|
|
|
|
Av Christian Andersson - Fredag den 07 juni 2024 kl. 09.29
|
Det här blir jag inte riktigt klok på:
1804-12-12
Persson, Håkan
Sanda Nr 49
Död ?/7 1838.
Kyrkobokförd i Lösen (Blekinge län, Blekinge).
Född 12/12 1804 i Lösen (Blekinge län, Blekinge).
Gift man (6/11 1825).
Anm:
Sidan via Lösen AI:11
--------------
Motsvarande folkbokföringsförsamling(ar) 1/1 2020:
Lyckå, Karlskrona kn (Blekinge län, Blekinge)
Källor:
DB, HFL (sida: 232)
Post-ID:
SDB7_14214066
gift med 1825-11-06
1803-11-27
Månsdotter, Anna
Sanda
Död 5/12 1873.
Kyrkobokförd i Sturkö (Blekinge län, Blekinge).
Född 27/11 1803 i Sturkö (Blekinge län, Blekinge).
Änka (?/7 1838).
--------------
Motsvarande folkbokföringsförsamling(ar) 1/1 2020:
Sturkö, Karlskrona kn (Blekinge län, Blekinge)
Källor:
DB, HFL (sida: 126)
Post-ID:
SDB7_06069646
Håkan är född 1804-12-12 i Sanda i Lösen socken
Lösen (K) CI:3 (1798-1842) Bild 340 / sid 59 (AID: v96386a.b340.s59, NAD: SE/LLA/13263)
Lösen (K) EI:2 (1798-1830) Bild 68 / sid 131 (AID: v96397.b68.s131, NAD: SE/LLA/13263)
Anna är född 1803-11-21 i Tockatorp i Sturkö socken.
Sturkö (K) CI:2 (1772-1829) Bild 350 / sid 61 (AID: v96762a.b350.s61, NAD: SE/LLA/13378)
Sturkö (K) FI:1 (1861-1887) Bild 410 / sid 39 (AID: v96767a.b410.s39, NAD: SE/LLA/13378)
OBS! Sanda överfördes 1851 från Lösen socken till Sturkö socken. Sanda ligger på ön Sturkö.
Håkans födelse är 'inklämd' i födelseboken. Särskilt mitt i vintern när isarna varken bar eller brast dröjde det att födseln kom till prästens kännedom. Då hände det att prästen på Sturkö tog hand om dopet.
Så långt allt väl. Men vad är detta. År denna Anna ingenstädes skriven?
1803-11-27
Månsdotter, Anna
Sanda Nr 49
Död 18/7 1854.
Kyrkobokförd i Sturkö (Blekinge län, Blekinge).
Född 27/11 1803 i Sturkö (Blekinge län, Blekinge).
Änka.
Anm:
Står inte i HFL, Sidan via HFL AI:4
--------------
Motsvarande folkbokföringsförsamling(ar) 1/1 2020:
Sturkö, Karlskrona kn (Blekinge län, Blekinge)
Källor:
HFL (sida: 147)
Post-ID:
SDB7_14197734
|
|
|
|
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Tisdag den 11 juni 2024 kl. 15.29
|
Ovannämnda Anna Månsdotter finns också på uppslag 147 i samma hfl (AI:4). Uppslagen hade dock hamnat i fel ordning innan AD fotograferade boken. Den korrekta högersidan finns där på bild 152 (där den felaktigt ser ut att vara högersidan av uppslag 137).
Men inte heller på den korrekta högersidan finns någon notering om att hon dött.
(Läs mer om felsorteringen i Blekinge: Sturkö: Felsorterade uppslag i husförhörslängd (AI:4).)
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Tisdag den 11 juni 2024 kl. 23.33
|
|
Varför för man personer i 'Sveriges Dödbok' som inte finns med i församlingens dödböcker? Till exempel från noteringar i husförhörslängder från omkring 1820 och framåt?
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Onsdag den 12 juni 2024 kl. 00.42
|
Det är inte alla avlidna som kom med i dödböckerna. Dels slarvade prästerna, och dels kan man ha dött och begravts i en annan församling än den där man var skriven.
Och så har vi eländet med brunna kyrkoarkiv, där det inte ens finns några dödböcker.
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Onsdag den 12 juni 2024 kl. 05.06
|
Jo jag vet hur det kan vara. Det är det är därför jag anser att man måste sätta den bakre gränsen någonstans. 1830 hade kanske varit lagom. Absolut inte tidigare än 1815.
Jag vet hur det är med brunna kyrkböcker. Jag har arbetet en hel del med Jämshögs socken. Där har jag haft oerhörd hjälp av DDSS som dessvärre inte finns att tillgå längre. jemshog.net eller Jämshögsdatabasen som den nuvarande versionen heter hos Blekinge Släktforskarförening är vansklig att använda. Detta eftersom den helt saknar källhänvisningar. Finns det uppgifter så finns det källor. Bra eller dåliga.
Slarviga präster finns det. Det finns födelsedatum som har blivit helt uppåt väggarna i husförhörslängderna. De finns de som förväxlar födelsedatum. Det finns mycket tokigt som är omöjligt.
Ungefärliga födelsedatum i Sveriges Dödbok är ett otyg. Då går det inte att söka varken från det ena eller andra hållet. Det är inte lika illa när det blivit en dag eller månad som blivit.
Mer precisa källhänvisningar vore inte så dumt. Mer värdefullt ju längre tillbaka man går i tiden.
|
|
|
|
Av Carin Olofsson - Onsdag den 12 juni 2024 kl. 10.41
|
Christian, det är inget tvång att använda sig av Sveriges dödbok. Vi är många som har haft mycket glädje av den, även om det är en del felaktigheter i den. Det är även en hel del felaktigheter i originalkällorna. Prästerna var inte heller alltid så noga, utan skrev fel rätt ofta. Ska vi då för den skull avfärda dem med att de inte är användbara?
Vi har nog alla förstått att du inte tycker om Sveriges dödbok, så jag föreslår att du slutar använda den så du slipper bli irriterad, och låta oss som har användning för den fortsätta med det. Bland de första sakerna man får lära sig när man börjar släktforska är "kontrollera alltid med originalkällorna". Bara för att uppgifterna i dödboken inte är korrekta till 100 procent så ser jag ingen anledning att döma ut den helt och hållet som du gör. Som jag tidigare har påpekat så finns det bevarade dödböcker längre tillbaka i tiden. Att det inte finns några husförhörslängder (som ju till viss del också är andrahandskällor) från den tiden borde inte hindra att uppgifterna i dödböckerna registreras. Har man tur så kan en uppgift där göra att man hittar en länge saknad anförvant, som kanske försvunnit ur rullorna utan att det står noterat vart personen tagit vägen.
SvDb gör heller ingen hemlighet av att registerna kan vara bristfälliga. Citerar från informationen på skivan:
"Data i registren är av mycket varierande kvalitet och innehåll, till stor del beroende på olika avregistreringsrutiner vid olika tidpunkter, men också på grund av att registreringsrutinerna, och själva syftet med registreringarna, ändrats ett antal gånger. För det allra äldsta myndighetsmaterialet är uppgifter från hålkort först överförda till magnetband."
"Helt nya poster för perioden 1815-1949 har också registrerats direkt från originalmaterialet, huvudsakligen dödböcker men även en lång rad andra källor såsom husförhörslängder och mantalsböcker. Kvaliteten på detta material kan variera beroende på vilken källa som använts, men även på noggrannheten hos den enskilde registreraren."
"Uppgifterna är frysta för respektive person vid dödsfallet, vilket innebär att de då gällande folkbokföringsuppgifterna är de som ingår i registret. Många personer har följaktligen ett servicehus eller ålderdomshem som adress, eller en c/o-adress till någon nära anhörig, medan de själva är skrivna i en helt annan församling. Postnumren i adressen är också de som gällde vid dödsfallet. Det bör därför också speciellt påpekas att ett dataregister är en sekundär källa. Detta betyder att uppgifterna i registret är hämtade ur andra källor, mer närliggande händelsen i fråga. En födelseattest ligger som underlag för den registrator som matar in födelseuppgiften i dataregistret liksom dödsattesten vanligtvis är den primära källan vid dödsfallet. Det kan vid båda dessa tillfällen uppstå felskrivningar liksom vid flyttningar inom landet eller till Sverige."
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Onsdag den 12 juni 2024 kl. 13.07
|
Syftet med register är ju inte att man ska släktforska med hjälp av dem i stället för originalkällor. Syftet är att det ska gå lättare att hitta personerna i källorna.
Dessvärre är det många som "forskar" i registren, precis som man "forskar" genom att klippa och klistra från diverse antavlor på internet. Men det är ju inte registrens fel. Problemet är att man inte kan släktforska på riktigt och/eller tror på allt man läser, precis som tror på annat man läser och hör. Eller är slö... 
Visst finns det många fel i register - både dödskivan/pinnen och andra - men vore det bättre utan register? Det är ju när det inte går att följa personer i originalkällorna som registren behövs. Om husförhörslängder saknar ordentliga flyttnoteringar och födelseförsamlingar, vad gör man då? Jo, man får leta sida upp och sida ned i längd efter längd, i samma socken och sedan gransocknarna och sedan grannsocknarnas grannsocknar o.s.v. Är det då inte bättre med ett register, även om registret har brister? Alternativet lär ofta vara att inte hitta personerna alls...
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Onsdag den 12 juni 2024 kl. 13.59
|
Hej Carin.
Bristerna försvinner inte om jag slutar använda mig av Sveriges Dödbok. Jag är inte irriterad. Jag har synpunkter på innehållet främst i det äldre materialet. Det är väl inte förbjudet.
Jag känner till friskrivningarna på skivan. Du skriver 'präster var inte heller så noga'. Menar du med det att dagens registrerare inte heller är så noga? Och vad menar du med att prästerna inte var så noga? Att de skrev ålder i husförhörslängderna. Ålder som de sedan räknade om till ungefärliga födelseår. Vad är det för originalkällor för till exempel födelse när de uppgifterna är helt uppåt väggarna? Vad är det för originalkällor som man ska kontrollera uppgifter i som är hämtade från databaser som saknar källhänvisningar? Alla uppgifter har en källa och en källvisning ska visa vägen till källan.
Jag kontrollerade en gång materialet i dåvarande 'Sveriges Dödbok' gentemot originalkällorna, det vill säga död- vigsel- och födelseböcker. Det var en stor församling i Blekinge och dödboken omfattade 1896-1925 om jag minns rätt. Det var fel i ungefär 10 procent av posterna. Hälften berodde på¨prästen och hälften av felen var att tillskriva forskaren. För övrigt finns det två kvinnor i den boken med samma namn och födelsedatum och födelsesocken var helt omöjliga att skilja åt.
jag hittade en gång en ny församling som han som 'hade hand om att' inte hade en aning om fanns. På den tiden gällde normerade stavning på namnen. Jag kan inte för mitt liv begripa varför man har ändrat på det.
Låt oss hålla oss till att avhandla fel och brister i 'dödskivan' och inte mig som person.
|
|
|
|
Av Carin Olofsson - Onsdag den 12 juni 2024 kl. 14.54
|
Hej Christian,
Hur noggranna registrerarna är varierar. Vissa är väldigt noga och kollar i flera olika källor för att få det så rätt som möjligt. Andra skriver bara av vad det står i dödboken. Sedan är registrerarna också bara människor, och kan läsa fel vid registreringen. I min släktforskning har jag flera gånger råkat ut för att prästerna skrivit fel på både datum, månad, år och födelseförsamling i husförhörslängderna, och då är det inte så lätt att gå tillbaka till födelseböckerna och hitta dem. Där kan de olika registerna vara till stor hjälp. Håller helt med Jörgen när han skriver "Är det då inte bättre med ett register, även om registret har brister? Alternativet lär ofta vara att inte hitta personerna alls.".
Källhänvisningarna på dödskivan anges som fb, vb, db, hfl eftersom det oftast inte finns plats att skriva hela den korrekta beteckningen. Sida i husförhörslängden anges om den finns med i boken. Tror nog de flesta släktforskare klarar av att hitta rätt om det står en hänvisning till födelseboken i den födelseförsamling som anges, när det finns uppgift om år, månad och dag, och att hitta till husförhörslängd och rätt sida.
För att avhandla fel och brister i dödskivan är detta knappast rätt forum. Det är bättre att ta det direkt med de ansvariga för Namn Åt De Döda. De har möjlighet att rätta till felaktigheterna, det har inte vi som läser här. Jag är säker på att du är väldigt välkommen att åta dig att korrigera de församlingar i Blekinge som du så ofta hänvisar till. Det är bara att kontakta projektledaren. Som Anders Berg skrev tidigare i år:
"Sveriges Dödbok är ett långtidsprojekt som även inbegriper rättelser, så dessa år i Torsås är exempel på ett område som går att komplettera, helt klart! Dels genom enskilda rättelser, men gärna också genom ett helhetsgrepp av en dedikerad forskare, som kan gå igenom hela denna tidsperiod. Det går att höra av sig till projektledaren på dodbok@rotter.se för ett sådant arrangemang."
Det gäller ju inte bara Torsås, utan samtliga församlingar där det finns mycket felaktigheter. Du verkar ju ha en unik kunskap om de församlingar du nämner, så du hade kunnat göra en jätteinsats genom att se till att uppgifterna blir rätt. Nu när du snart är färdig med din egen forskning hade det väl varit trevligt att kunna hjälpa andra släktforskare istället?
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Onsdag den 12 juni 2024 kl. 15.35
|
Jörgen: "Dessvärre är det många som "forskar" i registren, precis som man "forskar" genom att klippa och klistra från diverse antavlor på internet."
Jag håller med. Men det är mer komplext än så. "Nu har jag fått svar på mitt dna så ska jag kolla i Ancestry, MyHerigage, Disbyt och allt vad det heter. Eller FamilySearch som har blivit så ihoparört med antavlor, födelse- och vigselregister och census och mycket mera. Frånsett antavlorna är det mesta användbart. I synnerhet det som har skannade kopior av originalen.
De sista terminerna jag var med och ledde cirklar kom det hoppfulla deltagare med pappersutskrifter från alla möjliga sajter för att inte tala om dna-analyserna.
Numera heter studiecirkeln cirkeln "Släktforska med DNA". Det är framtiden. Hur ska man få framtida forskare att kontrollera originalkällorna till 'Sveriges Dödbok'?
Arkiv Digitals register 'Befolkningen i Sverige 1800-1947' är ett kapitel för sig
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Onsdag den 12 juni 2024 kl. 16.10
|
"Källhänvisningarna på dödskivan anges som fb, vb, db, hfl eftersom det oftast inte finns plats att skriva hela den korrekta beteckningen."
Inte finns plats sa man för femtio år sedan precis som man sa att det inte går att ändra på för att det ligger på data. Var ligger platsbrisen? Är det i programvaran?
Låt oss hålla oss till 'Sveriges Dödbok' och dess fel och brister.
Jag erbjöd mig att hjälpa till med 'Sveriges Dödbok' en gång för ett bra tag sedan men den hjälpen var inte välkommen. Jag har gjort mer än nog när det gäller förbund och förening, Så kan du släppa den biten?
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Fredag den 28 juni 2024 kl. 18.20
|
Hur gör man här då? Många av de förolyckade finns inte med i dödboken och på dödskivan.
Korvetten Carlskronas sista resa
Ett par exempel från dödskivan:
1822-10-04
Mild Andersson, Henrik
båtsman
Sanda Nr 49
Död 30/4 1846.
Kyrkobokförd i Lösen (Blekinge län, Blekinge).
Född 4/10 1822 i Sturkö (Blekinge län, Blekinge).
Gift man.
Anm:
Står inte i DB, Sidan via Lösen AI:15
--------------
Motsvarande folkbokföringsförsamling(ar) 1/1 2020:
Lyckå, Karlskrona kn (Blekinge län, Blekinge)
Källor:
HFL (sida: 227)
Post-ID:
SDB7_14441328
Jag anser att namnet bör skrivas Andersson Mild, Henrik. Alltså patronymikon före båtsmansnamnet.
I många av de aktuella posterna på dödskivan står det: Drunknad utanför Havanna vid korvetten Carlskronas förlisning eller något likande under Anmärkning: Det borde väl stå på alla? Det står inget i dödböckerna och generalmönsterrullorna är knapphändiga.
Ett exempel till:
1800-06-17
Lång f. Lorensson, Gustaf
Båtsman
Långanäbben
Död 30/4 1846.
Kyrkobokförd i Torhamn (Blekinge län, Blekinge).
Född 17/6 1800 i Torhamn (Blekinge län, Blekinge).
Gift man (11/12 1829).
--------------
Motsvarande folkbokföringsförsamling(ar) 1/1 2020:
Torhamn, Karlskrona kn (Blekinge län, Blekinge)
Källor:
AK, FB, HFL, VB (sida: 55)
Post-ID:
SDB7_14144899
Namnet är Lorensson Lång, Gustaf. Han är självklart född Lorensson. Det är hans patronymikon och det följer hon från vaggan till graven. Han är Lorens son hela livet. På dödskivan är det lite hur som helst. Det verkar saknas regler.
Barn som avlider före 18 års ålder får ofta faderns båtsmansnamn på dödskivan. Det ser märkligt ut och den ovane forskaren tror att det ska vara på det viset.
Ett tredje exempel:
1825-07-00
Emberg, August
Jungman
4:e kompaniet
Död 30/4 1846.
Kyrkobokförd i Karlskrona amiralitetsförs (Blekinge län).
Född ?/7 1825 (ingen uppgift om födelseort)
Ogift man.
--------------
Motsvarande folkbokföringsförsamling(ar) 1/1 2020:
Karlskrona amiralitetsförs (Blekinge län)
Källor:
DB
Post-ID:
SDB7_14477655
August Ernberg var född 6/7 1825 i Karlskrona amiralitetsförsamling.
Det är knepigt att identifiera personerna utifrån skeppsmönsterrullan. Där står ju bara 'nummer och namn'.
Ännu knepigare är det att identifiera båtsmän under krigen i slutet av 1700-talet och början på 1800-talet. Då skrev man ut båtsmän och soldater på löpande band. Och fanns det inga husförhörslängder är det kört många gånger.
Är det någon som känner för att komplettera dödskivan så går det bra att använda våra uppgifter.
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Söndag den 30 juni 2024 kl. 23.15
|
1867-10-31
Johansson f. Petersson, Hanna Charlotta
Uttorp 1
Död 27/10 1930.
Kyrkobokförd i Sturkö (Blekinge län, Blekinge).
Född 31/10 1867 i Grundsunda (Västernorrlands län, Ångermanland).
Gift kvinna (23/12 1918).
Anm:
Död i Karlskrona
--------------
Motsvarande folkbokföringsförsamling(ar) 1/1 2020:
Sturkö, Karlskrona kn (Blekinge län, Blekinge)
Källor:
DB, FS (sida: 47)
Post-ID:
SDB7_09024032
1867-10-31
Johansson f. Andreasdotter, Hanna Charlotta
Uttorp 1
Död 27/10 1930.
Kyrkobokförd i Sturkö (Blekinge län, Blekinge).
Född 31/10 1867 i Sturkö (Blekinge län, Blekinge).
Gift kvinna (23/12 1918).
Anm:
Död i Karlskrona
--------------
Motsvarande folkbokföringsförsamling(ar) 1/1 2020:
Sturkö, Karlskrona kn (Blekinge län, Blekinge)
Källor:
DB, FS (sida: 47)
Post-ID:
SDB7_09024032
Sökning Riksarkivet: Födelseregister Blekinge, Hallands, Kristianstads och Malmöhus län. (f.d. DDSS)
OBS Fadern heter Andreas Petersson Make
Sturkö CI:4 [opaginerad]
(Ändrat av kontoinnehavaren den 01 juli 2024 kl. 00.03.)
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Måndag den 01 juli 2024 kl. 06.49
|
Först och främst. Jag har skickat in rättelse. Hoppas inte någon annan har gjort det. För i så fall har jag jobbat i onödan. Jag funderar på hur man hanterar rättelser. Man uppdaterar knappast den aktuella utgåvan på USB. Det framgår inte någonstans hur man gör med den webbaserade versionen. Skriver man över de felaktiga uppgifterna? Eller lägger man till rättelsen som en anmärkning? Det verkar riskabelt hur man än gör i synnerhet som man inte tycks kontrollera rättelsen. En 'rättelse' kan ju vara helt uppåt väggarna.
Jag har inte tillgång till den webbaserade utgåvan eller den senaste versionen på USB.
Varför skrivs inte namnet Andreasdotter g Johansson? Andreasdotter är hennes är hennes patronymikon som hon har med sig hela livet. Alternativet är att skriva enbart Johansson. Hon är inte född Petersson! Det namnet fick hon i ett tidigare gifte.
I 'DDSS' anger man en sida i födelseboken. I skanningen av volymen man länkar till finns ingen paginering. Den är mormonernas avfotografering som är skannad. DDSS hade papperskopior från originalböckerna när det gjorde sina avskrifter. I slutet av verksamheten använde man sig av Arkiv Digital! Avsaknaden av paginering gör att man inte kan länka till den aktuella sidan enbart till volymen.
Namn:Hanna Charlotta
Födelsedatum: 1867-10-31 (födelse)
Församling: Sturkö
Faderns namn: Petersson Hake, And.
Faderns yrke: båtsman
Faderns hemort: Uttorp
Moderns namn: Svensdotter, Carolina
Moderns födelse: år/ålder32
Dopvittne: Backstubo Jonas Svensson i Uttorp. Hust. Eva Carlsdotter
Arkiv: Sturkö kyrkoarkiv (SE/LLA/13378)
Volym: C I:4 s. 34
Register: Födelseregister - Skåne, Blekinge och Hallands län
Upprättad av: Riksarkivet i Lund
Att DDSS skrev Hake i stället för Make är en feltolkning. Så kunde det bli fastän man hade tillgång till Blekinge Båtsmansregister.
Jag har för närvarande inte tillgång till Arkiv Digital. Riksarkivets upplägg är jobbigt att jobba med. Hur skickar man in rättelser? På 'DDSS' var det näst intill omöjligt.
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Tisdag den 09 juli 2024 kl. 00.01
|
Det här svaret har jag fått från Riksarkivet:
"Vi har för närvarande inget system för felrapportering och inte heller resurser att rätta i databasen. Förhoppningsvis kommer vi att så småningom kunna lägga till sådan funktionalitet."
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Fredag den 12 juli 2024 kl. 15.08
|
Hur gör jag:
1837-10-30
Silfverling Olsson, Olaus
Vaktmästare
Mäster Samuelsgatan 50,60
Död 30/9 1893.
Kyrkobokförd i Klara, Stockholms stad (Uppland).
Född 30/10 1837 i Kristianstad, Kristianstads stad (Kristianstads län, Skåne).
Gift man.
--------------
Motsvarande folkbokföringsförsamling(ar) 1/1 2020:
Stockholms domkyrkoförs, Stockholms kn (Stockholms län, Uppland)
Källor:
Rote 3
Post-ID:
SDB7_07144906
I rotemansarkivet anges Olaus vara född i Kristianstad i samtliga poster (https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/Rotemannen2012/SearchResult.aspx)
Namn Född Period
Silfverling Olsson, Olaus 1837-10-30 1886-1888
Silfverling Olsson, Olaus 1837-10-30 1885-1886
Silfverling Olsson, Olaus 1837-10-30 1891-1893
Silfverling Olsson, Olaus 1837-10-30 1888-1889
Silfverling Olsson, Olaus 1837-10-30 1888-1891
I mina noteringar har jag en Olaus Olsson född 1837-10-30 i Eriksholm i Kristianopel församling. Är det samma person? Jag tror det och det räcker för mitt egen del. Jag har inte tillgång till Arkiv Digital för närvarande. Att följa person(erna) i husförhörslängderna i Digitala forskarsalen är förstås möjligt men ...
Sveriges befolkning 1890:
Post 168756
Olsson Silfverling, Olaus
Arbetsk.
f. 1837 i Kristianopel (Blekinge län, Blekinge)
Gift man, far i familjen
Lagerbärsträdet N:o 13
Klara rote 3 (Stockholms stad, Uppland)
Födelseort i källan: Kristianopel Blek. l.
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Onsdag den 22 januari 2025 kl. 23.54
|
Kikade på Namn åt de döda på rötterna.
https://www.rotter.se/forbundet/nadd
Det finns en 9:e version av skivan. Eller kommer att finnas. Kommer inte ihåg i skrivandets stund.
Man håller på med 1800 - 1815.
Kommer man att fortsätta med 1700-talet nu när 1800-talet har tagit slut så att säga?
|
|
|
|
Av Åke Öster - Torsdag den 23 januari 2025 kl. 21.33
|
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Torsdag den 23 januari 2025 kl. 22.53
|
Jo, men man kommer inte att, till skillnad från hittills, ha en bestämd tidsperiod som ska vara klar på en fastställd 'förfallodag'. Så här stod det i NÅDD:s nyhetsbrev i november:
"Namn åt de döda fortsätter och Dödboken byggs på med döda även före 1800. Detta kommer ske utan krav på att bli klara med ett visst antal år på en viss tid, för hela landet. Du som volontär väljer vad du vill arbeta med och för hur lång tidsperiod.
Löpande kan resultatet föras in i databasen, i första hand på webben. Lämpligt är dock att i dagsläget prioritera SDB10 och inte sätta igång med allt för omfattande registrering före 1800, detta kan vänta till andra halvåret 2025. Har du redan nu färdigt material så går det dock bra att skicka in det."
|
|
|
|
Av Christian Andersson - Torsdag den 23 januari 2025 kl. 23.32
|
|
Har man inte tillgång till något nyare än 'Sveriges Dödbok 8' är det knappast någon mening med att skicka in rättelser och kompletteringar.
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Lördag den 25 januari 2025 kl. 02.23
|
|
Man har inte tillgång till nyare än "Sverige Dödbok 8" nuläget men det kommer anser jag även om de skulle sluta vid år 1800. Kommer inte att fylla på med 1799-yaös uppgifter. Det avlider löpande människor här i landet. Följden blir då att man kan fylla på skivan med senare årgångar och därmed blir det nyare versioner av skivan.
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Lördag den 25 januari 2025 kl. 08.51
|
|
Nr 9 (1815-2022) är den nu aktuella versionen. Nr 10 (1800-2024) planeras att komma ut hösten 2025.
|
|
|
|
Av Håkan Andersson - Lördag den 25 januari 2025 kl. 16.50
|
|
Kan man då tänka sig att det kommer nya versioner efter no 10 då det kan fyllas på med nya senare årgångar av avlidna i Sverige. No 11 kan då innehålla perioden 1800-2026
|
|
|
|
|
|
|