|
|
|
|
Av Sten Magnusson - Söndag den 04 december 2011 kl. 16.41
|
Ber om ursäkt. det var väl kanske onödigt, men jag fick den impulsen av rubriken. Mvh/Sten Magnusson
|
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Måndag den 05 december 2011 kl. 02.24
|
Var det inte värre än så: Förbundsforum öppet för alla Då kanske vi kan få klargjort om gravstensinventeringen är en politisk fråga eller en släktforskningsfråga. Förbundspolitik är ju bannlyst i detta forum. (Ändrat av kontoinnehavaren den 05 december 2011 kl. 02.29.)
|
|
|
Av Sten Magnusson - Måndag den 05 december 2011 kl. 06.32
|
- Jaha då är det visst därför debattinläggen överstiger 6075 just nu? Eftersom vem som helst kan registrera gravstenar online i denna inventering torde det knappast vara en fråga för medlemmar med användarkonton. Det låter ganska inkonsekvent.
- Gravstensinventeringen menar jag är en fråga av allmänt intresse åtminstone för de som bidrar till den.
- Kommer den debatten att vara läsbar för alla om någon dag?
Mvh/Sten Magnusson DIS06438
|
|
|
Av Sten Magnusson - Måndag den 05 december 2011 kl. 06.36
|
Ajdå, det var visst Moderatorforum som hade 3.075 inlägg. Förbundsforum stod på 6.069. Mvh/Sten Magnusson DIS06438
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - forumguide - Måndag den 05 december 2011 kl. 09.50
|
Jag kan svara på Christians fråga kl. 2.24, åtminstone vad det gäller Arkivguidens Forum. "Förbundspolitik" är för mig frågor som hur Släktforskarförbundets stadgar ska se ut, vilka som ska sitta i styrelsen och hur de sköter sina uppdrag, hur Förbundet ska få in pengar och vad de ska användas till, och liknande frågor. Sådana frågor hör inte hemma i Arkivguidens Forum. Det samma gäller också frågor som rör Anbytarforums regler och skötsel. Men alla frågor där Släktforskarförbundet på ett eller annat sätt är inblandat blir ju inte automatiskt "förbundspolitik". Gravstensinventeringen är självklart en släktforskningsfråga som kan diskuteras här i Arkivguidens Forum. Men om samma sak kommer att gälla också i Anbytarforum i fortsättningen är alltså något som man får diskutera där (eller i Förbundsforum), inte här i Arkivguidens Forum.
|
|
|
Av Timmy Brolin - Tisdag den 06 december 2011 kl. 10.50
|
Håller nog med om att interna förbundsfrågor kanske inte riktigt hör hemma här. Vill man diskutera sådant så är förbundets eget forum en mycket lämpligare plats, eller forumet på http://nog.nu/ om man av någon anledning inte vill/kan eller får diskutera det på anbytarforum.
|
|
|
Av Christian Andersson - Tisdag den 06 december 2011 kl. 11.28
|
Jag tycker vi släpper det här med förbundets "gravstensinventering" och försöker ägna oss åt mer konstruktivt arbete. "Det är svårt att förklara för den som ingenting begriper" ------------------------------------------- Det här är min syn på hur man bör gå tillväga när det gäller att dokumentera exempelvis gravstenar (gravvårdar). 1. Fastställa syftet med projektet. 2. Bestämma vad som ska ingå i projektet. 3, Vilka avgränsningar det ska finnas- 4. På vilket sätt projektet ska genomföras, utföras. 5. Hur materialet ska verifieras. 6. Var och hur resultatet ska presenteras. 7. Vad projektet ska heta. Jag har lagt in namngivningen som punkt 7 eftersom jag anser att man måste ha de föregående punkterna klara för sig innan man kan ge projektet sitt slutgiltliga namn. Det kan verka byråkratiskt. Man man måste nog vara byråkratisk, särskilt om det är många som ska deltaga i projektet. Det måste finnas klara riktlinjer. Alla synpunkter är välkomna. De kan bli till nytta för alla som börjat fotografera gravstenar och för de som tänker börja. (Ändrat av kontoinnehavaren den 06 december 2011 kl. 12.20.)
|
|
|
Av Christian Andersson - Onsdag den 07 december 2011 kl. 12.50
|
Förslag till punkt nummer ett: Att med kamerans hjälp dokumentera (avgränsad del av) xxx begravningsplats. Såväl (samtliga) gravvårdar som andra intressanta objekt. ---------------------------------------- Mina kommentarer: Vad är det man vill göra. Dokumentera, inventera eller något annat. Jag anser att en begravningsplats är tillräckligt för ett projekt. Omfattar ett projekt mer en begravningsplats bör det delas upp i delprojekt. Med en person som håller i projektet. Då kan man avsluta sitt projekt utan att behöva vänta på att alla andra delprojekt ska bli färdiga. Ska många olika personer gå omkring på samma kyrkogård och fotografera så blir enbart enstaka gravar dokumenterade, en del kanske flera gånger om. Någon inventering är det inte tal om. En gravstensinventering innebär att samtliga gravstenar ska åtminstone räknas vid ett och samma tillfälle. Indelade i olika typer. En inventering kan och kanske bör vara regelbundet återkommande. Men en inventering kan inte pågå i fyrtio år! ---------------------------------------- Era kommentarer: (Ändrat av kontoinnehavaren den 07 december 2011 kl. 12.52.)
|
|
|
Av Håkan Andersson - Onsdag den 07 december 2011 kl. 16.44
|
Varför kan inte en inventering pågå i fyrtio år? En inventering borde kunna ske så länge en kyrkogård är i bruk. Med tanke på nya gravar så borde inventeringen eller resultatet av den uppdateras. Funderar också på varför inte de gravsatta skulle kunna medtagas i en inventering. Och de gravar som man av olika skäl inte satt gravsten men där det finns gravsatta. Skall dessa då inte tas med?
|
|
|
Av Christian Andersson - Onsdag den 07 december 2011 kl. 21.04
|
Enligt min uppfattning gör man inventering vid ett visst tillfälle. I vissa verksamheter görs det en inventering inför varje nytt kalenderår. En sådan inventering varken kan eller får uppdateras. Man gör i stället en ny inventering nästa år. Vid en bouppteckning inventerar man de fysiska tillgångarna, inventarierna. Inventarierna skulle förtecknas som de var i den "avlidnes dödstimma". Alltså vid en viss tidpunkt. Det är väl likadant i dag? Fast inte lika noggrant. Det finns andra slag av inventeringar. Alla har det gemensamt att de utförs om inte på en dag så inom viss begränsad tid. Man kan med andra ord inte hålla på med en inventering i fyrtio års tid. Man kanske inte inventerar samtliga gravstenar på kyrkogård på en och samma dag. Men med kamerans hjälp bör det gå på en vecka eller två. Att det kan ta längre tid att sammanställa resultat av inventeringen är en annan sak. Det kanske verkar petigt men man kan inte säga en sak och mena en annan. I synnerhet inte om man tänker ta hjälp av andra. Varför inte använda ordet dokumentera? Det är ju vad det handlar om. Jag måste fundera en slag över dina andra fråga. (Ändrat av kontoinnehavaren den 07 december 2011 kl. 21.44.)
|
|
|
Av Håkan Andersson - Onsdag den 07 december 2011 kl. 21.52
|
Det är skillnad emellan en bouppteckning och dess innehåll och en kyrkogård och dess gravar. På kyrokgården sker förändringar med tiden om denna kyrkogård är i bruk. En ny ingventering av en kyrkogård är meningslös om en sådan redan är gjord. Däremot kan man göra uppdateringar av en redan gjord inventering/dokumentering av en kyrkogård. För varför skall man inventera samma stenar flera gånger då informationen är densamma. Som jag ser det behöver man ingen bortre gräns tidsmässigt för att avsluta en inventering/dokumentering av en kyrkogård. Inte förrän kyrkogården har tagits ur bruk. En bouppteckning kan man betrakta som en återspegling av ett dödsbo vid en given tidpunkt. Därefter borde dödsboet ha blivit upplöst då dödsbodelägarna har tagit över och en ny inventering av detta dödsbo är betydelselös. En kyrkogård blir som regel inte upplöst på detta sätt utan förändringar sker med tiden. Sedan finns det andra verksamheter där man gör inventeringar inför nytt varje kalenderår. Inventering av ett lager till exempel. Detta skiljer sig också, anser jag, från gravstensinventering. Ett lager föränras med tiden. En kyrkogård är mer bestående.
|
|
|
Av Jarl Magnusson - Onsdag den 07 december 2011 kl. 23.50
|
Inventering är kanske fel ord: Gravstensdokumentering ligger väl närmast? // J
|
|
|
Av Christian Andersson - Torsdag den 08 december 2011 kl. 10.12
|
Där håller jag inte med dig Håkan. En inventering är en inventering oavsett vad man inventerar. Man kan inte ändra innebörden av ett ord efter eget tycke beroende på sammanhang. Vid en inventering kan man inte undanhålla en del av beståndet med hänvisning till att det varit med i en tidigare inventering. Din andra fundering tycker jag är intressant. Jag undrar bara vad du åsyftar med att inventera gravar och gravsatta. Av förklarliga skäl är det ju bara det som syns ovan jord som går att inventera eller dokumentera Jag håller med dig i sak. Allt av intresse på kyrkogården/begravningsplatsen borde dokumenteras. Inte bara gravvårdar. Sedan är det frågan hur materialet ska presenteras. Jag tycker inte en sökbar databas är en bra lösning. Avskrifter från gravvårdar är inga bra sökbegrepp.
|
|
|
Av Christian Andersson - Torsdag den 08 december 2011 kl. 12.38
|
Hej Jarl. Jag uppmärksammade inte ditt svar förrän nu. Jag håller med om att dokumentering är det begrepp man bör använda. Gravvård är nog bättre än gravsten, det är tydligen det man använder inom kyrkogårdsförvaltningarna. Då täcker man ju in det mesta i den vägen. Jag är inne på linjen att man bör dokumentera hela begravningsplatsen. Minneslundar, urnlundar, minnesstenar, konstverk och allt annat av intresse. Ta med översiktsbilder över gravplatsen och de enskilda kvarteren med gravar. Men det hänger ju till en viss del på hur man har tänkt sig presentationen. Och det är något man måste ha klart för sig innan man sätter igång.
|
|
|
Av Håkan Andersson - Torsdag den 08 december 2011 kl. 13.08
|
Christian Om du tänker på att jag använde ordet dokumentering i samband med inventering så är en inventering av en kyrkogård en dokumentering av densamma. Är lite inne på Jarls linje där. När man dokumenterar gravarna så borde de gravsatta i en bestämd grav vara med. Det är som sagt inte alla gravar som har gravstenar av olika skäl. Om man tänker på det som finns ovan jord. Om det står antecknat "Anders Anderssons familjegrav" säger inte så mycket om hur många eller vilka som ligger i graven mer än att Anders Andersson ligger där. Kanske någon till. Eventuella barn och andra anhöriga antecknas det inget om på stenen. Om man säger så här. En inventering är som sagt en invendering. Och detta kan resultera i en dokumentation av en kyrkogårds gravstenar/gravar. Dokumentationen kan man uppdatera om nya gravsätts på en kyrkogård.
|
|
|
Av Christian Andersson - Torsdag den 08 december 2011 kl. 13.39
|
Hej Håkan Inventering och dokumentering är inte samma sak. En inventering utförs vid ett tillfälle och kan inte vara pågående. Men den kan givetvis upprepas. Jag håller med dig om att "Anders Anderssons familjegrav" inte säger särskilt mycket. Men hur ska du bära dig åt för att inventera eller dokumentera de gravsatta?
|
|
|
Av Håkan Andersson - Torsdag den 08 december 2011 kl. 14.42
|
Det finns gravböcker där de begravda på kyrkogårdarna antecknas i. Obligatoriskt att föra dessa böcker från något år på 1960-talet. Kommer inte ihåg vilket. Uppgifter från tiden före detta förekommer men är mer sporaliskt förekommande ju längre tillbaka i tiden man kommer. Informationen är indelat i kvarter och nummer beroende på i vilket kvarter och nummer den avlidne begravs i på kyrkogården.
|
|
|
Av Håkan Andersson - Torsdag den 08 december 2011 kl. 14.44
|
|
Håller också med att inventering utförs vid en given tidpunkt. Dokumentationen som är resultatet av en inventering kan uppdateras och därmed vara pågående.
|
|
|
Av Håkan Andersson - Torsdag den 08 december 2011 kl. 14.52
|
Apropå det här med ord så undrar jag om inventering är rätt ord i ett sammanhang som detta. Om nu en inventering av något skall återspegla något vid en given tidpunkt så är nog dokumentering ett bättre ord om något skall vara pågående. Det tror jag också Jarl har menat i sitt inlägg ovan.
|
|
|
Av Christian Andersson - Torsdag den 08 december 2011 kl. 15.12
|
Hej Håken Jag vet att det finns gravböcker men min fråga var hur du inventerar eller dokumenterar gravsatta? Med mindre än att du öppnar gravarna? Den enda främmande information jag kan tänka mig tillföra dokumentationen är uppgifter om gravarnas belägenhet från en aktuell och daterad karta. Det vill säga kvarter och gravnummer och detta såvida det inte framgår av information vid den aktuella gravplatsen. I stället för att bygga upp ett nytt gravregister ska man nog hellre hänvisa till något av de befintliga. Eller rentav länka till registret om det finns tillgängligt på nätet. Givetvis under förutsättning att man själv publicerar sin dokumentation där.
|
|
|
Av Håkan Andersson - Torsdag den 08 december 2011 kl. 16.28
|
|
Man öppnar inte gravarna. Man skriver av gravböckerna!
|
|
|
Av Christian Andersson - Torsdag den 08 december 2011 kl. 17.46
|
Nu hänger jag inte med. Att göra avskrifter av någon annans dokument är väl inte att dokumentera? Enligt min uppfattning kan man hänvisa till gravboken eller gravregistret men man kan inte infoga några främmande uppgifter därifrån i sin egen dokumentation av gravar, gravvårdar och begravningsplatser. Jag kan inte se något behov av att lägga till denna typ av uppgifter i dokumentationen. Sökbarhet är inget argument. Med hjälp av "Begravda i Sverige" och "Sveriges dödbok" bör det inte vara så svårt att hitta rätt begravningsplats, rätt grav och rätt gravsten. Det skulle kanske gå att göra tvärtom. Att komplettera gravregistret med bilder på gravvårdarna. Men det är knappast genomförbart. Om så vore skulle det vara originalregistret eller skulle det duga med en kopia som Begravda i Sverige? Frågan är hypotetisk.
|
|
|
Av Håkan Andersson - Torsdag den 08 december 2011 kl. 18.10
|
|
Kanske inte dokumentera men väl komplettera.
|
|
|
Av Christian Andersson - Torsdag den 08 december 2011 kl. 21.04
|
Visst kan man komplettera med uppgifter från gravböcker/gravregister. Men varför? Dessa uppgifter finns ju redan sökbara på cd. En del fritt tillgängliga på nätet. Vad är i så fall nästa steg? Lägga in uppgifter från alla möjliga håll på de som man tror sig veta ligger i graven? Utan att ange några källor? (Gravstensinventeringen: Registerposter) Ge personer konstruerade efternamn som långt ifrån alltid stämmer? (Gravstensinventeringen: Efternamn) //jämför Anbytarforum 2011-10-10// Och sedan nästa steg? Lägga in overifierade släktutredningar utan en enda källhänvisning Östergötland: Gärdserum: Grav 005 Nu ska man inte lita helt på gravregister. Av en slump hittade jag ett allvarligt fel här på stadskyrkogården som kan vara systematiskt. Sådana fel är dumt att föra vidare. Genom att enbart hänvisa behöver man inte ta ansvar för fel andra gjort. Det räcker så bra med de man gör själv. I Flymen hittade jag en man som begravdes 1941 enligt gravregistret och som dog 1947 enligt gravstenen. Vilket är rätt? Om jag håller mig till att dokumentera behöver jag inte ta ställning till problemet. Och ska inte heller göra det. Jag kan givetvis tala om för kyrkogårdsförvaltningen att misstänker att det är fel i gravregistret. Men det berör inte min dokumentation på något sätt. Jag har lovat mig själv att sluta klanka på förbundets satsningar. Det leder ändå ingen vart. Men jag vill försöka påvisa riskerna med att lägga till onödiga uppgifter. (Ändrat av Xian den 09 december 2011 kl. 00.00.)
|
|
|
|
|
|
|