|
|
Av Jörgen Tollesson - Onsdag den 23 september 2015 kl. 14.37
|
Och den förekomna anledningen är...?
Jag kan bara rodnande erkänna den stora lucka i min allmänbildning som orsakats av att jag inte följer med i hovnarrarnas alla "avslöjanden" i skvallerpressen...
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Onsdag den 23 september 2015 kl. 21.45
|
Den förekomna anledningen är ett fotografi på hustrun och prinsen.
Jag känner inte till några detaljer. Min systerson är den borne
föreningsmänniskan. Men det där med Republikanska Föreningen
hade jag inte inte en aning om. Det är något förvånande med tanke
på att hans farfars far var högerman och sveriges statsminister.
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Torsdag den 24 september 2015 kl. 00.19
|
|
Republikanska föreningen har jag hört talas om. Drar mig till minnes att det finns en känd advokat tillika f.d. riksdagsman (tror jag) som är med där.
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Torsdag den 24 september 2015 kl. 08.06
|
För att det inte ska uppstå några missförstånd vill jag
tala om att min farfar var född i en koja med stampat
jordgolv uppåt smålandsgränsen. I samma koja föddes
hans kusin Sjökvisten. Ingen barnafader inom synhåll.
Det här är inget man behöver betvivla. Det finns på
pränt i en bok.
Jag träffade Sjökvistens dotter strax efter boken hade
kommit ut från trycket. Hon var mäkta förtretad på
hembygdsföreningen. "Är det inte sant det som står i
boken" frågade jag. "Jo, men di hade inte behövt skriva
om att!"
Sjökvistens dotter var mycket pratsam. Min fasters man
brukade säga att hon var vaccinerad med grammofonstift.
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Lördag den 26 september 2015 kl. 08.58
|
Ja. Att man inte behöver skriva om allt som står i kyrkoboken har jag också fått höra innebörden i även om det är offentlig handling och uppgifterna i och med detta är äldre än 70 år.
Att anteckna en person som oäkta och fader okänd, även om det står i folkbokföringen, kan det finnas efterlevande som kan reagera på och då gäller det personer med denna notering som ligger mer nära i tiden. Med nära i tiden menar jag då i slutet av 1800-talet och i början av 1900-tal.
Titeln lumpsamlare står inte heller högt i kurs.
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Måndag den 28 september 2015 kl. 22.07
|
Jodå, lumpsamlare var en hedervärd sysselsättning.
De var de som försåg pappersbruken med råvara.
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Måndag den 28 september 2015 kl. 23.21
|
Inget emot lumpsamlare själv utan det var en efterlevande till en sådan som reagerade. Det var lite dålig klang där tyckte personen i fråga.
Tänk sedan alla omdömen som "idiot, imbesill, sinnessjuk" och så vidare. Var dåtidens innebörd i orden samma som idag eller har det förändrats?
|
|
|
|
|
|
Av Kenneth Wulcan - Fredag den 09 oktober 2015 kl. 20.19
|
|
Det var ett tag sedan. Men kör ett citat av Hultarn: Det man inte fattar, det begriper man inte.
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Lördag den 10 oktober 2015 kl. 22.43
|
Vad är det för märkvärdigt med den här bilden?
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Lördag den 10 oktober 2015 kl. 22.59
|
Är det möjligen ett dubbelbröllop med far och dotter?
Änklingen Erland Andersson och pigan Ingrid Erlandsdotter är båda från Kråkerum och gifter sig samma dag - dock inte med varandra... 
|
|
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Söndag den 11 oktober 2015 kl. 08.57
|
|
Mågens mor heter Sissa Persdotter precis som hustrun men jag tror inte att de är släkt. Såvida inte svärdotterstyvmor räknas som släkt.
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Onsdag den 21 oktober 2015 kl. 09.32
|
BÄSTA MEDUSINEN
- Men si goddau fru Kaulsson.
- Goddau påu sej själv fru Pettsson.
- Jau såg hennes dotter häromdaun. Va inte hon lite krassli? Nu verkaude hon så rask o kry.
- Si hon ä me barn fru Kaulsson. De kan vaura de.
- Jau de ä den bästa medusinen de si. O så lätt o tau sen.
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Torsdag den 22 oktober 2015 kl. 23.27
|
|
Någon som vet varför norrmännen vattnar flaggstången?
|
|
|
|
Av Allan Sjöö - Fredag den 23 oktober 2015 kl. 09.46
|
|
Det är för att flaggan inte ska sloka.
|
|
|
|
Av Joel Vogler - Fredag den 23 oktober 2015 kl. 11.40
|
|
Och för att knoppen skall slå ut
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Fredag den 23 oktober 2015 kl. 17.31
|
|
Exakt. Läste den i en bok om norgehistorier som jag hittade på en loppis... Väldigt trevlig bok att läsa.
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Fredag den 23 oktober 2015 kl. 22.02
|
Den här myten beror på dålig journalistik. Så här ligger det till:
En svensk kvällstidning sände ut en av sina reportrar på den sedvanliga fyraårsresan till Oslo. Ja, resan varade alltså inte i fyra år, men som de flesta stockholmsredaktioner visar man bara intresse för vad som händer i väster när det är stortingsvalrörelse, vilket inträffar vart fjärde år. Då skickar man alltså ut sin utrikesreporter som, likt "Min vän från Mars" (om ni minns den gamla TV-serien från 60-talet), dimper ned på Karl Johan och yrvaket ser sig omkring - för att sedan stoppa några passerande norrmän och fråga vad de anser om den ende norske politiker han känner till, Carl I. Hagen (helt ovetande om att det var många år sedan han var partiledare).
För att återgå till saken... Denne stockholmske upptäcktsresande lyckades förvilla sig bort från Karl Johan och in i ett villaområde, där han fick syn på en man som stod och - just det - vattnade flaggstången. Eftersom han var kvällstidningsreporter, så följde han naturligtvis regeln "Förstör inte en bra story genom att kontrollera fakta".
Hade han gjort sig besväret med att kontrollera fakta, så hade han fått veta att mannen med den lustiga sysselsättningen inte bara hade vatten i kannan, utan däri var tillsatt vissa kemikalier som han hade fått veta skulle kunna ändra flaggans färg - från röd, blå och vit till blå och gul. Flaggstångsvattnaren var nämligen en inflyttad svensk, som tyckte att det var onödigt att köpa en ny flagga när det följde med en gratis med huset, och inte begrep att hans norske granne bara skojat med honom.
Stockholmsreportern fick alltså syn på den flaggstångsvattnande mannen, och rapporterade hem att "norrmännen vattnar sina flaggstänger". Och som synes ovan finns det faktiskt de som tror på vad de läser i kvällspressen...
(Ändrat av kontoinnehavaren den 23 oktober 2015 kl. 22.15.)
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Torsdag den 26 november 2015 kl. 16.09
|
Året var 1885 och det skulle bli barndop i Söderåkra. Prästen var ny och uppifrån landet.
Han var en aning nervös och hade till allt elände tappat bort lappen med pojkens namn.
Prästen vänder sig till fadern och frågar: "Vilket namn ger vi gossen?"
"August ge' vi han" blev svaret han fick. Och 'August Gevian' fick gossen heta!
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Lördag den 28 november 2015 kl. 21.40
|
Det är lite dött under denna avdelning. Är lite norgehistorier på plats för att få fart på den?
Försökte komma in på NOG:s forum men misslyckades. Nedlagt?
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Söndag den 29 november 2015 kl. 11.59
|
Jovisst är det så Håkan. Men det blir bra med lite norgevitsar. Jag kan inga och mina smålandshistorier börjar ta slut. De finns några som inte lämpar för trycket. Det hade jag tänkt spara till min bok som jag kanske skriver. Det här är knappast någon vits men det kan ju vara en god historia.
'Det var en gammal man som berättade för mig för länge sedan:
Det måste ha varit på tjugotalet. För vi hade tjänat lite pengar och haft råd te o köpa varsin cykel. Vi fick för oss att vi skulle cykla upp till Gullabo och dansa. Men det skulle vi aldrig ha gjort. Vi fick rygga varandra bara för att freda oss. Hade vi inte kunnat tatt för oss hade vi fått cykla hem igen. Det var några av oss som blev gifta upp i Småland.'
(Ändrat av kontoinnehavaren den 29 november 2015 kl. 16.40.)
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Torsdag den 10 december 2015 kl. 23.52
|
|
Igår la datamaskinen av. Han hade väl fått i sig något olämpligt. Skärmen blev svart som natten. Det var bara pekaren som lyste som en stjärna i decembermörkret. Jag satt och tapplade på musen och då hände det saker, Det kom upp en blå ruta på skärmen och jag fick fem alternativ att välja m ellan. Trodde jag men det var maskinen som valde. Han talade om att det skulle backas obh jag fick välja hur långt det skulle backas. Jag tog i rejält och valde fyra månader. Och gud ske pris nu fungerade maskinen igen. Det enda bekymret är att den visar sommartid. Ska jag backa fyra månader till?
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Fredag den 11 december 2015 kl. 01.08
|
Backar du ytterligare fyra månader, så är du ändå kvar i sommartiden...
Jag antar att du har ett sådant där underligt operativsystem, Fönster eller vad det heter... Det har jag har inte använt på ett antal år, och då en något äldre version än dagens, så jag kanske inte borde uttala mig - men jag gör det ändå...
Är det inte enklare att ställa om klockan än att återställa en ännu äldre version av registret (som det i varje fall hette på 'min tid')? Eller det kanske också fjärrstyrs från Kalifornien?
(Ändrat av kontoinnehavaren den 11 december 2015 kl. 01.28.)
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Söndag den 13 december 2015 kl. 11.38
|
|
Det här problemet fixade min supporter på nolltid. På tal om fönster så fixade supportern till dem också. Tvättning och röda gardiner i köket.
|
|
|
|
|
