|
|
Av Håkan Andersson - Söndag den 30 december 2012 kl. 21.53
|
Hej
Har hittat följande. Hoppas länken fungerar.
http://hd.se/familj/slaktforskning/2012/12/26/sveriges-dodbok-6-blir-den-sista/
Vad säger ni om det?
Hälsningar
Håkan
|
|
|
|
Av Sten Magnusson - Måndag den 31 december 2012 kl. 00.44
|
Låter synnerligen märkligt.
Kommer folk att sluta dö i framtiden eller har man tänkt sig att publicera motsvarande uppgifter på Rötters Vänners abonnemangssida för att tvinga folk att betala 100 kr till Rötters Vänner? Det är ju bara de med konto som har möjlighet att få tillgång till t.ex. "Medborgarskapshandlingar".
I artikeln står det i sista meningen att "Sveriges dödbok 6 kommer att innehålla uppgifter om döda i Sverige för åren 1901–2013."
Blir det så är det väl skräp. Det anges t.ex. inte vad som kommer därefter eller vilka skäl som finns till den fr.o.m. 2014-01-01 upphörande utgivningen.
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Måndag den 31 december 2012 kl. 10.01
|
|
Tycker själv att det finns ett behov av uppdaterade versioner av dödskivan äve i framtiden. Kanske inte någon utgivning varje år men låt det gå några år emellan.
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Onsdag den 09 januari 2013 kl. 18.39
|
Sten, jag tror du har fått det här med "Rötters Vänner" om bakfoten. "Rötters Vänner" är vare sig en enskild eller juridisk person och kan inte syssla med någon affärsmässig verksamhet som till exempel att tillhandahålla databaser på nätet mot betalning.
Jag vet inte om Sveriges släktforskarförbund har något annat abonnemangserbjudande än Släkthistoriskt Forum. Den tidskriften får man prenumerera på utan att vara tvungen att betala en frivillig avgift på hundra kronor årligen. En avgift till släktforskarförbundet och inte till något Rötters Vänner!
Verkar det oklart så lasta inte mig. Jag har bemödat mig om att vara så tydlig jag kan.
Vad är då Rötters Vänner? Det är en bra fråga som det finns all anledning att återkomma till!
|
|
|
|
Av Sten Magnusson - Torsdag den 10 januari 2013 kl. 08.11
|
Nåja jag ironiserade väl lite. Du har ju självfallet rätt här, men observera att för att få tillgång till t.ex. databasen "Medborgarskapshandlingar" är man tvungen att betala dessa 100 kronor till Rötters Vänner.
Det om något är väl egentligen ungefär som om man har rabatt på t.ex. Kneippbröd, men då inte får köpa mer än tre st trots att det kanske finns tio i brödhyllan.
F.ö. är ju även årsboken prenumerationspliktig om man vill få ett ex. hemsänt.
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Torsdag den 10 januari 2013 kl. 10.41
|
|
Nej Sten. Man måste betala 100 kronor till Sveriges Släktforskarförbund inte till några "Rötters Vänner". Som jag skrev så finns det all anledning att återkomma till vad som förbundeet kallar "Rötters Vänner". Men inte i den här diskussionen som ju är tänkt att handla om Sveriges Dödbok. Nuvarande version och kommande versioner om jag har fått det hela klart för mig. Innehåll och funktion. Till innehåll räknar jag in kvaliteten det inmatade materialet.
|
|
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Torsdag den 10 januari 2013 kl. 18.47
|
Sten!
Om jag tolkar ditt inlägg rätt så måste man ha någon slags prentummeration för att få årsboken hemsänd. Den går att köpa från släktforskarförbundet utan någon slags prenummeration. Årsbokn finns från årgång 2000 fram till 2012 i släktforskarförbundet webbshop.
http://shop.genealogi.se/shop/
Christian!
Det borde gå bra att starta en diskussion om "rötters vänner".
Det här med CD-skivan "Sveriges dödbok" så tror jag nog trots allt att de kryper till korset och ger ut en ny uppdaterad skiva efter att version 6 getts ut. Den torde vara en lönsam affär försläktforskarförbundet så varför skulle de ge upp dessa pengar om det finns möjligheter för dem.
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Fredag den 11 januari 2013 kl. 00.45
|
Dödskivan kommer säkerligen att gå i graven efter nästa utgåva.
Jag tror mer på en nätbaserad version. Det finns många fördelar med ett sådant upplägg.
Jag ser emellertid ett problem och det är upphovsrätten. Jag avser de uppgifter som har registrerats av frivilliga krafter runt om i landet. Vad jag vet så har förbundet inte ingått några avtal om få använda uppgifterna till något annat än Sveriges Dödbok på cd/dvd.
Det finns fog för mina farhågor. 2008 ingick Sveriges Släkforskarförbund med dåvarande ordföranden i spetsen ett avtal med Ancestry att de kostnadsfritt skulle få lägga ut delar av de frivilliga bidragsgivarnas material på sin betalsajt. Visserligen bara under en begränsad tid som snart har varat i fem år! 1)
Det finns egentligen ingen anledning att lägga ut uppgifter äldre de från 1950 på nätet. Dessa finns ju att tillgå på den cd/dvd som planeras. Den ska ju också säljas.
Släktforskarförbundet har ingen ensamrätt till våra döda. Det är fritt fram för vem som helt att göra register och sälja över nätet eller över disk. Vi har ju ett par seriösa aktörer på marknaden som skulle kunna ta vid. Varför inte Riksarkivet/SVAR. De har den kompetens som krävs och vet hur man ska driva en betalsajt.
1) Förbundsledningen svarar inte på frågor angående avtalet.
|
|
|
|
Av Sten Magnusson - Fredag den 11 januari 2013 kl. 07.39
|
Med tanke på gällande lagstiftning förvånar det mig egentligen att man får ge ut CD/DVD-skivor med döda fram till dags dato.
Däremot förvånar det mig inte att svar från förbundsledningen uteblir.
Den länk du hänvisar till visar bara att "Sidan du sökte finns inte".
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - forumguide - Fredag den 11 januari 2013 kl. 10.17
|
|
Det hade kommit med ett blanksteg först i Christians länk. Det är fixat nu, så länken fungerar.
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Måndag den 29 april 2013 kl. 20.47
|
Om nu släktforskarförbundet lyckas med sin målsättning att få nästa utgåva av Sveriges Dödbok komplett när det gäller åren 1901-1947 så tror jag inte att det finns tillräcklig geist i medlemskåren att fortsätta bakåt i tiden. Och då finns det egentligen ingen anledning till en fortsatt utgivning. Man kan ju inte sälja samma skåpmat hur många gånger som helst.
Jag tror inte att de som har köpt skivan är särskilt intresserade av att betala för att få ta del av samma uppgifter på nätet. Låt vara att det tillkommer nya uppgifter lite i taget.
Däremot skulle en databas kunna passa in hos någon av det befintliga betalsajterna. Jag tänker främst på SVAR som redan har en del databaser.
I inlägget ovan ifrågasätts lagligheten att ge ut skivor med uppgifter om döda fram till dags dato. Samma frågeställning gäller naturligtvis när det gäller att lägga ut motsvarande uppgifter på internet. Öppet eller på en betalsajt. Personuppgifter för döda är inte skyddade. Men uppgifter om civilstånd och adress berör i många fall personer som är i livet.
Skatteverket har aviserat skärpta regler för persondatabaser på internet. Det innebär förhoppningsvis att sajter som Birthday och Ratsit kommer att försvinna. Anledningen sägs vara att många är oroliga för att uppgifterna missbrukas. Och det finns skäl att misstänka att de används i olagliga syften.
När jag ifrågasatte utgivningen av Sveriges Befolkning 1990 så hänvisade Riksarkivet till just dessa två sajter. Kunde man tillåta sådant så var det inga problem med befolkningsskivan! Det finns all anledning att misstänka att uppgifterna på befolkningsskivorna också missbrukas.
När det gäller Sveriges dödbok på nätet får vi se om någon av aktörerna lockas. En lämplig utgångspunkt vore 1 juli 1991 då skatteverket tog över folkbokföringen. Sedan är det frågan när projektet bör lanseras. Före eller efter utgivningen av dödskivan. Samtidigt är nog inte så lyckat.
Det mesta i mitt inlägg är bara spekulationer från min sida.
(Ändrat av kontoinnehavaren den 30 april 2013 kl. 08.29.)
|
|
|
|
Av Anders Berg - Torsdag den 03 augusti 2017 kl. 11.39
|
Hej!
Jag tänkte som projektledare för nästa version av Sveriges Dödbok och registreringen i Namn åt de döda passa på att tacka för allt intresse som visas dödskivan, och de insatser så många gör.
Ni vet väl att en så kallad förhandsversion kommer att ges ut i slutet av detta år, med ungefär 2/3 av totala materialet, och att slutprodukten för hela perioden 1860-2017 kommer ut i slutet av 2018.
Läs om projektet här
https://genealogi.se/namn-at-de-doda
Det behövs fortfarande hjälp för att nå ända fram. Hittills är ca 73% av församlingarna klara men mycket av återstoden är större och svårare församlingar, som i Göteborg och Stockholm.
Vill ni se hur det ligger till exakt och kanske adoptera en församling, gå in på Sök församling på ovanstående länk!
T ex ser det ut så här i Göteborgs och Bohus län, som tyvärr ligger lite efter de flesta andra län. Eftersom många släktforskare i Båhuslän läser Arkivguiden passar jag på att trycka lite extra på hjälp här! Jörgen föregår med gott exempel och har adopterat Fjällbacka, Kville och Svenneby.
Anders Berg
projektledare Namn åt de döda
dodbok@genealogi.se
|
|
|
|
Av Åke Öster - Torsdag den 03 augusti 2017 kl. 21.47
|
|
Strömstads kommun ser ju dessvärre ut som ett svart hål; men i Strömstads släktforskarförening har beslutats att ta sig an dessa församlingar. Jag skulle gärna börja (med Tjärnö), men jag avvaktar tills efter sommaren så att föreningen får chansen att samordna detta arbete.
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Fredag den 04 augusti 2017 kl. 07.39
|
Hej Anders
När det gäller den senaste utgåvan av Sveriges så finns det många fel. Sammantaget så innehåller 7-8 procent av de inmatade någon felaktighet. Det är min uppskattning. Carl Szabad sa inte emot mig på den punkten. Jag vill dela dela felorsakerna så här.
1. Systematiska fel. Har förmodligen uppkommit vid behandlingen av indata. Kommer dessa fel att rättas till?
2. Fel i böckerna. Det är en hel det fel i böckerna. Den enda uppgift man i det sammanhanget kan vara säker på är den i dödboken. Såvida man inte följer person ifråga från vaggan till gaven. Fast inte ens dödböckerna är utan fel. Det kan finnas sammanblandningar och person kan saknas. Felaktiga slutledningar får också räknas hit. De summariska hällhänvisningarna gör der svårt att hitta fram till källan.
3. Läsfel. Det är svårt att göra något åt med mindre än man låter två personer registrera oberoende av varandra och sedan jämföra resultatet.
Jag har tyckt och tycker fortfarande att det är olyckligt att gå tillbaka ända till 1860. Att slå upp i en databas när originalböckerna finns lätt tillgängliga på nätet. Visserligen betalsajter. Då är det inte släktforskning längre. Det blir svårt att lära ut släktforskning. Jag ansåg och anser fortfarande att man inte borde gå längre tillbaka än till och med de dödböcker som börjar 1895-1896. På den nuvarande skivan finns det församlingar som är registrerade så långt tillbaka. Det är rent utsagt korkat att vara inkonsekvent. Det var också korkat att börja 1901 men det får väl räknas till historian. För många individer saknas uppgift om födelseförsamling. Men där antar jag att de uppgiferna kommer att kompletteras.
Jag tycker man borde lägga mer krut på att rätta felen i de gamla materialet. Jag förstår att det är ett försäljningsargument att gå så långt tillbaka. Att bara fylla på med några år på slutet kanske inte lockar så många. Men förbundets databaser får inte bli ett nytt Ancestry.
|
|
|
|
Av Anders Berg - Fredag den 04 augusti 2017 kl. 12.18
|
Hej Åke!
Det låter jättebra att ni i föreningen vill ta er an Strömstad! Ni är välkomna att höra av er med adoptioner så snart ni är redo.
Förutom hygglig vana att läsa 1800-talsskrift och allmän kunskap i släktforskning är det bra att ha viss datorvana och kunna använda registreringsverktyget Excel eller motsvarande. Man behöver också ett abonnemang på Arkiv Digital eller SVAR. Noggrannhet och tålamod är också bra att ha.
Hej Christian!
Alla fel som hittas kommer vi att försöka rätta. Det lär inte gå att få allt rätt, och en del kanske får vänta till slutprodukten 2018. Ett stort bidrag är ju de rättelser som går att skicka in från den förra skivan.
När det gäller utökningen bakåt i tiden så har naturligtvis ekonomin haft betydelse. Sveriges Dödbok är en viktig inkomstkälla för förbundet. Jag känner inte till några planer om framtiden efter denna utgåva. Man kan ju tänka sig andra projekt att satsa på.
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Fredag den 04 augusti 2017 kl. 13.49
|
Jag registrerar som sagt Svenneby, Kville och Fjällbacka. Tanken var att jag skulle ta Bottna också (för att få hela Kville pastorat), men någon annan hann före mig.
Dessvärre blev jag inte klar som planerat till den 1 juli (tidsgränsen för att komma med på årets skiva). Jag började för sent (tidsoptimist som vanligt...  ), men ska sätta fart igen till hösten.
Det finns dock ett 'litet' problem: Kyrkoböckerna har brunnit i Kville pastorat, och det så sent som 1904. De återstående död- och församlingsböckerna (som är de huvudsakliga källorna för registreringen) börjar därför 1895 för Svenneby, Kville och Bottna (utom Svennebys församlingsbok som börjar först 1904). Fjällbackas böcker klarade sig dock (för att de fanns i Fjällbacka, och inte på den nedbrunna Kville prästgård), men den kapellförsamlingen bildades (inom Kville socken) så sent som 1882; innan dess ingår... ingick området i Kvilles böcker.
Fr.o.m. 1860 finns ju emellertid SCB-utdragen, och också ur en del andra källor går det att få fram de efterfrågade uppgifterna - men går vi till instruktionerna för Namn åt de döda, så finner vi detta för nyregistrering 1860-1900:
"Källor
De enda källor som behövs är DB (dödbok) och HFL (husförhörslängd) eller FS (församlingsbok), men en kontroll av födelsebok (FB) och vigselbok (VB) kan också underlätta. Undvik helst SCB-avskrifterna eftersom de är andrahandsinformation, men om de ändå används anges de FBU, VBU och DBU. Inga andra källor ska användas."
Detta är ju skrivet som om det inte förekommit några prästgårdsbränder. I verkligheten har dessa dock varit sorgligt många; inte minst i Båhuslän, där fyra pastorat drabbats under den aktuella tiden (alltså efter 1860) och ännu fler innan dess.
Att man helst ska undvika andrahandskällorna SCB-utdragen är naturligtvis helt riktigt - om det finns originalböcker. Och den citerade formuleringen gör ju att ministerialboksutdragen trots allt kan användas om de riktiga kyrkoböckerna saknas. Men avslutningsvis står alltså: "Inga andra källor ska användas."
Jag hade tänkt att fråga om detta per epost, men när diskussionen ändå har kommit igång här, så kan jag ju lika gärna ta frågan här också. (Eftersom jag inte har något Facebook-konto - och aldrig skulle drömma om att skaffa mig något - så kan jag inte delta i diskussionen om Namn åt de döda där, och inte ens läsa vad som skrivs...)
Sveriges dödbok är ju ingen avskrift av församlingarnas dödböcker, utan ett register över de avlidna, med olika uppgifter om dem. Det viktigaste borde då vara att hitta dessa uppgifter, inte att följa formulär 1A (hämta uppgifterna ur 'rätt' källor). Dödsdatum och ytterligare några uppgifter kan man få från dödboksutdragen, men inte allt som är tänkt att registreras. Att säga att "inga andra källor ska användas" är därför obegripligt. (Jag vet att instruktionerna skrevs innan du tog över som projektledare, Anders - men du kanske har mandat att rucka på dem lite? )
Frågan är alltså: Ska man strikt hålla sig till de källor som räknas upp i instruktionerna, och då lämna hela kolumner tomma i församlingar med brunna kyrkoarkiv - eller ska man ta med också uppgifter (t.ex. senaste civilståndsändring och födelseförsamling) som går att få fram ur andra källor? (Jag talar naturligtvis om andra originalkällor i myndighetsarkiv - inte diverse antavlor på internet... )
|
|
|
|
Av Anders Berg - Lördag den 05 augusti 2017 kl. 10.16
|
Den där formuleringen "Inga andra källor ska användas" är olycklig, och det går visst bra att använda andra originalkällor för att få så kompletta uppgifter om de döda som möjligt. Det kan röra sig om flyttlängder, mantalsuppgifter osv och för att tala om SCBs avskrifter så kan vid brunna böcker förstås också användas avskrifterna av HFL.
Använd gärna kommentarsfältet för att klargöra källor som inte är helt uppenbara.
Tack för lägesrapporten rörande Kville pastorat!
|
|
|
|
Av Anders Berg - Måndag den 18 juni 2018 kl. 17.30
|
Hej Åke, Jörgen och andra intresserade!
Strömstads Släktforskare ska enligt uppgift snart vara klara för inskick, men jag väntar fortfarande på bekräftelse på det från den ansvarige för forskarcirkeln.
Jag har fått erbjudande från en annan registrerare att han kan ta över kompletteringen av Skee 1901-46 och Svenneby 1901-46, om det skulle ha hängt upp sig med dessa av någon anledning.
Svenneby är ju din, Jörgen, och du har kanske sett att jag frågat några gånger med mail hur det går med Svenneby, Kville och Fjällbacka. Är allt under kontroll? Vår sista dag för inskick är som framgått av månadsbreven den 31 juli 2018, så tiden börjar bli knapp.
Mvh Anders Berg, Namn åt de döda
dodbok@genealogi.se
(Ändrat av kontoinnehavaren den 18 juni 2018 kl. 17.31.)
|
|
|
|
Av Anders Berg - Tisdag den 07 augusti 2018 kl. 14.20
|
Ursäkta ett litet privat meddelande till Jörgen!
Tack för en fantastisk insats med dina svåra församlingar, men eftersom du tydligen inte läser mail nu på sommaren så måste jag använda denna kanal för att informera om att det var en tom fil som kom in för Kville. När du har möjlighet så skicka din registrering för Kville på nytt. Det är ganska bråttom nu.
|
|
|
|
Av Anders Berg - Måndag den 13 augusti 2018 kl. 11.12
|
|
Hej Jörgen, kan du genast höra av dig på mail till dodbok@genealogi.se rörande Kville! Den måste in nu.
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Söndag den 19 augusti 2018 kl. 00.36
|
Jodå, jag läser epost på sommaren också - när jag sitter vid en fungerande dator. Och när jag inte gör det, så kan jag inte läsa foruminlägg heller...
Pinsam miss vid inskickandet av Kville-filen. Jag råkade tydligen skicka in den tomma ursprungsfilen som jag fick från projektet. Fråga inte hur det gick till - det är väl sådant som händer när det är stressigt.
Men det finns också en ifylld version av filen, med 4.454 personer. Den är nu inskickad - tydligen i grevens tid...
Filen hade alltså inte raderats - om någon eventuellt trodde det...
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Tisdag den 18 juni 2019 kl. 22.58
|
|
Man kommer med senare versioner av Sveriges döda. Det borde finnas ett behov av motsvarande CD skiva med Sverige vigda och Sverige födda. Men detta ser jag inget om.
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Tisdag den 18 juni 2019 kl. 23.06
|
|
På dödskivan finns födelsedatum, födelseförsamling och senaste civilståndsändringsdag - utom i de fall där dessa inte går att finna.
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Onsdag den 19 juni 2019 kl. 15.58
|
I stort sett alla uppgifter går att finna. Det är väl snarare en fråga hur mycket tid man orkar lägga ned. Jag hade en gång en mejldiskussion med Carl Szabad. Jag menade på att 6-7 procent av individerna hade en eller fler felaktiga uppgifter. Hälften felläsning och hälften av felen från husförslängder. Carl höll med. Jag byggde min uppskattning på några socknar jag hade specialstuderat. Felläsning beror naturligtvis på den som har tolkat det som står i kyrkböckerna. Nogrannhet och lokalkännedom ger ett bra resultat.
Jag hade inte räknat in 'systematiska fel' men de bör vara borta vid det här laget.
Jag har ingen gjort någon 'undersökning' av 'dödskivorna' före 1901. Jag tror att felprocenten är densamma eller högre.
Jag saknar källhävsningar för de enskilda uppgifterna i posterna. Hellre en felaktig uppgift med korrekt källhänvisning än en korrekt uppgift utan angivande äv källa.
Här är några exempel som jag har stött på den senaste tiden:
18550916
Dahlgren, Johan
Skånegatan 1
Död 23/6 1938.
Kyrkobokförd i Högalid (Stockholms stad, Södermanland).
Född 16/9 1855 i Högby (Kalmar län, Öland).
Änkling (4/10 1893).
--------------
Motsvarande folkbokföringsförsamling(ar) 1/1 2017:
Högalid, Stockholms stad (Stockholms län, Södermanland)
Födelseförsamling i källan:
Högby (Kalmar län)
Källor:
DB, FL
Post-ID:
SDB7_08115704
Johan Andersson Dahlgren är född i Hagby i sydöstra Småland inte Högby på Öland. Jag har inte hittat någon födelsebok för 1855 för Hagby men husföhörslängden ger klart besked:
Hagby (H) AI:5 (1850-1860) Bild 105 / sid 93 (AID: v22265.b105.s93, NAD: SE/VALA/00117)
Högalids församling på Södermalm anges här ligga i Södermanland. På tidigare skivor av olika slag står det att Södermalm tillhör Uppland.
Prins Alexander är hertig av Södermanland. Så jag skrev till hovet för att få besked om var gränserna går. Hovet visste inte hur stort hertigdömet är.
Ett annat exempel:
18751221
Bergqvist, Per Emil
Alvedsjö 2
Död 28/12 1945.
Kyrkobokförd i Högby (Kalmar län, Öland).
Född 21/12 1875 i Arby (Kalmar län, Småland).
Gift man (16/12 1905).
--------------
Motsvarande folkbokföringsförsamling(ar) 1/1 2017:
Nordöland, Borgholms kn (Kalmar län, Öland)
Födelseförsamling i källan:
Arby (Kalmar län)
Källor:
DB, FS (sida: 5)
Per Emil är född i Hagby i Södra Möre och helt riktigt död i Högby på Öland.
Hagby (H) C:6 (1861-1879) Bild 56 / sid 103 (AID: v38957.b56.s103, NAD: SE/VALA/00117)
18560628
Svensson, Per August
Olstorp
Död 3/2 1934.
Kyrkobokförd i Södra Möckleby (Kalmar län, Öland).
Född 28/6 1856 i Torsås (Kalmar län, Småland).
Ogift man.
--------------
Motsvarande folkbokföringsförsamling(ar) 1/1 2017:
Sydöland, Mörbylånga kn (Kalmar län, Öland)
Födelseförsamling i källan:
Torsås (Kalmar län)
Källor:
DB, FS (sida: 1, 248)
Post-ID:
SDB7_08165080
Per August heter Per Johan i födelseboken.
Torsås (H) CI:8 (1839-1859) Bild 217 / sid 424 (AID: v41151.b217.s424, NAD: SE/VALA/00385)
Jag förstår inte vitsen med att registrera döda så här långt och ännu längre tillbaka. Det förtar jua halva nöjet med att släktforska. Det är natuligtvis en kassako för den som ger ut skivorna. För min del skulle det räcka med ett register som sträcker sig från 1991 och framåt. 1991 då skattemyndigheten tog över folkbokföringen. Registret skulle kunna ligga på nätet. Arkiv Digital? Om regisret ligger på nätet skulle det kunna uppdaters oftare. Jag anser att ett register inte behöver vara så detaljerat. Födelsedatum med födelseort/folkbokföringsditrikt och döddatum med dödsort/folkbokföringsdistrikt. Inga adresser och helst inget civilstånd. Dessvärre missbrukas uppgifterna på cdskivorna. Men vad som är viktigare är att få bort ratsit och birthday från nätet.
Men varför ska jag bry mig. Snart är jag bara en post på en cdskiva. Nästa vecka ska jag gå på begravning.
|
|
|
|
|
|
|