På Overtun Vremsgård i Svenneby socken finns Gunnar med hustru i mantalslängden 1692. 1693 är Gunnar borta, och Dordi står ensam för bruket, men har en namnlös dräng; hon har en markering i hustrukolumnen (inte pigkolumnen), och är alltså enka. Gunnar lär m.a.o. ha dött. (Alternativet är att Gunnar och hustrun har flyttat, och Dordi har kommit dit i stället - men det är inte sannolikt att en enka tagit över bruket av en frälsegård. Det hade varit en annan sak om det varit en skattegård, och hennes eller barnens odel.)
1694 finns där i stället Tolle med hustru.
Redan i 1695 års längd (daterad den 4/2 1695) har Tolle en betalande och namnlös dotter, som alltså bör vara född omkring 1679-1680. En namnlös dotter är med också 1696-1698 och 1700-1701; 1699 saknas bevarad mantalslängd. 1702 saknas också längd. 1703-1705 heter dottern Anna.
Det går ju inte att veta om det är en och samma dotter hela tiden 1695-1705, men en sak är helt klar: Om det är samme Tolle hela tiden från 1694 och framåt, så kan dottern inte vara hans.
I enrolleringsrullan år 1700 (landskontoret GId:1, s. 57/243 [dubbla sidnummer], AID v96.b124.s243) finns det nämligen en Tolle Jacobsson på Overtun Vremsgård, som är 30 år gammal. Och i mantalslängderna 1700 och 1701 finns det bara en Tolle på den gården (och inte någon namnlös son eller dräng på något av de två bruken); han är då alltså född omkring 1670 (men man ska naturligtvis ta åldern med en nypa salt, eftersom det inte fanns några kyrkoböcker vid den tiden han ska ha fötts, men någorlunda bör det väl stämma).
Den dotter som samtidigt (alltså 1700) finns i mantalslängden kan ju inte vara född efter 1685; hon måste m.a.o. vara hustruns från ett tidigare gifte, vilket ju ytterligare styrker att Tolle är gift med Gunnars enka.
1706-1707 saknas också mantalslängder. 1708 är det stora plumpar (avtryck från sigillen) just över Overtun Vremsgård, så att det inte går att se vad där står. 1709 har Tolle "hädanflött" från Overtun. I stället har det dykt upp en Tolle i Slättna, som inte fanns där året innan; han har hustru och barnen Anders och Anna. Samma familj är kvar där också 1710.
Det går inte att se här om det är samme Tolle som flyttat från Overtun, men helt klart är i vart fall att Tolle i Slättna är den Tolle Jacobsson som senare är nämndeman i Valeby. Och om det också är samme Tolle som flyttat från Overtun, så är det väl ett gränsfall om Anders är hans eller Gunnars son. En sak som talar för att han är Gunnars är att han troligen skulle ha hetat Gunnar om han var Tolles.  Det var ju vanligt att en avliden man/hustru fick ge namn åt enkan/enklingens första barn i nästa gifte.
1711-1715 saknas mantalslängder. 1716 har Tolle ingen markering i hustrukolumnen, och det finns en notering i marginalen som det inte går att läsa (återigen p.g.a. sigillplumpar); det går alltså inte att se där om hustrun är död eller skattebefriad (hon är "bräcklig" 1710). 1717 saknas längd igen. 1718 är Tolle i Slättna "härifrån" och gården öde; i stället finns han med hustru, men utan betalande barn, i Valeby.
Hur vet jag nu att det var Tolle i Slättna som flyttade till Valeby? Jo, i Svennebys kyrkoräkenskaper 1715 (s. 35, SVAR-bild 26) är Tolle Jacobsson i Slättna kyrkovärd. Och vid höstetinget 1717 lägger samme kyrkovärd fram en restlängd för kyrkotiondet 1714-1715, och det sägs då att han är "i Valeby och Bottna socken nu boende" (inget §-nummer, mitt på s. 264).
Vid höstetinget 1732 sägs att Tolle i Valeby "fick Svennungs enka" (s. 437; målet är § 11 [som börjar på s. 435] och gäller försummelse av skjutshjälp till armén, och det hänvisas till gamla domar från 1717 och 1718). Det var alltså henne som han gifte sig med när han flyttade till Valeby. Men de var inte gifta länge; hon är död i mantalslängden 1723, och har alltså dött omkring 1722.
Och vid höstetinget 1723 bekräftas att Tolles hustru Ingeborg Andersdotter är död, och att han varit förmyndare för hennes och Svennungs barn samt att han nu ska gifta om sig (§ 26, s. 718).
I 1724 års mantalslängd har han hustru igen, närmare bestämt Elsa Olsdotter från Skärperöd i Bottna socken, dotter till Ola Andersson och Kjerstin Hansdotter.
Tolle ersatte Erik Jonsson i Bottna som nämndeman vid sommartinget 1721 (det står precis före § 1, s. 468). Nu brukar det ju vara någon form av släktskap mellan en avgående nämndeman och hans efterträdare; vanligast far och son eller svärfar och måg. Så hur var nu Erik och Tolle släkt? Jo, Eriks dotter Kjerstin var gift med Tolf Fredriksson i Gislegärde, vars bror var den Svennung som var gift med Ingeborg Andersdotter, som alltså efter Svennungs död gifte om sig med Tolle. Kanske inte det närmaste släktskap man kan tänka sig, men det räckte tydligen... Fast vi ju inte vet vilka Tolles föräldrar var, så kanske var han och Erik släkt på riktigt - också...
Tolle avgick vid vintertinget 1742 (§ 7, s. 19) och efterträddes av svågern Per Julsson, gift med Elsas halvsyster Kjerstin Olsdotter, som övertagit föräldragården i Skärperöd. (Per var född på Ytterby i Svenneby socken, och sonsonson till Svennebys gamle nämndeman Gunnar Larsson.)
I mantalslängden 1742 står Tolle fortfarande för bruket i Valeby, men 1748 är Elsa omgift med Ola Hansson; 1743-1747 saknas mantalslängder. I riksgäldslängderna är Elsa inte med bland enkorna 1745, men däremot 1746 (s. 298; AID v835499.b2010.s298). Tolle bör alltså ha dött omkring 1745.
|
|
Av Jörgen Tollesson - Tisdag den 14 februari 2017 kl. 14.23