|
|
|
Diskussionens runrik var ursprungligen Riksdagsmän från Kville - 1700-talet.
|
|
Av Åke Öster - Måndag den 28 november 2016 kl. 21.48
|
Jag har ju sett i Kville Härad att min anfader Bryngel Pährsson skulle ha varit riksdagsman för bondeståndet. Jag tänkte det är väl bäst att kolla detta. Jodå, Vid 1713/14, 1719 och 1731 års riksdagar representerade han bönderna. Men, det finns även andra från Kville som var riksdagsmän: 1746/47 representerade Swän Swänsson, rusthållare i Solhem bönderna i Kville, Bullarens, Vette och Tanums härader och 1778/79 var Pehr Wilhelmsson i Lersten riksdagsman. Pehr Wilhelmsson har ju diskuterats här på forumet, men Swän Swänsson är för mig en okänd person. Jag har tittat i mantalslängderna 1742, 1748 och 1755 men ser ingen Swän. Vem var denne Swän?
Jag har använt Lars Mårtenssons Förteckning över Bondeståndets ledamöter vid Riksdagarna 1710 - 1800. Stockholm 1937
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Tisdag den 29 november 2016 kl. 16.49
|
Solum består av tre jordeboksgårdar. Nordgården och Nedegården finns bland skattegårdarna i mantalslängden, medan Mellomgården gömmer sig längre bak i längden, eftersom en del av den är kronojord (största delen är dock odel).
Sven Svensson Lundberg köpte halva Mellomgården 1739 och sålde den 1756 (uppbudsprotokollen vid HT 1739 § 10 s. 439 resp. VT 1756 § 2 s. 160). I köpebreven, liksom i mantalslängder och jordeböcker, kallas han bara Lundberg, men att han heter Svensson framgår av andra källor.
När han köper gården står det att han redan bor i Solum, och att han är svåger till säljaren, dragonen Mickel Pål.
I generalmönsterrullorna (Tanums kompani n:r 92) är en av rusthållarna för Solum Mellomgård Mickel Gottfridsson, medan rusthållets dragon är Mickel Pål. I jordeboken står Mickel Gottfridsson för bruket, men i mantalslängden finns där bara dragonen Mickel Pål. Och den som pantsätter sin ägande halva gård i Solum Mellomgård 1736 är Gottfridsson (domboken vid VT 1736 § 25, s. 14), medan den som säljer gården 1739 alltså är dragonen Pål. Det kan alltså inte vara någon tvekan om att Gottfridsson och Pål är samme man.
I Svarteborg gifter sig den 31/3 1723 gästgivaren Sven Lundberg med pigan Helena Lisken Pål (C:1, s. 426). Det står inte var han bor, men hans föräldrar är Sven Lundberg och Dordi Sörensdotter från Rabbalshede. Och hennes föräldrar är pistolsmeden Gottfrid Pål och Annika Skröder från Backa.
Gästgivaren Sven Lundberg är alltså gift med en Gottfridsdotter Pål, och har sina föräldrar i Rabbalshede. Och den Sven Lundberg som köper gården i Solum är svåger till en Gottfridsson Pål, och när han dyker upp på Solum för första gången i jordeboken 1740 (kanske redan 1739, men den boken finns ännu inte på nätet), så försvinner samtidigt hans namne från Rabbalshede. Det kan alltså inte heller vara någon tvekan om varifrån Sven Lundberg i Solum kommer.
I generalmönsterrullan 1725 (Sotenäs kompani n:r 6, uppsl. 398) står att enkan har avstått rustningsrätten i Rabbalshede till sonen Sven Svensson Lundberg. I tidigare rullor framgår att hon är enka efter fältväbeln Sven Lundberg. I rullorna har hon inget namn, men i mantalslängden heter hon Dordi.
Sven heter alltså bara Svensson i riksdagsprotokollen. Det var kanske så att simpla medlemmar av bondeståndet fick nöja sig med patronymikon i de 'fina' sammanhangen... 
Sven var ju inte nämndeman, men att först vara gästgivare på tingsstället Rabbalshede, och sedan bonde i Solum, och därmed granne till Bryngel Persson, räckte tydligen för att bli riksdagsman.
Men efter att Sven sålt gården, så står det i mantalslängden 1756 att han lämnat bruket "mycket bräcklig och alldeles utfattig". Riksdagsmannafallskärmar var ju inte uppfunna då...
|
|
|
|
Av Carl Johan Ljungquist - Fredag den 12 september 2025 kl. 18.55
|
Vad är känt om barnen till ovannämnde riksdagsman och gästgivare Sven Svensson Lundberg? Hade han kanske en son Petter född cirka 1743 som sedan "försvann"?
Jag funderar nämligen på om denne Sven Svensson Lundberg kanske är fadern till min farfars farfars farfars fader Petter "Per" Svensson Lundberg, som var "ladufogde", förman, på Häckeberga säteri, Genarps socken, Malmöhus län, där han i många år tjänade den adliga ätten Silfverskiöld. Petter föddes cirka 1743 på en okänd ort i Sverige och dog 1800 i Lyngby socken, Malmöhus län. Som ung man i början på 1760-talet var Petter eventuellt en av de så kallade "Gula Husarerna" som deltog i det pommerska kriget nere i Tyskland. Genom Y-DNA-jämförelser kan det misstänkas att Petters förfäder levde någonstans i västra Sverige och sydöstra Norge. Så Kville socken i Bohuslän passar ju geografiskt bra till.
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Lördag den 13 september 2025 kl. 01.24
|
Sven och Helena Lisken gifte sig den 31/3 1723. Deras första barn lär då ha fötts tidigast det året, och därmed blivit 15 år och skattepliktig tidigast 1738 och dykt upp i mantalslängden tidigast 1739.
Nu är det stora luckor i mantalslängderna: 1735-1741, 1743-1747 och 1749-1751. I mantalslängderna 1742, 1748 och 1752-1755 har Sven inga barn. 1756 står att han lämnat bruket i Solum, men inte vart han tagit vägen.
Den 29/3 1767 dör enklingen Sven Lundberg från Stämmen, 73 år gammal (Svarteborg C:2, s. 456; AID v383.b235.s457). Det står inte vilket Stämmen det är; i mantalslängden 1767 finns det två i Svarteborgs socken och ett i Tose socken (som ingår i Svarteborgs kyrkosocken, men var egen jordebokssocken och därför har egna mantalslängder). På endast ett av dem finns en passande Sven: På Stämmen u. Ramberg i Svarteborgs socken finns en Gottfrid Svensson med far Sven (och de är där också 1766, men inte 1765). 1768 saknas mantalslängd, så det går inte att se om Sven är borta då, men det är väl sannolikt att det är rätt Sven när sonen heter Gottfrid (efter morfar i så fall).
Jag har inte hittat någon bouppteckning efter Sven Lundberg eller Helena Lisken Gottfridsdotter Pål (med olika stavningar). Och jag kan inte hitta henne död i Släktdatas eller Arkiv Digitals register, så hon lär väl då ha dött i Kville, där ju kyrkoböckerna har brunnit.
Man skulle kunna leta igenom mantalslängderna i Kville och andra socknar i trakten för att se vart Sven tog vägen 1756. Men det kan bli problem om han bodde hos något barn, eftersom överåriga (63 år) inte är med i längderna före 1766.
Men om du letar efter en Sven Lundberg med en son Petter född omkring 1743 i Båhuslän, så finns det en trumslagare Sven Lundberg som får sonen Peter i september 1741 (döpt den 27) i Krokstad socken (C:3, s. 65; AID v2564.b36.s65). Det står inte var de bor, men de finns på Österbön i mantalslängden 1742 (f. 58r; AID v224217a.b710.s58), ditflyttade från Håfoss Östergård (f. 60r) det året.
I vilka källor har du hittat din Petter Svensson Lundberg?
(Ändrat av kontoinnehavaren den 13 september 2025 kl. 01.35.)
|
|
|
|
Av Carl Johan Ljungquist - Söndag den 14 september 2025 kl. 14.31
|
Tack så mycket Jörgen för denna information!
I de källor som jag med 100% säkerhet vet är min förfader Petter, så återfinns han i kyrkoarkiven för Genarp och Lyngby, skriven under Häckeberga slott respektive Sjökrokshus, där han i efternamn enbart kallas Lundberg. Sedan i Skytts häradsrätt, Malmöhus län finns ett domboksmål år 1821 där Petters ene son uppgav hans efternamn som Svensson Lundberg, vilket torde stämma då Petters förstfödde son hette Sven (d.v.s. döpt efter sin farfar). Sedan i generalmönsterrullorna för det Gula Wrangelska Husarregementet vid Silfverskiölds skvadron (samme adelsman som ägde Häckeberga) återfinns i början av 1760-talet en husar Petter Lundberg född cirka 1743 i Sverige, som kanske eller kanske inte är identisk med min förfader.
Du känner möjligen inte till några andra Sven Lundberg som under 1700-talets första hälft levde i övriga Västsverige (d.v.s. Dalsland och Västergötland)?
|
|
|
|
Av Jörgen Tollesson - Tisdag den 16 september 2025 kl. 22.59
|
Lundberg var inget ovanligt, så det finns en hel del Sven Lundberg i Västergötland under 1700-talet. Om du har Arkiv Digital, så kan du söka i deras register, t.ex. bouppteckningar eller födda/vigda/döda i resp. län.
Den Petter Lundberg som finns i Gula Husarregementet (n:r 3 vid Silfverskiölds skvadron) är 19 år enl. GMR 1762 (AID v480562.b1990). Men enligt 1763 års GMR (AID v480563.b1600) deserterade han den 1/5 1763 - så då är det väl kanske inte så troligt att hans kompanichef anställde honom på sitt gods...
|
|
|
|
|
|
|