|
|
Av Christian Andersson - Måndag den 19 september 2011 kl. 09.37
|
Det har kommit ännu ett tillskott till floran
av hembygdsböcker i Blekinge. Boken handlar om
Jordö i Listerby socken och den är skriven av
pseudonymen AGO. Boken kostar 250 kronor och
säljes genom Jordö byalag.
|
|
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Söndag den 30 oktober 2011 kl. 11.56
|
Jag har blivit uppmärksammad på att det skulle finnas oklara eller rentav felaktiga uppgifter angående författarskapet i ovanstående notis från Släkt-Eken nr 107. Jag har blivit ombedd att göra en rättelse men det är inget jag kan bistå med. Detta är en uppgift för tidskriftens redaktör.
Jag återkommer med en recension av Jordöboken.
(Ändrat av Xian den 30 oktober 2011 kl. 12.02.)
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Tisdag den 13 december 2011 kl. 14.15
|
Nu har jag fått Jordöboken i min hand. En bok om Jördö i Listerby socken i Blekinge.
1 Jordö som kulturmiljö genom tiden Mikael Henriksson
2 Jordö under vikingatiden Mattias Otfors
3 Gamla namn från Jordö och Almö Marianne Gylling och Lena Gylling
4 Människor och hus – berättelser från förr Lena Gylliing
5 Jordöfolk från 1471 till nutid Annika Gylling Otfors
6 Skolorna på Jordö Annika Gylling Otfors
7 Päronfejden Annika Gylling Otfors
8 Att fiska Birgitta Olving
9 Stenhuggeriet på Jordö med omnejd Ellinor Gylling
10 Världskrigens spår på Jordö Per I Andersson
11 Hur man med blekingseka från Jordö gör kusterna osäkra Per I Andersson
12 Svenska seglarskolan Per I Andersson
13 Båttyper och träbåtsbyggare i Listerby skärgård Peter Olving
14 Ångbåtstrafiken Ulf Wiberg
15 Föreningarna på Jordö P Olving, M Gylling, P Mattsson och M Åkesson Dolfe
Boken är på 225 sidor och omfattar femton kapitel skrivna av sammanlagt tolv författare med förord av Peter Olving. Det är således ett omfattande arbete som redovisas på dessa sidor. Antalet författare medför att i stort sett varje kapitel måste recenseras för sig. Följaktligen blir recensionen lång.
Kapitel ett och två. De inledande kapitlen ger oss en bra bild av hur livet kunde gestalta sig på Jordö långt tillbaka i tiden. Även om spåren på själva Jordö inte är så många så är lämningarna från förr desto talrikare i omgivningarna. Intressant läsning och många litteraturtips för den som vill veta mera. Båda författarna inleder sina kapitel med att berätta om sin egen anknytning till Almö och Jordö.
Kapitel tre. Här har författarna studerat Ortnamnsregistret och jämfört med de gamla namn som fortfarande lever kvar. Och placerat in dem på kartan. Fyndigt!
Kapitel fyra innehåller en ingående beskrivning av de människor och hus som funnits på Jordö sedan slutet av 1800-talet och framåt. Kapitlet är rikt illustrerat och det finns en karta som gör det lätt för läsaren att lokalisera sig. Säkerligen av stort intresse för de som bor på eller härstammar från Jordö. Men kapitlet utgör en fortsättning och komplettering av det som kommer i nästa kapitel. Kapitel fyra och kapitel fem borde således ha kommit i omvänd ordning. Inte minst till glädjr för de läsare som inte är så insatta i familjeförhållandena på Jordö.
Enda källhänvisningen är Personuppgifter från kyrkoböcker och mantalslängder framtagna av Annika Gylling Otfors. Detta kan inte stämma för uppgifter senare än 1991.
Kapitel fem sägs handla om Jordöfolk från 1471 till nutid. Som utgångspunkt anger författaren en handling från 1471 där namnet Jordö är belagt för första gången Men det finns inget folk från Jordö nämnt, än mindre några namngivna.
Sedan gör författaren ett raskt skutt två hundra år fram i tiden till mantalslängden 1684 där gårdarna och dess ägare presenteras. Enligt uppgift i boken ska det finnas mantalslängder från 1600 bevarade, men dessa redovisas konstigt nog inte. ”Är det någon som är intresserad av det äldre materialet, vilka som i övrigt bott på Jordö var då vänlig kontakta mig”.
”Uppgifterna i ägarlängderna fram till 1870 bygger på avskrifter från mantalslängder och katekismilängden 1717” Det nämns inte vem som har gjort dessa avskrifter, det finns inte heller någon förklaring till varför originalkällorna inte har använts.
”Efter 1871 kommer uppgifterna från husförhörslängderna.”. Husförhörslängderna sträcker sig fram till 1900. Varifrån är resterande uppgifter kommer ifrån är således oklart. Uppgifter från 1991 fram till nutid kan inte vara hämtade från kyrkböckerna.
Kapitel sex ger en bra bild av hur det var att gå i skolan på Jordö. Vilka lärare det fanns. Lärarna tycks inte ha stannat så länge, flera inte längre än ett eller ett par år. Varför kan man fundera över. Skolfoton är alltid intressanta. Allra helst om namnen på barnen finns med. Det finns ett par fina sådana med i boken. De kanske kunde ha varit några till.
Källhänvisningarna är liksom i det föregående kapitlet mycket summariska. Födelsedatum och födelseplats finns för alla lärare men de flesta av uppgifterna verkar inte vara verifierade i födelseböckerna.
Kapitel sju handlar om en bitter kamp om några päronträd. En tvist som berörde flera generationer. Avskrifter och bilder från domböckerna illustrerar stridigheterna. Bråk om bagateller förekommer väl än dag, men det är förstås inte lika vanligt att man drar varandra inför tinget. Men det var nog ingen bagatell för de som var inblandade.
Kapitel åtta är en ingående beskrivning av hur fisket bedrevs på Jordö. Det görs kanske på liknande sätt än i dag? Kapitlet illustreras av en hel del fotografier. Tyvärr är merparten odaterade. Det nämns att gäddorna exporterades levande till Frankrike. Trots det finns tre recept på gädda i slutet av kapitlet. Det är inte utan att det vattnas i munnen.
Kapitel nio är fyllig och väldokumenterad redogörelse av stenhuggeriverksamheten i allmänhet och på Jordö i synnerhet. Här får man en bra bild av hur omfattande stenhuggeriverksamheten var i den blekingska skärgården. Man får se hur spåren och såren finns kvar i kvar i naturen. Sidorna är rikt illustrerade med fotografier, både äldre och nytagna.
Författaren har samlat uppgifter från många håll vilket noggrant redovisas i slutet av kapitlet. Många av uppgifterna kommer med största sannolikhet från Kerstin Carlssons stenhuggarregister Kerstins forskargärning borde kanske ha fått lite större uppmärksamhet i boken.
Kapitel tio, elva och tolv är skrivna av en och samma författare. Att denne är väl förtrogen med sitt Jordö framgår av det första kapitlet i sviten. Spåren från andra världskriget redovisas i såväl ord som bild. Så också en mängd minnen om hur livet tedde sig under de svåra åren. Den muntliga traditionen tycks hållas levande på Jordö. Det följande kapitlen handlar om ett av författarens stora intressen här i livet. Båtar, framför allt segelbåtar och segling. Det finns inte utrymme att gå in på detaljer, det är bara konstatera att han vet vad han skriver om.
Kapitel tretton handlar om båtar och båtbyggare. Ännu ett intressant avsnitt i boken. Mycket fakta och rikligt med fotografier. Mycket läsvärt.
Kapitel fjorton. Ångbåtstrafiken i östra Blekinge var omfattande men är allmänt sett dåligt dokumenterad. Kapitlet är på några få sidor men utgör ett välkommet tillskott inte minst för att det beskriver människorna bakom maskinerna.
Kapitel femton är kanske inte så mycket att orda om. Det som kan verka förvånande är att det har funnits så mycket föreningsverksamhet. Jordö är ju trots allt inte stort. Mycket fakta på ett fåtal sidor.
Resume På det hela taget är boken väl sammansatt och säkerligen av stort intresse för Jordöbor och Jordöbor i förskingringen. Även utomstående kan säkert ha glädje av vissa avsnitt. En hel del av innehållet är i hög grad allmängiltigt .
Tyvärr är kapitel fem ett riktigt lågvattenmärke och ingalunda någon sammanställning av ”Jordöfolk från 1471 till nutid”. Det är ofattbart att någon kan förhäva sig så och skryta med att man har lyckats med det omöjliga. Att man har ”inventerat alla som har ägt fastigheter på Jordö från 1400-talet och framåt”. Här saknas både källkritik och självkritik.
Christian Andersson 2011-12-13
(Ändrat av Xian den 13 december 2011 kl. 15.52.)
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - forumguide - Tisdag den 13 december 2011 kl. 16.10
|
Ett inlägg (den 13/12 kl. 15.57) har tagits bort. (Punkt 4 i forumreglerna.)
Den som har invändningar mot faktauppgifter eller åsikter som framförs i forumet, ska använda sakargument mot det som man anser vara fel eller inte instämmer i.
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - forumguide - Tisdag den 13 december 2011 kl. 18.25
|
Ännu ett inlägg (den 13/12 kl. 16.45) har tagits bort. (Punkt 4 och punkt 8 i forumreglerna; se också regelkommentarerna, som det länkas till från resp. punkt.)
Alla är välkommna att delta i diskussionerna, både att framföra egna åsikter och fakta, och att invända mot det som andra har skrivit. Men det är ämnet (i det här fallet Jordöboken) som ska diskuteras, och det är sakargument som ska användas - det är inte skribenterna personligen som ska kommenteras.
Och den som anser att någon har brutit mot forumreglerna ska anmäla det direkt till forumguiden, inte diskutera det i forumet. Det samma gäller vid synpunkter på moderering i enskilda fall.
Allmänna synpunkter på Arkivguidens Forum (regler och annat) framförs under Om Arkivguidens Forum.
I Arkivguidens Forum ska det inte förekomma några 'diskussioner om diskussionerna', som är det som mer än något annat får diskussioner att spåra ur till gräl i andra forum. Här ska man kunna skriva inlägg utan att behöva riskera att ens egen person blir det som diskuteras i stället för det man har skrivit.
|
|
|
|
Av Sten Magnusson - Onsdag den 14 december 2011 kl. 09.46
|
Jag tycker det är intressanta upplysningar som lämnas här ovan. Jag har själv inte läst denna hembygdsbok, men tillåter mig ändå att ha några allmänna synpunkter.
- Om nu ett kapitel har en rubrik med Jordöfolk från 1471 till nutid torde det väl vara självklart att det då även ska redovisas i kapitlet vilka invånare som var bosatta på orten under angiven tid. Att då utelämna ett par hundra år och dessutom inte redovisa var dessa fakta kommer ifrån gör ju tyvärr att läsaren själv inte kan göra någon kontroll av källorna.
- Källorna som ligger till grund för en publicerad skrift eller bok ska ju alltid medfölja utan reservationer.
Mvh/Sten Magnusson DIS06438
|
|
|
|
Av Annika Gylling - Onsdag den 14 december 2011 kl. 10.41
|
Kommentar: Så här har jag skrivit i boken om varför det inte finns något folk angivit: "Tyvärr, nämns inte några namn på folk från Jordö i ovanstående medeltidsbrev; namnen börjar först komma i mantalslängderna som nu finns tillgängliga från 1600 för Jordö"
Det finns också en källhänvisning till medeltidsbrevet.
Anledningen till att jag inte tog med uppgifterna från 1600 och framåt var att jag inte hann, då det var tidspress och att jag var allvarligt sjuk. Då jag själv tidigare skrivit av en del av mantalslängderna så blev det lättare att komplettera de och då från 1684. Tidpunkten är också mer kontinuerlig framåt i tiden och man kan då också lättare följa personerna och vilka som tar över gårdarna. Är man intresserad av få ännu mer uppgifter, hänvisar jag till att man kan kontakta mig.
|
|
|
|
Av Lotta Nordin - Onsdag den 14 december 2011 kl. 19.59
|
Annika
Om jag köper en bok där ett kapitel heter "Jordöfolk från 1471 till nutid" så väntar jag mig givetvis att det handlar om just folk från 1471 till nutid - inte från 1684.
Läser man din egen presentation av boken här ovan, så skriver du att du har "inventerat alla som har ägt fastigheter på Jordö från 1400-talet och framåt". Det stämmer alltså inte.
Om det nu var så bråttom så att inte all forskning hann tas med (eller inte ens fanns!), så hade det kanske varit lämpligare och enklare att ändra kapitelrubriken till "Jordöfolk från 1684 till nutid" eller något annat lämpligt?
Det här är ju ingenting annat än bluff och falsk marknadsföring!
|
|
|
|
Av Annika Gylling - Onsdag den 14 december 2011 kl. 21.44
|
Det fanns folk på Jordö 1471, men de var inte namngivna utan bara ägarinnan. Det finns också en annan anledning till att jag började 1471, det är första gången jag hittade namnet Jordö och att det fanns folk där då.
Tycker att det är mer intressant att kunna ange folk under en kontinuerlig tid än att hoppa mellan åren 1600-1684, där åren med folk enbart finns sporadiskt. Det intresserar släktforskare mer med en kontinuerlig tid, för då kan man verkligen verifiera att man har sin släkt på orten man forskar på.
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Torsdag den 15 december 2011 kl. 06.59
|
Annika
Den som köper eller läser en hembygdsbok vill ha fakta. Man vill naturligtvis veta vad som finns att läsa i de äldsta mantalslängderna, inte bara få reda att de finns. Bara för att ta ett exempel. Det är ingen som kräver att det ska vara kontinuitet i en sammanställning av det här slaget. Och det är verkligen ingen som vill eller begär att du ska dikta ihop en kontinuitet som sträcker sig över mer än två hundra år. Varför skriver du i en hembygdsbok enbart om det som du inbillar dig skulle vara av intresse för just släktforskare? Du kommer med den ena påhittade ursäkten efter den andra.
Anledningen till att jag intresserade mig för den här boken var ditt sensationella påstående att du hade ”inventerat alla som har ägt fastigheter på Jordö från 1400-talet och framåt”. Orsaken till att jag valde att recensera boken var att jag blev uppmanad att rätta felaktigheter i det inlägg jag gjorde allra först i den här diskussionen. Varför personen bakom uppmaningen inte ville skriva direkt här i forumet vet jag inte. Efter vad jag senare har förstått var det en av dina medförfattare.
Länk: Kvalitetsutredningen (pdf)
(Ändrat av Xian den 15 december 2011 kl. 08.40.)
|
|
|
|
Av Annika Gylling - Torsdag den 15 december 2011 kl. 09.33
|
Mina "ursäkter" är inte påhittade! Jag kan t ex verifiera att jag har opererats för cancer och även opererat mitt hjärta. Det är en orsak till att inte allt kom med, då det tog tid innan jag blev okej igen. (Min sjukdom är offentlig på det sättet att om någon frågar eller undrar så har jag varit öppen i denna fråga)
Sedan fanns det inte heller plats att skriva mer i boken då det var en begränsning av sidor och en tidspress, och redaktionen ville satsa på annat material. Man ville få ut boken till midsommarafton 2011 också.
Jag fick också uppdrag av Jordö Byalag att skriva i boken, jag har inte själv begärt det.
"Man vill naturligtvis veta vad som finns att läsa i de äldsta mantalslängderna, inte bara få reda att de finns." skriver du. Visst, men boken är ju inte enbart till för släktforskare. Många som läser en hembygdsbok tycker många gånger att det är tråkigt att läsa om bara namn och födelseuppgifter. Man vill läsa om historier som handlar om bygden osv, det är roligare tycker många läsare.
Tycker också att det är konstigt att personen inte kontaktade mig direkt utan går till en "andrahands-person" istället, speciellt då det ev är en medförfattare till boken. Det är alltid mycket smidigare att kontakta personen direkt.
|
|
|
|
Av Lotta Nordin - Torsdag den 15 december 2011 kl. 11.05
|
Annika,
fakta kvarstår dock.
I boken finns ett kapitel som heter "Jordöfolk från 1471 till nutid" och du skriver i din presentation av boken att du inventerat alla fastighetsägare på Jordö från 1400-talet och framåt.
Det innebär givetvis att man förväntar sig att läsa om folk från 1400-talet i boken! Inte att redovisningen ska börja drygt 200 år senare!
Att du reserverar dig i texten med att medeltidsbrevet inte innehåller några namngivna Jordöbor gör inte saken bättre precis.
Det är alltså kapitelrubriken och din egen presentation av boken som gör att det hela framstår som en bluff - vilket det ju är!
Jag tror inte att någon begär att du ska redovisa alla personer som bott på Jordö från 1471 till nutid - vilket troligen är en omöjlighet - oavsett om du är/varit frisk eller sjuk eller haft obegränsat med tid. Men att skriva att boken innehåller något som den inte innehåller, det är det jag vänder mig emot.
Om det är hembygdsforskare, släktforskare eller bara "vanliga" personer som är intresserade av Jordö har inte någon betydelse i sammanhanget. Som släktforskare borde du vara väl medveten om att det gäller att vara korrekt då man redovisar något.
|
|
|
|
Av Annika Gylling - Torsdag den 15 december 2011 kl. 11.17
|
Tack för er support, det glädjer en och gör att man blir taggad till en annan gång. Hoppas nu att ni går igenom alla hembygdsböcker så att de får en helt annan struktur än de har idag.
Önskar er alla en God Jul och ett Gott Nytt Släktforskarår!
Annika
|
|
|
|
Av Lotta Nordin - Torsdag den 15 december 2011 kl. 12.16
|
Bokens upplägg tycker jag verkar väldigt bra.
Det jag vänder mig emot, som sagt, är att aktuell rubrik och din presentation inte stämmer överens med sanningen - alltså innehållet! Det kan väl inte vara så svårt att förstå?
|
|
|
|
Av Annika Gylling - Torsdag den 15 december 2011 kl. 12.43
|
Rubriken är: "Jordöfolk från 1471 till nutid"
1471 är första gången som ortsnamnet Jordö nämns, i alla fall det jag funnet och det är så jag börjar med texten. Sen beskrivs medeltidsbrevet och sedan kommer en information om mantalslängder, sedan en information om hur jag lagt upp arbetet.
Visst skrev jag i Släkt-Eken nr 107, att jag inventerat allt folk, med det menade jag då, de jag funnit. Förstår nu att det är en dålig förklaring, men okej tycker dock att det tråkigt att det tas upp på detta viset. I de flesta fall tycker man ju att det är jätteroligt att en hembygdsbok kommer ut och om man då har rötter därifrån längrebak, så kan ju dessa saker vara intressant.
I boken har jag inte skrivit att jag inventerat allt folk, så där står det i alla fall inte. Där har jag skrivit "Jag väljer att presentera gårdsägarna på Jordö fr o m 1684. Är det någon som är intresserad av det äldre materialet, vilka som i övrigt bott på Jordö, var då vänlig att kontakta mig."
|
|
|
|
Av Lotta Nordin - Torsdag den 15 december 2011 kl. 14.33
|
Annika,
i rubriken står "Jordöfolk från 1471 till nutid"! Det står inte "Jordö från 1471 till nutid".
Det tråkiga är inte att felaktigheter uppmärksammas och redovisas öppet - som här, utan att du som författare av kapitlet(och presentationen) inte verkar förstå att det är fel!
|
|
|
|
Av Annika Gylling - Torsdag den 15 december 2011 kl. 14.52
|
|
Det är inte fel, för det fanns folk på Jordö 1471 fast de inte är/var namngivna! Och det skriver jag också tydligt i boken "Tyvärr, nämns inte några namn på folk från Jordö i ovanstående medeltidsbrev..."
|
|
|
|
Av Lotta Nordin - Torsdag den 15 december 2011 kl. 19.52
|
Jovisst är det fel! Vad är det som är så svårt att förstå?
Om folk från 1471 inte är namngivna så innehåller ju inte kapitlet folk från 1471, och då är rubriken helt missvisande!
Att det fanns folk på Jordö 1471 tvivlar jag inte ett ögonblick på, men det är inte det saken gäller här. Här handlar det om att rubriken (och din presentation) säger en sak, men innehållet en helt annan. Med andra ord är det ren bluff och falsk marknadsföring!
|
|
|
|
Av Annika Gylling - Torsdag den 15 december 2011 kl. 20.42
|
Nä, Lotta, det är inte fel, det är du som feltolkar det hela. Tycker att det är väldigt tråkigt att du skriver "Med andra ord är det ren bluff och falsk marknadsföring!" Har du boken i din hand så du kan relatera till det jag skrivit till exakt sida och var där står i så fall?
Så du menar att allt arbete jag har lagt ner på detta är totalt meningslöst och bara skit för alla eventuella intressenter?
Det roliga i detta sammanhanget är att Jordöboken har fått många recensioner i pressen där man höjer boken till skyarna och tycker att den är helt fantastisk med allt sitt innehåll och t o m jag har fått beröm för det jag skrivit. Alltså tolkar vi alla saker på olika vis.
|
|
|
|
Av Lotta Nordin - Fredag den 16 december 2011 kl. 13.16
|
Annika,
då kanske du kan förklara för mig exakt vad det är i rubriken "Jordöfolk från 1471 till nutid" som jag har feltolkat.
När det gäller det arbete du har lagt ner, så varken nämner eller värderar jag det på något sätt i mina inlägg ovan. Det enda jag vänder mig emot är alltså kapitelrubriken kontra kapitelinnehållet och din presentation av boken i Släkt-Eken nr 107(se ovan)!
Du skriver också ovan 14/12 21:44 att det bara var ägarinnan som namngavs i medeltidsbrevet från 1471. "Ägarinnan" var Kristina Mattsdotter (sparre) och bodde i Martorp, Husaby sn i norra Västergötland och alltså inte på Jordö. I medeltidsbrevet står inte heller att hon ägde hela Jordö, hon säljer en gård i Jordö. (Källa: Svenskt diplomatarium SDHK nr 29233)
Det skulle vara intressant att läsa dom recensioner i pressen som du nämner. I vilken "press" och vilka datum kan man finna dom?
|
|
|
|
Av Annika Gylling - Fredag den 16 december 2011 kl. 14.37
|
Jag har inte skrivit att hon bodde på Jordö, utan jag skriver att det är ägarna till gårdarna som jag har plockat ihop efter material som finns tillgängligt.
Nu fanns det förmodligen mer än en gård på Jordö 1471, men jag skriver tydligt och klart i boken att tyvärr är inte folket namngivit, så enkelt var det med den förklaringen ;-)
Om du nu vill nagelfara pressen, så är det Blekinge Läns Tidning 25 oktober 2011, Blekingeposten 20 oktober 2011 och BasBlekinge 9 september 2011. De uppgifterna har jag fått från Redaktionen av Jordöboken.
|
|
|
|
Av Lotta Nordin - Fredag den 16 december 2011 kl. 15.56
|
Då har jag alltså inte feltolkat någonting! 
"Jordöfolk från 1471 till nutid" innehåller inte en enda namngiven Jordöbo från 1471!
|
|
|
|
Av Annika Gylling - Fredag den 16 december 2011 kl. 16.27
|
Precis, så det jag skrivit är trovärdigt, då jag skriver att jag inte känner till vad folket hette 1471, men att det fanns folk boende på Jordö då. Jag valde att ta med folket fr o m 1684 då mantalslängden för Listerby socken är bra att läsa.
Mantalslängden från 1661 för Listerby socken, är så svår att läsa tycker jag, så för att inte uppge felaktiga uppgifter, valde jag att inte "tolka av" den.
|
|
|
|
Av Lotta Nordin - Fredag den 16 december 2011 kl. 16.51
|
Om jag hittar boken antingen på ett bibliotek eller i en bokhandel så läser jag innehållsförteckningen. Ser jag då att det finns ett kapitel som heter "Jordöfolk från 1471 till nutid" så lånar/köper jag boken om det är vad som intresserar mig.
Jag läser inte artikeln innan jag lånar/köper boken. Alltså blir jag lurad eftersom det inte nämns något Jordöfolk från 1471 i artikeln!
Vad är det du har så fruktansvärt svårt att förstå?
|
|
|
|
|
|
|
