 30-åriga kriget (om minnet inte sviker) tog död på en större andel av polska befolkningen än vad nazisterna gjorde under andra världskriget så de svenska kungarna kunde de också.
Ock grattis på dig Arne. Har inte observerat förut då min dator var satt ur funktion och därmed inte kunnat ta mig ut på nätet förrän nyligen. Hårddiskan hade havererat. Hälsa Grållen också.
|
|
|
|
Av Jarl Magnusson (Jarma) - Söndag den 17 oktober 2010 kl. 10.30
|
Håkan!
Det var kanske inte ett plus för adeln
att genomföra kristendomen, men vad jag
tänkte mig var att hedendomen var mycket värre.
De flesta krig har ju med religion att göra
på ett eller annat sätt. Det var ju inte bara
den svenska adeln som drog ut i krig, vi har
ju en del av de medeltida biskoparna som
ställde till med krig och elände främst i österled.
Och visst var det krig inom Sverige också när landet
skulle kristnas och dom hedniska hövdingarna utanför
Uppsala ville ha kvar hedendomen.
Mvh
Jarl
|
|
|
|
Av Håkan Andersson (Lufsen) - Söndag den 17 oktober 2010 kl. 11.04
|
Vet inte om hedendomen skulle vara värre än kristendomen. Finns flera likheter däremellan.
Hedendomen har sina ideer om skapelsen och om livet efter döden. Hednatron har sina gudar, även om de var flera än den som finns inom den kristna tron. Hedendomen har säkert skördat sina dödsoffer såsom den kristna tron har gjort.
Om det nu var adeln som genomförde kristendomen... Kanske är så. Har en känsla att kristendomen spreds ändå utan att de styrande i ett land var med på detta. För att det skulle bli legalt och därmed inte motarbetas kan jag tänka mig att det också bli acceptans bland högdjuren i respektive land/rike...
|
|
|
|
Av Jarl Magnusson (Jarma) - Söndag den 17 oktober 2010 kl. 19.00
|
Håkan!
I historieböcker om medeltiden så var det väl påven
som utsåg biskoparna till att kristna Sverige och att
dom samtidigt med plundringstågen österut skulle
kristna hedningarna där eller tvärtom skulle kristna
och samtidigt passade på att plundra.
Det var ju högadeln som blev biskopar och de stöddes av
släkten, så var det med biskoparna Eskil och Bengt bl. a.
Mvh
Jarl
|
|
|
|
Av Håkan Andersson (Lufsen) - Söndag den 17 oktober 2010 kl. 19.58
|
Jag vet inte vilka historieböcker du läst om de medeltida biskoparna. Hittade en länk angående adelssläkterna under medeltiden och under denna står inget att biskoparna just hämtades från högadeln.
http://medeltiden.kalmarlansmuseum.se/niva3/1-6-2.phtml?userid=0
När jag kikar in på prästerna så står det antecknat litet om bikoparnas bakgrund och att de skulle komma från antingen en borgarsläkt eller en adelssläkt. Se länk:
http://medeltiden.kalmarlansmuseum.se/niva3/1-6-4.phtml?userid=0
Som jag ser det så finns det inget som hindrar att biskopen hade en annan släktbakgrund än ovan nämnda. De skulle säkert kunna komma från en prästsläkt också eller en annan lämplig bakgrund.
Hälsningar
Håkan
|
|
|
|
Av Jarl Magnusson (Jarma) - Söndag den 17 oktober 2010 kl. 21.12
|
jo, Du har nog rätt i att dom kan även kommer från
borgarsläkter och lågadeln, vad jag hade i tankarna
var att speciellt lågadeln inte var särskilt rika men
det fanns ju rika stadspräster och biskopar som tog
en del lovande adepter under sina vingars skydd och
bekostade utomlandsvistelser så visst alla kom inte från
den rika adeln.
Biskoparnas makt var stor, dom satt för det mesta med i
riksrådet och var med och bestämde om Sveriges väl och ve,
liksom dom även var med på 'korstågen' österut.
//Jarl
|
|
|
|
Av Håkan Andersson (Lufsen) - Söndag den 17 oktober 2010 kl. 21.38
|
|
Att biskoparnas makt var större förr än idag kan jag också skriva under på. Sedan kan jag också tänka mig att påven hade med ett ord i laget i samband med biskoputnämning som du skriver.
|
|
|
|
Av Arne Johnsson (Rämma) - Söndag den 17 oktober 2010 kl. 23.26
|
Sveriges historia som jag fick lära mig på trettiotalet.
Magnus Ladulås satte lås för bondens lada.
Vem skulle det låsas för egentligen.
Jag tror inte det var för fattiga backstugusittare.
Det var nog för den ädla adeln.
Överheten har väl alltid levat ett gott liv,icke minst kungarna. Kanske.
I morgon måste jag ta en diskussion med Grållen om livets värdighet.
Då kanske jag hamnar på den store och ädle Gustav den andre Adolf,som skulle ha dött sjätte november 1632.
Det är lika fel som han var ädel.
Det var han och hans hejdukar som började med terror mot civilbefolkningen i Tyskland.
Jag skulle ju inte skriva mer,men lova är väldigt lätt.
Nu är det väl försent med en lite jäkel,eller kanske inte.
Mvh.Arne
|
|
|
|
Av Jarl Magnusson (Jarma) - Måndag den 18 oktober 2010 kl. 15.54
|
Apropå hedendomen och överhögheten i Rom.
Katolska kyrkan i Göteborg kallas ju för hedendomen......
//J
|
|
|
|
Av Eivor Andersson (Eivora) - Måndag den 18 oktober 2010 kl. 17.11
|
Den hade jag inte hört, men naturligtvis ligger den ju vid Heden 
Jag tror det finns smeknamn på de flesta byggnader i Göteborg och vet inte om alla turister förstår vitsen riktigt...
Elyssépalatset och Läppstiftet är bara några exempel.
Hälsn. Eivor ( i exil från Göteborg)
|
|
|
|
Av Håkan Andersson (Lufsen) - Måndag den 18 oktober 2010 kl. 17.46
|
Arne!
Ädel adel har man hört talas om men ädla Grållar? Kanske finns en hemma hos dig....
|
|
|
|
Av Jarl Magnusson (Jarma) - Måndag den 18 oktober 2010 kl. 21.53
|
Jodå, det finns en del roliga smeknamn eller
vad man kan kalla det.
Eneriverkens hus på Gårda : El-lyse-palatset, helt ok
och dom största fåglarna finns ju också i Göteborg
(med förort), Masthuggs'kaja och Möndals kråka.
//J
|
|
|
|
Av Eivor Andersson (Eivora) - Måndag den 18 oktober 2010 kl. 23.57
|
Så har vi Floras kulle med statyn "Flickan med sjötrollen". Vem Flora var vet jag inte.
Och Balders hage vid Liseberg är knappast uppkallat efter Berg-och Dalbanan "Balder".
Spårvagnarna har också namn efter en del Göteborgsprofiler.
Hälsn. Eivor
|
|
|
|
Av Jarl Magnusson (Jarma) - Tisdag den 19 oktober 2010 kl. 17.48
|
I Kungsparken ligger Floras kulle. Där finns bland annat statyn
Flickan och sjötrollen av Ivar Johnsson och
"Ägget" Betongskulptur med sittbänk av Pontus Johansson..
Detta var det enda matnyttiga jag hittade.
Från Wikipedia.
Kanske var det tvärtom med Balders hage…..
Får inte glömma denna:
Burmabacken är en folklig benämning på Tideräkningsgatan i Kortedala, Göteborg.
Namnet är icke fastställt. Den är en brant väg, 13% lutning,
en av Göteborgs brantaste större backar.
På 1600-talet kallades vägen Mölnebacken (Mjölnarebacken).
Det var då en hålväg för torparna i Kortedala som skulle bege sig till
kvarnen i Lärje. I backen fanns skvaltkvarnar och karpdammar och här bodde
franciskanermunkar som kom från hospitalet i Nylöse.
Under andra världskriget byggde de allierade en 1100 km lång väg i Burma som
gick genom svår terräng och höga bergstrakter, Burmavägen. Skanska som byggde
denna väg i Kortedala på samma sätt gav därför vägen namnet Burmavägen eller Burmabacken.
Från Wikipedia.
Jag har hört många fler namn på både byggnader och platser, men det är väl
de många åren (33) i exil som gjort att man glömt för åldern kan det ju inte vara.....
//J, (visserligen frivilligt utflyttad)
|
|
|
|
Av Eivor Andersson (Eivora) - Tisdag den 19 oktober 2010 kl. 19.56
|
Det var intressant med Burmabacken. Jag vet bra att den kan vara väldigt hal på vintern.
Balders Hage ligger där Lisebergs gamla Landeri låg och I "Göteborgs gatunamn" står att namnet troligtvis kommit från "Fritjofs saga". Många ÖIS:are där
Floras kulle ligger nära Floragatan och med namn efter den romerska gudinnan Flora. Där är alltid väldigt vackra blommor (särskilt på våren).
Nu står det still här också - det är nog åldern i allafall
Någon annan kanske kommer på något mer - jo Kopparmärra är väl ett ök-namn (den var dålig)
Eivor
|
|
|
|
Av Håkan Andersson (Lufsen) - Tisdag den 19 oktober 2010 kl. 20.04
|
|
Undrar just om de använde "rumpedrag" och "amerikanska synviklar" när de byggde Burmavägen. Kanske Grållar med "kardanförgasarsnören" kom till sin rätt när det begav sig.
|
|
|
|
Av Jarl Magnusson (Jarma) - Tisdag den 19 oktober 2010 kl. 22.03
|
Javisst, 'Koppparmärra' är ju välkänd, men jag tycker
mig ha bra koll på gator i Göteborg men kan inte minnas
Floragatan ??
Om man tittar på gamla hus och kvartersnamn i Göteborg
så är det som i andra samhällen. Det finns namn som Hoppet,
Pinan, Freden, Fridsamheten, Straffet och liknande, i många fall
speglade namnen hur det var att leva och bo de ställena.
//J
|
|
|
|
|